När tekniken ?cloud computing? eller datormoln först upptäcktes var det en teknik som krävde att en användare införskaffade hårdvara och kunskap för att skapa denna miljö. Denna teknik kunde inte uppfylla sin potential pågrund av en otillräcklig internetanslutning. I dagens moderna samhälle är tillgång till fiberanslutning stor och kostnaden låg vilket har lett till att antal hushåll med fiber fortsätter öka. Detta har medfört att datormoln i nutid kan vara av intresse för en hemanvändare, detta i form av molnlagring.Det här examensarbetet undersöker prestanda, säkerhet, integritet, replikering och skalbarhet hos två olika molntjänster.

Syftet med vår studie är att undersöka boendes attityder till områdespolisen i Hjällbo och Hammarkullen. Utvärderingar av boendes attityder till områdespolis tycks inte alls vara beforskat i Sverige. Dock finns det internationella studier som belyser forskningsfältet. Men de studier som finns utgår främst från ett kvantitativt angreppssätt, dvs. siffror och statistik.

Bakgrund: Substansberoende är ett växande folkhälsoproblem som kräver allt större resurser i dagens hälso- och sjukvård. Detta leder till att dagens sjuksköterskor möter personer med substansberoende i större utsträckning än tidigare. Sjuksköterskeutbildningen omfattar oftast inte kunskap om substansberoende och studier visar att bristande kunskap kan påverka personalens attityder till olika patientgrupper vilket i sin tur kan påverka både den givna vården och vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka attityder sjuksköterskor kan ha till att vårda personer med substansberoende inom somatiska vårdmiljöer. Metod: Studien är en litteraturöversikt, som utifrån tidigare forskning, belyser sjuksköterskors attityder till att vårda personer med substansberoende.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medlemmar i en demokratisk motorcykelklubb förhåller sig till 1%-klubbar (så kallade kriminella motorcykelgäng) och om de upplever sig bli utsatta för fördomar från samhället. Undersökningen utfördes genom öppna intervjuer. Resultaten visar att medlemmarna i en demokratisk motorcykelklubb hade en negativ attityd till 1%-kulturen och 1%-klubbarna, men inte nödvändigtvis till medlemmarna i dessa klubbar..

Ohälsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsätter att öka världen över och förebyggande insatser behövs redan i tidig ålder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieåldern till en särskild riskgrupp då de efter studenten blir mer självständiga individer som fattar fler beslut på egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder är en stor del av vad som styr beteende så är dessa av intresse att studera som en del av det hälsofrämjande arbetet.Till vår studie utformade vi en enkät som vi med hjälp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i Göteborgsområdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. Enkätsvaren analyserades därefter med hjälp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hälsa, men att en del av deras uppfattningar om hälsosam kost och fysisk aktivitet inte stämmer överens med Livsmedelsverkets fem kostråd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde även urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hälsa.

Studien undersökte hur medarbetare såg på företagets varumärke innan påbörjad anställning i förhållande till hur de såg på företagets varumärke i dagsläget. En andra aspekt som undersökningen berörde är vad som influerade företagets ?employer branding-arbete? utifrån ett antal ställda påståenden och hur dessa berör varandra. Studien gjordes på en avdelning inom Saab Group och bygger på ett bekvämlighetsurval (n=35). Insamlingen av data genomfördes genom en surveyundersökning med frågor relaterat till före och under anställning.

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl.

Bakgrund: Att som närstående få närvara vid HLR introducerades första gången år 1982 och är idag en uppskattad möjlighet bland många. På drygt 20 år har intresset för ämnet ökat och flera internationella HLR-råd är positiva i sina riktlinjer att låta närstående närvara vid HLR. Forskning visar att det finns mycket att vinna för patient och närstående med att närvara. Trots detta är det inte en självklarhet bland sjukvårdspersonal att låta närstående närvara vid HLR. Syfte: Syftet med studien var att belysa hälso-och sjukvårdspersonals attityder till att låta närstående närvara vid HLR, samt kartlägga faktorer som påverkar dessa attityder.Metod: En litteraturstudie valdes som metod och resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nästan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna människor med obesitas. Enligt forskning i västvärlden råder negativa uppfattningar om människor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vården behöver patienter med obesitas ofta mer omvårdnad än normalviktiga samt utrustning som är anpassad för deras storlek.Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvårdspersonal har av att vårda patienter med obesitas.Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och Omvårdnad. Samtlig sjukvårdspersonal är överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjälpa patienterna.

Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning.Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman är: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns något samband mellan attityd och handling gentemot hållbar utveckling hos elever i årskurs nio. För att ta reda på elevernas attityder och handling för en hållbar utveckling har vi delat ut 160 enkäter på Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fått svara på ett tjugotal frågor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstänkande. Resultatet visar att många har en positiv attityd till hållbar utveckling men när eleverna måste ändra på sin egen livsstil är de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid källsorterar har genomgående en mera positiv attityd till hållbar utveckling.

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige.

Undersökningen syftar till att undersöka föräldrars attityder till skolan. För att göra denna undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och således av en kvalitativ intervjuform. Många menar att vi idag lever i ett postmodernt samhälle, där stora föränd-ringar har skett. Dessa förändringar har påverkat hela samhället, hemmen och sko-lan. Genom dessa förändringar har även lärarrollen blivit påverkad.

Under lärarutbildningen här på Malmö högskola har jag hela tiden påmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter läroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lärare arbeta efter kursplan och läroplan är därför en självklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i år 3 som ska börja gälla från och med höstterminen 2008. De har även som mål att införa nationella prov i matematik i år 3 under vårterminen 2009. Syftet med denna studie är att undersöka matematiklärares attityder och inställningar till dessa nya mål att uppnå och de nya nationella proven i matematik i år 3.

I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmågan att känna igen mikrouttryck. Empati mättes med självskattningsformuläret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mätte följande aspekter av empati: perspektivtagande, fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro. Förmåga att känna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmåga att känna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns även mellan subskalan perspektivtagande och förmåga att känna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmåga att känna igen mikrouttryck.