Denna studie fokuserar på yrkeskunnandet på Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesområden samtinom fritids- och friskvårdssektorn och har yrkesutgångar som väktare, personlig assistent,elevassistent, personlig tränare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsättning. Eleverna uppmanas att skaffa sig både en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien är att öka förståelsen för yrkeskunnandet på nyaBarn - och fritidsprogrammet.

Det här arbetet studerar med hjälp av en attitydundersökning förhållandet mellan anställdasoldater och Försvarsmakten i syfte att utveckla förståelsen för soldaters commitment till sinarbetsgivare. Frågeställningen lyder Hur ser soldaters relationer ut till arbetsgivarenFörsvarsmakten? Arbetets teoretiska grund hämtas i begreppet relationship commitment och närmare bestämtden del som benämns attitudinal commitment. Den begreppsdefinition som nyttjas bygger ihuvudsak på Meyer och Allens (1991) tre komponenter av relationship commitment, det villsäga affective commitment (känslomässig), continuance commitment (kalkylativ) ochnormative commitment (normativ). Begreppsdefinitionen inkluderar även åtta påverkansfaktorer som var och en ges en tydlig knytning till respektive komponent avrelationship commitment.

Syftet med denna undersökning var att se om och vilken inställning den yrkesverksamma läraren har till sambandet mellan elevernas nivå av självinsikt samt självförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stärka ovanstående faktorer för att underlätta för eleverna. De frågeställningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma läraren på sambandet mellan självinsikt samt självförtroende och dessa faktorers inverkan på skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma läraren med att förbättra elevernas självinsikt samt självförtroende och i sådant fall hur? Som metod vid insamlandet av material användes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma läraren i denna fallstudie anser att självförtroendet samt självinsikten har inverkan på elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmärksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lärarens viktigaste arbetsuppgifter.

Många företag har, idagens ekonomiska samhälle, infört eller tänkt införa någon form av beslutsstödjande system, detta främst för att vinna marknadsandelar från sina konkurrenter. Vid själva utvecklingen av systemet är det av stor vikt att beslutsfattaren medverkar ända från idén av systemet till dess att systemet tas i bruk. Detta för att man ska få med all information som behövs för att fatta ett för företaget så bra beslut som möjligt. Med denna uppsats vill vi undersöka vad utvecklarna av ett beslutsstödjande system förhåller sig till beslutsfattarens medverkan i ett utvecklings projekt. I vilka utvecklingsfaser utvecklarna vill att beslutsfattarna medverkar, samt vilka fördelar respektive nackdelar utvecklarna ser på beslutsfattarnas medverkan.

Kan reclinern med ett nytt uttryck men med bibehållen funktion, tilltala nya målgrupper? Kan möblers uttryck överordnas av dess funktion? Skulle detta i sin tur kunna visa på att uttryck är viktigare än funktion i valet av möbel? Med utgångspunkt i den amerikanska reclinern arbetar jag med att behålla dess funktion men förändra uttrycket genom att lägga till historiska och personliga värden.Mitt syfte är att skapa en recliner som uttrycker mina värderingar och min livsstil. Vidare påverka min föreställning om reclinern som möbel och på det viset öppna upp för nya frågeställningar kring möbler i allmänhet.Mitt mål med ?Min svulstiga, tjocka fåtölj? är att visa ett nytt sätt att använda befintlig mekanik och teknik med ny form och ytskikt. Fåtöljens utformning skall utgå ifrån de idéer jag har om var reclinern står idag, hur den uppfattas och vad jag själv vill ge fåtöljen för uttryck.

Sverige har många olika kliniker och institutioner som behandlar problem med ätstörningar och behandlingsformerna inom dessa är mycket varierande. Många av dem har lagt fokus på att ge sina patienter individanpassade resurser och ökad kunskap för att utifrån detta lära sig att ta eget ansvar för sitt tillfrisknande. Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt lärprocesser utvecklats och vilken ny personlig kunskap som påverkat tillfrisknandet till ett hälsosammare liv. Undersökningen har inspirerats av en narrativ ansats och metoden som använts är personlig intervju samt intervju via e-post och brev. Genom MHE Kliniken i Mora skickades brev till, sammanlagt, 20 personer som tidigare haft problem med ätstörningar men som nu anses friska efter professionella kriterier.

