Den här uppsatsen handlar om det som inom västerländsk konstmusik benämns interpretation eller tolkning, d.v.s. den process som börjar med artistens studium av musikverkets noterade förlaga och slutar med det klingande resultatet. Uppsatsens fokus är det sistnämnda ? artistens musikaliska gestaltning av ett verk. Syftet är att studera det estetiska spänningsfält som finns inom interpretationskonsten: å ena sidan hyllas det personliga och unika; å andra sidan finns konventioner om vad som är rätt och fel i en tolkning.

Jag har undersökt Hollywoodfilmernas bild av Voodoon kontra den egentliga religionen. Jag har tittat på religionens grunder, myterna kring till exempel zombies och Voodoodockor samt vilken utbredning Voodoon har idag. Med hjälp av litteraturstudier och Internet har jag fått fram mycket intressant material.Voodoo är en komplicerad religion som är omgiven av mycket mystik och där anhängarna har en personlig kontakt med sina gudar. Idag har Voodoon omkring 50-60 miljoner anhängare världen över..

Syftet med studien är att utifrån Sverigedemokraternas valkampanjfilm undersöka hur de planerade kommunikationsverktygen profil, identitet och image tolkas utifrån tre olika perspektiv. Under studiens gång har vi genomfört strukturerade intervjuer med tre medlemmar inom Sverigedemokraterna, en semiotisk filmanalys av partiets valkampanjfilm och utfört enkätundersökningar med 100 röstberättigade elever vid Erik Dahlbergsgymnasiet. Studiens resultat visar att Sverigedemokraternas profil stämmer överens med valkampanjfilmens identitet. Gällande image anser partiet att allmänhetens tolkning inte stämmer överens med partiets profil. Ett problem som Sverigedemokraterna säger sig ligga i att media har kommunicerat en felaktig bild av partiet. Vår semiotiska filmanalys visar att Sverigedemokraternas budskap framgår tydligt i valkampanjfilmen genom att visa hur invandringen kostar mycket, samtidigt som pensionärerna blir drabbade. Studiens resultat visar även att mer än hälften av eleverna på Erik Dahlbergsgymnasiet hade en negativ inställning till Sverigedemokraterna och 70 procent ansåg att individerna i valkampanjfilmen framställs orättvist..

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Kundrelationerna i svenska B2C-företag är inte lika goda som de var för 60 år sedan och de är inte lika goda som företagen skulle önska att de var. Forskningsfrågan och syftet med uppsatsen var därför att förklara vad som påverkar svenska B2C-företags beslut att utnyttja Radio Frequency Identification (RFID) som identifieringsteknik för att personliggöra kundrelationer inom sina lojalitetsprogram. Studien utfördes som en fallstudie då vi undersökte hur två stora svenska B2C-företag, IKEA Family och ICA, arbetade med lojalitetsprogram, identifieringstekniker och hur de ställde sig till alternativa identifieringstekniker gestaltat genom RFID. Studien utfördes med deduktiv ansats genom inledande teoriinsamling och därefter genom intervjuer med en intervjuperson på vardera företag. De slutsatser som sedermera kunde dras var att tillräcklig kunskap saknas kring RFID och dess potential, att det är en ekonomisk fråga och en stor investering för företag som inte brukar vara först att ta till sig ny teknik som dessutom inte är standardiserad samt att det skulle kunna kränka kundernas integritet och därmed ha motsatt effekt till lojalitetsprogrammens syfte..

Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer.

Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vård ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vård finns presenterade, där den palliativa vården ska utvidgas och inte bara utgå från cancerdiagnoser utan även gälla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vård i livets slutskede är ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergången från botande behandling till palliativ vård. Litteraturöversikten baserades på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier från varierade avdelningar och vårdformer.

Studien visar på hur informell kunskap blir synliggjord genom användandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhällsutveckling ställs det höga krav på moderna, flexibla metoder för det livslånga, livsvida lärandet. Detta kräver att utbildningsanordnare är uppdaterade och förändringsbenägna i sitt ledarskap. Det är också viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som händer och sker i världen. För att kunna uppfylla dessa krav har det krävt förändringar i nationella styrdokument.

Personer som lever med svårläkta sår är en stor grupp inom hälso- ochsjukvården. Multipla problem upplevs, där smärta, läckage, lukt, förändradkroppsuppfattning, minskad rörelseförmåga och obehag av bandage är vanligt.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser avatt vårda patienter med svårläkta sår. Åtta kvalitativa artiklar valdes ut ochanalyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom i resultatet var attsjuksköterskor kände en rädsla för att orsaka ett ytterligare lidande och de ansågatt kraven som ställdes på dem var höga och svåra att leva upp till. De tvingadesdistansera sig från patienten, undvika att se hela personen och istället barafokusera på såret för att kunna hantera de krav som ställdes.

Bakgrund: Idag finns det mer än 220 miljoner människor i hela världen med Diabetes, av dessa är det 90 procent som har Diabetes mellitus typ 2. Denna sjukdom orsaka stora kostnader för samhället på grund av komplikationer, som leder till lidande för den drabbade, sjukskrivning samt behov av sjukvård och omsorg. För att individen ska kunna förhindra dessa och kunna tillämpa egenvård är kunskap om sjukdomen och dess behandling en avgörande faktor. Syftet: syftet med denna studie var att belysa individens kunskap om Diabetes mellitus typ 2. Metod: en litteraturstudie av kvalitativa artiklar.

Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för användandet av kunskap och forskning inom socialtjänsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer på några vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frågeställningar som legat till grund för studien är; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar användningen av forskning/forskningsresultat samt c) på vilket sätt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och används. För att besvara frågeställningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrån tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvändning samt chefens betydelse.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av hermeneutisk ansats då studien inriktas på att tolka och förstå en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en insikt i vad det är cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gå till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fått en gemensam värdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser.

SammanfattningSyfte: Syfte är att beskriva strategiska aspekter en småföretagare möjligen kananvända vid en introduktion.Frågeställning: Hur kan en småföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsämnet har granskats och ett område har identifierats där ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in från egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslå vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlågkonjunktur för introduceringen är inte lika avgörande som teorinframhäver. Teorin hävdar att en introducering i en lågkonjunktur bör senareläggas, något som inte stämmer då en småföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lågkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För många småföretag är en lokal introduktion att föredra för att kunna växa organsikt och riskfritt.