Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Detta arbete behandlar de tilläggsprogram som, på senaste tid, börjat spridas med bland annat peer2peerverktyg. Dessa tilläggsprogram, som brukar benämnas spyware alternativt adware, misstänks för att samla in personlig information, så som e-mailadresser och lösenord. Det föreligger en risk att informationen sedan säljs vidare eller används för att exempelvis rikta reklam....

   Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt.Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter.

Syftet med detta examensarbete har varit att få en klarare bild över vad begreppet estetiska läroprocesser innebär, varför ett estetiskt arbetssätt kan vara bra för inlärningen, vad som förväntas av mig som lärare och vad lärarens roll är i en undervisning med ett estetetiskt arbetssätt samt hur en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt kan se ut. Jag gick in i denna undersökning med ett grundantagande om att ett estetiskt arbetssätt påverkar elevers inlärning på ett positivt sätt. Mitt examensarbete grundar sig på en litteraturundersökning och ett antal intervjuer gjorda med relativt nyexaminerade yrkesverksamma lärare, som alla gått en estetisk inriktning under sin lärarutbildning.Det finns olika sätt att inkludera de estetiska ämnena i undervisningen, ett av dem är att arbeta med tema. Under ett temaarbete skapas många möjligheter för eleverna att använda sig av de estetiska uttryckssätten för att skapa, få syn på och utveckla sin kunskap.Resultatet av min undersökning visar att estetiska läroprocesser och ett estetiskt arbetssätt kan påverka elevers inlärning på ett positivt sätt, under förutsättningarna att läraren har stor kunskap kring de estetiska ämnena och ett estetiskt arbetssätt. Under min litteraturundersökning och under mina intervjuer visar det sig att både de intervjuade lärarna och författarna har liknande åsikter kring och syn på lärarens roll i undervisningen.

Klimakteriet är något som alla kvinnor förr eller senare går igenom, och kännetecknas främst genom att menstruationerna upphör och att kvinnan slutar vara fruktsam. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet. Totalt valdeselva kvalitativa artiklarur databaserna Cinahl och PubMed. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att uppleva okontrollerade förändringar, att kunna hantera och känna glädje över klimakteriet, att inte förstå eller bli förstådd, samt att uppleva åldrande.

Denna studie har syftet att undersöka om synen på kunskap och lärande hos en nyanländ elev kan se annorlunda ut än den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, och därefter jämfört materialet med tidigare forskning. De frågor som har använts i studien är hämtat från ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Personerna som jag intervjuat är nyanlända elever från Syrien och Somalia och det har varit både flickor och pojkar i åldern 13-15 år. Undersökningen visade att elevernas syn på kunskap och lärande såg annorlunda ut, jämfört med den syn på kunskap och lärande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete innebär att dagligen möta patienter i olika situationer, ofta  komplicerade  vilket  innebär  många  tankar  och  känsloupplevelser.    För  att  fortsätta utvecklas  som  sjuksköterska  samt  bearbeta  upplevelser  behövs  tid  till  handledning  och reflektion.  Det  finns  flera  olika  handledningsmodeller.  Syfte:  Syftet  med  studien  är  att utifrån  tidigare  forskning  beskriva  sjuksköterskors  upplevelser  av  kollegial  handledning.  Metod:  Litteraturbaserad  studie  med  kvalitativ  inriktning.  Resultat:  Det  framkom  fyra viktiga     huvudkategorier     med     åtta     underkategorier.     Huvudkategorierna     var, handledningsgruppen,  stöd,  reflektion  och  profession.  De  följande  underkategorierna, trygghet  och  motivation,  välbefinnande  och  kollegialt  stöd,  bearbetning  av  känslor, tillfredställelse och bekräftelse, stärkt yrkesidentitet, personlig utveckling samt kvalitet och engagemang.    Diskussion:  Sjuksköterskor  anser  att  handledning  är  viktigt.  Ges  de  inte möjlighet   till   reflektion,   riskerar   känslor   och   upplevelser   att   bli   ett   hinder   i omvårdnadsarbetet.  Det  är  dock  viktigt  att  handledning  utförs  på  rätt  sätt,  för  att  ge sjuksköterskorna  rätt  motivation  att  medverka  i  handledning.  Sjuksköterskorna  når  både personlig   och   professionell   växt   genom   att   utbyta   erfarenheter   mellan   kollegor. Konklusion: Sjuksköterskor har behov av  handledning, både i form av reflektion för att undvika att känslor och tankar blir ett hinder samt i sin professionella växt. Detta leder till ökad omvårdnadskvalitet..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende. Ett annat syfte var att undersöka vilka förebyggande åtgärder vårdpersonal kan använda sig av vid dessa situationer. Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design.  Artiklar söktes i databasen Cinahl vilket resulterade i tolv inkluderande artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Författarna har valt att granska artiklarnas undersökningsgrupp och bortfall. Resultatet visade att hot- och våldsituationer är vanligt på särskilt boende och ofta uppkommer i samband med hjälp vid personlig hygien, påklädning och toalettbesök.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, främst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att säkerställa att kunskapen stannar inom organisationen är det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anställda. En viss form av kunskap, så kallad tyst kunskap, är svår att uttrycka och blir därför svår att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar därför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som påverkar hur väl en sådan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har använts.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse.

Medielandskapet har förändrats till följd av de digitala mediernas framväxt. Då det finnas allt fler användare av sociala medier är det viktigt för företag att veta hur de ska nå ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva användare varje månad. Att veta vilka bilder som bäst når ut till användarna, varför de väljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller är betydelsefullt att få kunskap om.Syftet med uppsatsen är att se om användare av Instagram följer och interagerar med företag beroende på vilken typ av bild de väljer att lägga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer där de intervjuade fick se bilder från två företags Instagram-konton.

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som går på det individuella programmet..