Syfte: Undersökningens syftet var att få kunskap hur olika ledare säger sig arbeta, för att stärka lagandan i arbetsgruppen samt få en bild av deras syn på sitt ledarskap. Teori: Undersökningens resultat blev grunden för hur teoridelen växte fram i undersökningen. Tyngdpunkten av teori återfanns i forskningslitteratur med undantag av någon artikel. Metod: Undersökningen byggde på den kvalitativa forskningsansatsen. Tanken var att skapa en förståelse och en närhet till informanterna för få kunskap om hur olika ledare säger sig arbeta, för att stärka lagandan i arbetsgruppen samt få en bild av deras syn på sitt ledarskap.

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjälvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stadutvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden,Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förståelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrån transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat derasväxande i sitt ledarskap.

Det kan många gånger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i längden vara påfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, när den fungerar väl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsättas för. Svaret på det är så enkelt som att vara två. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som främjar eller hindrar ett framgångsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet..

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt vid tolkning av testamente, att behandla problematiken kring tolkning av testamente samt redogöra för de bestämmelser som inskränker en testators frihet att testamentera bort kvarlåtenskap. Uppsatsen bygger på analyser som genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod där lagar, förarbeten, rättsfall och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente är en strängt personlig rättshandling som uttrycker den avlidnes vilja om fördelning av kvarlåtenskap. Lagstiftaren ställer vissa formkrav för upprättande av ett testamente samt begränsar även i viss mån testationsfriheten. Om ett testamentes innehåll är oklart blir det föremål för tolkning.

Problemformulering: Hur kommer lagändringen att beröra revisorer,redovisningskonsulter och mindre aktiebolag? Vilka kommer att vinna respektive förlora vid genomförandet?Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de valda intressenternas åsikter om konsekvenserna av en slopad revisionsplikt. Med hjälp av detta ska vi försöka förutsäga om och i så fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande av revisionsplikten.Metod:För att uppnå vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats me intervjuer som främsta informationskälla.Slutsats:Informationsbrist om vad lagändringen innebär är hos alla företag, revisorer och redovisningskonsulter ett faktum. Många beslut som kommer att tas inför avskaffandet kommer att grunda sig på för lite information. Aktiebolagen är de egentliga vinnarna men även de kan förlora då de kanske fattar fel beslut på grund av kunskapsbrist. Konkurrensen mellan revisorerna och redovisningskonsulterna kommer att öka och detta kräver vidareutbildningar och en anpassning av befintliga rutiner vilket många respondenter inte tänker på.

För individer som genomgår en hjärttransplantation förbättras hälsan radikalt. Deras liv som terminalt hjärtsjuka förändras till att vara förhållandevis aktivt och normalt. Trots denna positiva förändring innefattar livet dock fortsatta fysiska och psykologiska utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individers erfarenheter av att leva med ett nytt hjärta efter genomgången transplantation med utgångspunkt från tre frågeställningar; Vilka känslor och attityder kan uppkomma rörande donatorn och dennes efterlevande? Hur kan förhållandet och anpassningen till det nya hjärtat yttra sig samt i vilken utsträckning anser de transplanterade att personligheten skulle kunna förändras? Litteratursökningen genomfördes med hjälp av de sju stegen i Goodmans modell.

In this multistudy the aim was to measure the effect of mindfulness and yoga in negative stress. Is it possible for yoga and mindfulness to increase awareness and acceptance to inner and outher circumstances? Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) has shown good results in how to cope with negative stress and how to stay calm in a stressful envirorment. The qualitative study where Visby Yoga Center and Stockholm Yoga Shakti attended in a survey. Correlation showed no relationship between stress and mindfulness and no significant value, n=20, Cohens d=0,16.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela familjen.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

Målet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förståelse för hur en grupp förhåller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville även belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med är ett team. Vi upptäcker mönster i rolltagande och formar förståelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar närmare på teamets upplevelse av inflytande och hur det påverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

Den här uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger väljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka estetiska uttrycksformer som är mer eller mindre framträdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet där barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, från tre förskolor, för att ta reda på vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett på estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.

Allt fler personer med demens bor hemma längre, vilket medför att anhöriga får en viktig roll. För att kunna hantera denna livssituation och dess eventuella upplevelse av stress använder anhöriga olika copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka hur anhöriga kunde uppleva och hantera situationen av att vårda en demenssjuk anhörig i det egna hemmet. Studien är en litteraturstudie och inkluderade åtta artiklar där ingående studier var av kvalitativ design. Den manifesta innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: finna lösningar, utveckla förståelse, personlig mognad och fördjupad relation.

Syftet med studien är att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör.

Coaching är ett verktyg som används för att ta någon annan från ett nutida läge till att nå ett framtida mål, utöka sina potentialer och utvecklas som person. Studiens syfte var att genom en kvalitativ ansats undersöka olika aspekter av coaching som resulterat i ett givande resultat för den enskilda individen. Syftet var även att undersöka vilka problem deltagarna stötte på i processen samt coachens roll. Åtta personer intervjuades och resultatet visar att de tyckte att coachingen resulterat i förbättrad självkänsla och självkännedom, ett förändrat tankesätt och en tydligare målbild. Relationen till coachen upplevdes betydande i form av stöd och feedback i processen.