Denna studie har genomförts på Judiska Hemmet i Stockholm där ca 75 % av de boende är överlevande från Förintelsen under andra världskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre personer som har upplevt trauma. Frågeställningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bäst lärs in. Vidare tillfrågades informanterna om vad de anser vara viktigt att tänka på i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads även beskriva sina upplevelser av svårigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svårigheter.

Personlig assistans är ett ständigt växande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberättigad resonerar när man väljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar på denna fråga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberättigade, varav två har kommunal anordnare och två har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen är till för personalen och att de privata anordnarna är till för de assistansberättigade.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter utsätts för en påfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-delirium. Iva-delirium är en form av hjärndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vårdkostnader i form av förlängd vårdtid. Studier visar att trots att iva-delirium är vanligt förekommande inom intensivvården så missas tillståndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-delirium finns men används vanligen i liten utsträckning inom svensk intensivvård. Detta kan leda till att intensivvårdssjuksköterskor, utifrån personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vårda patienter med iva-delirium.

 Syftet med denna studie har varit att få en bild av vilken kunskap några pedagoger har omkring språkstörning. Jag har också velat öka pedagogernas kunskaper i ämnet. Totalt har jag träffat 58 pedagogerna på deras arbetsplatser på förskolor eller skolor. De fick fylla i en enkät med bl a frågor om hur de uppskattade sin kunskap omkring språkstörning. Efter det höll jag en informationsföreläsning omkring språkstörning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Räddningstjänsten sprider kunskap som erhållits från erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som påverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgränser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och är således en kvalitativ studie. Urvalet består av sju medarbetare på olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgår ifrån olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap. Resultatet påvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som består av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen.

SAMMANFATTNING Syftet med arbetet var att belysa sambandet mellan tobaksanvändning, oral och allmän hälsa. Dessutom skulle ungdomars kunskap om tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa undersökas. Våra specifika frågeställningar var följande: Vad vet ungdomar om tobakens skadliga effekter på oral och allmän hälsa? Varifrån har de fått sin kunskap? Kan kunskapsnivån påverka tobaksanvändningen? Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors kunskap? För att komma fram till resultatet har valts att göra en litteraturstudie. Informationen har hämtats från böcker, vetenskapliga artiklar och från internet. Studien slår fast att rökning orsakar skador på kroppens alla organ, speciellt på munhåla, svalg och lungor.

Kvinnor som utsatts för våldtäkt kommer många gånger i kontakt med olika myndigheter. Enligt Campbells (2006) forskning blir våldtagna kvinnor alltför ofta osynliggjorda av samhällets myndigheter och därmed får de ett bristfälligt omhändertagande. Detta kan få allvarliga följder för kvinnan, såväl på kort som på lång sikt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av hur olika myndigheter inom den sociala sfären bemöter dem efter en våldtäkt. De myndigheter som åsyftas i denna rapport är kuratorer, socialsekreterare, psykoterapeuter samt personal på kvinnojourer, brottsofferjourer och ungdomsmottagningar.

Abstrakt: I en verksamhet är humankapitalet, det vill säga företagets resurser i form av personal och deras kompetens, en av de absolut viktigaste delarna. Tidigare forskning visar att om ett företag väljer att ta upp kostnader kring anställning, träning och personlig utveckling kan det resultera i att viktiga intressenter gör investeringar som är till nytta för företaget. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på hur humankapital som frivillig upplysning har utvecklats i svenska byggföretags årsredovisningar. För att besvara frågeställningen undersöks tre byggföretags årsredovisningar mellan åren 2003 och 2012 med hjälp av sökord som är kopplade till humankapital. Studien visar att det finns en positiv trend för sökord kopplade till Sveibys forskning(1997).

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna.

Bakgrund: Att kunskap blivit en central och viktig del av nutidens arbetsmarknad och näringsliv är något som de flesta människor är överens om. Även allt fler företag belyser vikten av att använda den kunskap och kompetens som finns hos de anställda och ser denna kunskap som en av de viktigaste tillgångarna. Vi tänker att chefen har stora möjligheter till att påverka hur företagen tar tillvara på de anställdas kunskap. Samtidigt som vi anser att den typ av ledarskap som chefen använder kan ha en stor inverkan på hur detta sker. Vi ser vårt val av problemområde som intressant och aktuellt i och med dagens utveckling och det ökade behovet av att ta tillvara på den mänskliga kunskapen.Syfte: Syftet med den här undersökningen är att få en bild av chefers syn på ledarskapets roll för att främja de anställdas kunskap i en verksamhet och hur cheferna arbetar konkret för att ta tillvara på kunskapen hos de anställda.Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av sju semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga chefer inom privat och offentlig sektor.Resultat: De mönster vi kan urskilja är att flertalet av cheferna var överens om att en demokratisk ledarskapsstil är den bästa för att ta tillvara på de anställdas kunskap.

Syftet med detta examensarbete är att uppmärksamma och analysera ledarskapets betydelse för hur en skolklass fungerar. Det finns givetvis flera olika ledarstilar inom skolan såväl som inom till exempel idrottsrörelsen. Hur skiljer sig ledaregenskaperna mellan lärare och idrottsledare och vilken syn har de båda grupperna på sina respektive ledarroller? Att betingelserna är olika måste vi beakta. %09Mina frågeställningar är följande: %B7%09Hur upplever dagens gymnasielärare sin ledarroll och hur fungerar de som ledare? %B7%09Vilka likheter och skillnader finns det i synen på den egna ledarrollen mellan gymnasielärare och idrottsledare och hur de fungerar i denna ledarroll? %09Frågorna som jag ställde till lärare respektive idrottsledare fanns på två olika enkäter med vardera ett tjugotal frågor.

Bakgrund: Kunskap har på senare år erkänts som en viktig resurs för att uppnå konkurrensfördelar. Problemet som företag möter är hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.Avgränsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av våra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförståelse kring företaget är viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. Helhetsförståelsen uppnås genom de fyra kunskaperna och tar främst sin utgångspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Mitt examensarbete handlar om den utfasade snickerimaskinen överfräsen. Maskinen försvann från verkstäderna för mer än 30 år sedan och den erfarenhetsbaserad kunskapen om hur den användes finns hos före detta verkmästare och arbetare. Genom platsbesök och intervjuer på verkstäder och föreningar dokumenterar jag den immateriella kunskap som inte går att finna i litteraturen. Jag kommer sedan själv göra praktiska tester på maskinen för att verifiera den nyvunna kunskapen men också för att undersöka om maskinen har några användingsområden i det moderna snickeriet..

Läxa är en uppgift som ges av läraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull läxa har som syfte att utmana elevens förmågor gällande prestationer och personlig utveckling. De läxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla läxor är exempelvis traditionella läxor (en läxa för alla), ineffektiva läxor (som inte påvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie är att åskådliggöra effekterna kring läxan, och hur de påverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de äldre eleverna presterar bättre akademiskt när de fullföljer sina läxor.

Friluftspedagogik är en form av upplevelsebaserat lärande som man kan tillämpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lära sig ·om allt från ledarskap och friluftsäkerhet till att bli en helare människa. Friluftspedagogikens utgångspunkter och fördelar är personlig växt, samarbetsinlärning, lära känna sig själv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvärden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" ämnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jämförs med friluftslärarrollen och folkhögskollärarrollen. Det ges också i slutet av arbetet några praktiska tillämpningar av friluftspedagogik..