Personlig assistans är ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen på institution eller i föräldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa människor ett själigt liv och en möjlighet att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om språket i platsannonser där man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som används i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

Tidigare forskning belyser vikten av att lärare sätter en gräns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning. Den belyser även gränsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lärares vardag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den bygger på sex intervjuer av gymnasielärare i olika kärn- och karaktärsämnen. Huvudfrågorna i undersökningen är: Hur upplever lärare gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller upplevs läraryrket som en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis? Resultatet visar att lärare har svårt att definiera gränsdragningen och att den är högst personlig, de ser och hanterar gränsdragningen på olika sätt.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet användes metoder i form av observationer med videoinspelning och fältanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frågeställningar som sökte svar på hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frågorna även svar på hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande påverkar barnens inflytande, frågor av en mer analytisk karaktär. Studiens teoretiska ramverk består av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet användes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihändelser.

Denna studie belyser vårdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod är en allmänlitteraturstudie där 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundläggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer är; en god människosyn, en etablerad kommunikation mellan vårdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det råder en allmän konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvårdnadssituationen.

Denna uppsats handlar om hur en bra chef är och hur en bra chef inom äldreomsorgen kan definieras. Frågeställningarna som uppsatsen bygger på är: Är det personlig mognad eller bra egenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra med karriärtänkande, intresse, makt eller är det personlig utveckling? Vad är det som driver en människa att arbeta som chef? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inom äldreomsorgen. I vår resultatredovisning har vi bearbetat våra intervjuer genom att tematisera enligt grund teorin. Vår analys är sammankopplad med ett humanistiskt synsätt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap..

Bakgrund Även kroniskt sjuka människor som med tiden blir mer och mer beroende av stöd anstränger sig för att bibehålla sin autonomi. Upprätthållande av autonomi är det viktigaste i relation till åldrandet. Hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstelagen slår fast att vården ska bedrivas med respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Dock prioriterar sjuksköterskor äldres fysiska behov på bekostnad av äldres självbestämmande och livskvalitet och utövar makt i vissa vårdsituationer. En institutionell vårdkultur spelar viktig roll i uppkomst av missförhållandena på ett vård- och omsorgsboende.

SammanfattningTitel: Självständigt arbete, en studie ur fastighetsmäklarens vardag.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Oscar Hallbygård & Oscar HammenstålHandledare: Jonas KågströmDatum: 2014 ? MajSyfte: Författarna till denna studie har valt att undersöka fastighetsmäklarens självständiga arbete och vilket stöd arbetstagaren får av arbetsgivaren. Förmånen att ha kontroll och kunna styra över sitt eget arbete, möjlighet till självständighet samt varierande arbetsuppgifter är viktiga parametrar för att trivas på arbetet. Uppsatsen syfte lyder: Syftet med detta examensarbete är att ur ett arbetstagarperspektiv analysera huruvida chefer i praktiken stödjer/uppmuntrar sina anställda att bli mer självgående på arbetsplatsen.Metod: Uppsatsen har tillämpat ett kvantitativt metodval med hjälp utav en enkätundersökning. Inhämtad rådata har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och redovisas i kapitel 3, 4, 5 & 6.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter.

Syftet med studien var att beskriva och förstå arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primärvård med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sätta gränser och vara professionell?.

Syftet med studien är att studera outplacementprocessen hos en verksamhet iGöteborg. Avsikten är att se hur outplacementprocessen går till och hur denna påverkar deltagarnas chanser till ny sysselsättning.Den teoretiska referensramen vi har använt oss av berör olika aspekter kring begreppet anställningsbarhet och har delats in efter uppsatsens olika teman; coaching, nätverk, personlig marknadsföring och externa och praktiska faktorer. Då vår studie rör individer i en outplacementprocess har vi valt att använda oss av anställningsbarhetsteorier på individnivå.Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med en abduktiv ansats och det empiriska resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer med det aktuella företagets fyra outplacementkonsulter, tre av deras deltagare och enbeställare.Studiens resultat visar att outplacementprocessen innehåller flera olikaverktyg för att stötta och hjälpa deltagarna i riktning mot ny sysselsättning. De övergripande områden vi har identifierat som viktiga för processen är coaching, nätverkande, personlig marknadsföring och anpassning efterexterna och praktiska faktorer. Det underlag som har framkommit i vårt empiriska material i kombination med vår teoretiska referensram visar tydligt på att outplacementprocessen har positiva effekter för deltagarnas möjligheter till ny sysselsättning..

IntroduktionSveriges befolkning blir allt äldre och många bor kvar i sitt hem med hjälp av kommunal hemtjänst. Flera är svårt sjuka och konsumerar mycket läkemedel. Sjuksköterskan ansvarar för ett stort antal vårdtagare och delegerar läkemedelshantering till undersköterskan. Det finns få kvalitativa studier om hur undersköterskan själv upplever läkemedelshantering i hemmen, inom kommunal hemtjänst.SyfteStudiens syfte är att beskriva undersköterskors erfarenheter och deras kompetens av läkemedelshantering med en personlig delegering inom kommunal hemtjänst.MetodTvå undersköterskor med minst femårs erfarenhet av personlig läkemedelsdelegering inom kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

2009 kom det en regeringsrättsdom som innebar en praxisförändring vid handläggning av personlig assistans. Domen innebär en mer restriktiv hållning till matsituationen som grundläggande behov vid beslut om rätten till personlig assistans. Praxisförändringen medförde att fler personer än tidigare förlorade sin rätt till assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS) och blev istället hänvisade till den kommunala hjälpapparaten. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga hur svenska kommuner och stadsdelsförvaltningar hanterar praxisförändringen. Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen genomfördes med ett webbaserat enkätprogram.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

The study is based on a human science perspective in which we are interested in the school as a workplace for adults and work with personnel issues. The aim is to contribute with new knowledge about what conditions an employee considers important to carry out their work, and employees' experiences of working in large personnel groups.We have made a case study in a Swedish local primary school for students in lower ages, with between 60-70 employees. We conducted nine semi- structured interviews with a hand-picked selection of employees from different occupational groups in the school. The study is empirical data -driven qualitative with abductive approach. To analyze the collected datamaterial, we have used the empirical data -driven thematic analysis.From the results of the study some aspects appear clearly; employees need to be seen by his/her boss, importance of employee autonomy and employee experience of stress.