Inom demokratiforskningen har forskare länge pekat på ekonomisk utvecklingspositiva effekter i demokratiprocesser. Dock finns ett antal länder som avvikerfrån den modellen, exempelvis Singapore. Landet har gått från utvecklingsland tillmodernt industriland på 50 år, dock ges inte befolkningen grundläggande fri- ochrättigheter såsom yttrandefrihet.Utifrån teorin att det med ekonomisk utveckling i regel följer demokratisering,har vi i denna studie arbetat med Singapore som avvikande fall. Vi använderSingapore i en komparation med Sydkorea och Taiwan då dessa haft liknandeekonomisk utveckling och är belägna i samma region, men vars politiska utgångvarit en annan. Vi har funnit faktorer som etnisk sammansättning, förhållande tillandra länder i regionen, samt den unika politiska process som präglat landet harhaft en avgörande roll för den politiska utgången i Singapore..

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka är de outtalade och underförstådda förväntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare på en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att åskådliggöra skyldigheter och förväntningar och vad sker när dessa inte uppfylls?Sex deltagare från sex olika organisationer intervjuades. För att få olika perspektiv på det psykologiska kontraktet intervjuades både arbetsgivare och arbtestagare.Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstämmig uppfattning av vad som förväntas av dem och vad de förväntar sig att få i utbyte. Dessa förväntningar och skyldigheter diskuteras framförallt på utvecklings- eller medarbetarsamtal.

Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens regelverk och policys gällande personalhantering se om de krav som ålderkategorin 80-talisten ställer på en framtida arbetsgivare, överrensstämmer med de rådande arbetsförhållanden som finns inom Försvarsmakten utifrån dess styrande dokument. Uppsatsen bygger på tidigare forskning om åldersgenerationen från 80-talet. Mot 80-talisten ställs de styrande dokument som gäller Försvarsmaktens personalhantering för att på detta vis erhålla en jämförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstämmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid används till att förklara de olika behoven av ersättningar. Uppsatsen är en kvalitativ teoretisk studie. Slutsatserna av uppsatsens analys är att Försvarsmaktens arbetsförhållande överrensstämmer bra med vad 80-talisten vill erhålla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krävs mer individualiserad lönesättning, planering och genomförande av arbetstid samt att anställningsformen bör ses över så att rörlighet inom organisationen blir lättare.

Assistanshund är ett samlingsnamn för hundar som på olika sätt hjälper och förenklar tillvaron för människor med olika typer av funktionshinder. Här ingår hundar som ledarhundar, rehabhundar, terapihundar, servicehundar, diabeteshundar, epilepsihundar och signalhundar. Syftet med denna uppsats är att visa hur hunden kan fungera som hjälpmedel för personer med funktionshinder och vilken betydelse den har för sin förare. Jag utgår ifrån ett empowermentperspektiv och undersöker huruvida hunden kan vara med och bidra till en personlig empowermentprocess hos föraren. Jag använder begreppet empowerment för att förstå de processer människan går igenom som leder från beroende till oberoende och om hunden på något sätt kan vara en del i detta.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Under de senaste åren har ämnesintegrering fått större och större plats i gymnasieskolan. Nu när den nya gymnasiereformen gick igenom så blev det ännu mera tydligt hur lärarna ska eftersträva att samarbeta över ämnesgränserna. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka åsikter som karaktärsämneslärare har om ämnesintegrering. Vi ställer frågor om vilka fördelar, nackdelar samt vilka utvecklings- och förbättringsmöjligheter karaktärsämneslärarna ser med ämnesintegrering. För att ta reda på åsikterna har vi intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika gymnasieskolor.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har på sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de använder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssätt som kan användas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgångspunkterna är sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och användning av tecken är de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn på deras möte med barn med autism är tydlighet, lyhördhet, ständig bekräftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet är fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla känslor hos barn med autism..

SAMMANFATTNINGBegrepp som tjänster och kvalitet har blivit allt viktigare de senaste decennierna vilket gör att tjänstekvalitet i dagens samhälle är av stor vikt. Det är en förutsättning att inom alla olika branscher ha en god tjänstekvalitet bland företag för att vara konkurrenskraftiga. Detta väcker frågor om hur andra verksamheter som exempelvis olika former av organisationer arbetar och försöker utveckla kvaliteten på sina tjänster.Då tjänster i viss mån produceras och konsumeras samtidigt är det svårt att upprätthålla kvalitetskontrollen. Det finns ingen kvalitet som kan kontrolleras i förväg innan tjänsten har levererats. Inom tjänsteorganisationer är man istället främst ute efter att mäta relationen mellan kundens förväntningar och vad denne faktiskt upplever.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet.