Syfte: Att undersöka hur nöjda patienter 75 år och äldre är med vården som bedrivs på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring.Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. 38 patienter 75 år och äldre som besökt Akademiska sjukhusets akutmottagning svarade på en enkät avseende hur nöjda de var med sitt besök.Resultat: Patienter 75 år och äldre var i stort mycket nöjda över vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Patienterna var minst nöjda över väntetiden som ibland ansågs vara för lång i relation till deras besvär. Ingen skillnad gick att utläsa mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Någon skillnad gick inte heller att utläsa mellan hur nöjda patienterna var med vården och vilken typ av besvär; medicinskt, kirurgiskt eller ortopediskt som patienten hade sökt för.Slutsats: Studien visar att de patienter 75 år och äldre som besvarade enkäten i stort är mycket nöjda med vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring.

Under vår egen yrkesverksamma tid som förskollärare har vi inte upplevt observation som vanligt förekommande. Vi blev nyfikna på om vår upplevelse stämmer överens med verkligheten och ville ta reda på hur pedagoger i förskolan arbetar med observation. Vi ville också ta reda på hur en specialpedagogs kompetens, enligt pedagogerna, skulle kunna användas när det gäller observation. Med hjälp av intervju fick vi tio pedagogers syn på vad observation innebär för dem samt hur de använder de olika observationsmetoderna. Vi fick också en bild av vilka förväntningar de hade på hur specialpedagogen kan användas inom området. Studien visar att tidigare forskning på barnobservationer i praktiken i Sverige är obefintlig och att mer aktuell litteratur inom området saknas. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att kunskapen om observation skiljer sig från person till person. Studien visar också att observationer inte sker kontinuerligt och tidsbrist är en viktig faktor.

Uppsatsenutgör en utvärdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk åtgärd/insatsbenämnt Personlig Utvecklings Tjänst (PUT- tjänst, PUT) som riktas tilllångtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.Åtgärden/insatsen innebär att ett visst antal individer erhållervisstidsanställning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fåarbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien är attfördjupa förståelsen för hur några av de som haft PUT- anställning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anställningens påverkan på livssituationenavseende ekonomi, sociala nätverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet på PUT- arbetsplatserna ställs i centrum. Sålunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation beträffande övergången frånsocialbidragstagande och långtidsarbetslöshet till visstidsanställning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker också huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nätverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anställningen.

År 2003 hade hela 90 procent av Sveriges befolkning i åldern mellan 16-75 år, enligt Statistiska Central Byrån, tillgång till mobiltelefon. När mobiltelefonanvändaren använder mobiltelefonen blir han eller hon automatiskt sårbar för övervakning i form av bland annat mobil positionering. Mobil positionering är en teknik som används för att ta reda på var en viss mobiltelefon befinner sig geografiskt vid en viss tidpunkt. Är mobiltelefonen påslagen är det också möjligt att ta reda på dess geografiska position. En viktig aspekt med mobil positionering är skyddandet av den personliga integriteten.

Fler och fler väljer idag att arbeta som frilansare framför fast anställning. I denna studie har jag undersökt vad som gör en person till en framgångsrik frilansare. Litteratur har studerats på hur andra har beskrivit ett tillvägagångsätt för framgång hos frilansare vilket har jämförts med min kvalitativa studie där intervjuer har blivit utförda med frilansare. Litteraturen har fokuserats på frilansande gällande nätverkande, kunder, inre och yttre faktorer, marknadsföring och utveckling inom datorgrafik. Denna studie har baserats på en litteraturstudie samt en kvalitativ studie i form av djupgående intervjuer med sex frilansare inom branschen.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebär teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

SammanfattningEnligt de politiska dokument som förskollärare har att förhålla sig till idag så ökar kraven på den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sätt att möta dessa krav är att ge förskollärare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter så som föreläsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta är viktigt då man för att kunna möta kraven i läroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna säkerställa att alla barn får samma möjligheter och för att öka statusen på förskolläraryrket är det viktigt att förskollärare får de möjligheter som krävs för kompetensutveckling.

Examensarbetet handlar om hur två olika förskolor arbetar med barns lika värde och barns vänskapsrelationer. Den ena förskolan är belägen i en by några mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken inställning pedagoger och föräldrar har till barns lika värde och hur barn ser på vänskap. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna på de utvalda förskolorna med barns lika värde? Har föräldrar och pedagoger samma syn på barns lika värde på de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vänskapsrelationerna på förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut på de utvalda förskolorna? Som underlag till vårt examensarbete har vi använt tidigare forskning inom ämnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser är relevant för arbetet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka föreställningar chefer har angående vilka kompetenser som krävs för att göra karriär i Sverige. Genom empirin fann vi att ett antal olika kompetenser är nödvändiga för att göra karriär i Sverige. För att bli en av dem som kommer på tal när en chefstjänst ska tillsättas krävs att rätt personer uppmärksammar en individs prestation. Det krävs även rätt klädsel, rätt språkbruk, social kompetens samt ett välutvecklat nätverk. Dessa kompetenser skiljer sig åt mellan kvinnor och män.The purpose with the thesis is to describe which conceptions that managers have regarding the competences that are acquired to have a career in Sweden.

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning.

SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna på profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

SyfteSyftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.MetodStudien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov..

Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat avkrissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden ochskapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inomrelationsmarknadsföringen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personal på ett callcenter som arbetat länge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhållande till känslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbättras för att det ska uppfyllas i större utsträckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansåg att det är viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansågs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stärkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan.

Sverige har en hög arbetslöshet för tillfället och allt fler personer blir långtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor på jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjälpa dem till att få arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte särskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat jobbcoachningen och menar att det inte gör någon nytta.