Fossila brÀnslen Àr Àndliga resurser och FMV menar i sin Tekniska Prognos 2013 att Försvarsmakten redan nu bör planera för en omstÀllning till alternativa tekniker till dagens förbrÀnningsmotor. Den teknik som verkar mest lÀmplig som interimslösning mellan framtidens vision om ren eldrift och förbrÀnningsmotorn Àr elhybridteknik. Uppsatsen undersöker hur Försvarsmaktens logistikfunktion pÄverkas om bandvagnssystemet skulle övergÄ till seriehybridteknik. Uppsatsens ansats Àr kvalitativ med en kombination av textstudier, intervjuer samt ett frÄgeformulÀr som besvaras av totalt tre personer fördelat pÄ Amf1, FMTS och I19 dÀr samtliga innehar mÄngÄrig erfarenhet av bandvagnssystemet. FormulÀren kompletteras med intervjuer med dessa personer samt personer pÄ BAE Systems som bidrar med teknisk expertis.

Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) Àr en vÀxande sjukdom som patienten kan pÄverka genom att byta livsstil. I Sverige har 365 000 personer diagnostiserats med diabetes mellitus typ 2. Det tros finnas lika mÄnga personer med oupptÀckt diabetes mellitus typ 2. Syftet med studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt sjuksköterskan ska utföra empowerment för att motivera diabetes mellitus typ 2 mÀnniskor till förbÀttrad egenvÄrd. Som metod anvÀndes litteraturstudie.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros Àr en neurologisk sjukdom som i Sverige drabbar cirka 200 personer varje Är. Sjukdomen Àr progressiv och gör att den drabbade personen förlorar kroppsliga funktioner och avlider oftast inom fem Är. Att arbeta med personer som har en dödlig sjukdom krÀver inte bara kunskap om sjukdomen utan ocksÄ om hur personer upplever att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar genomfördes.

År 1995 genomfördes psykiatrireformen och dess syfte var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Kommunerna har ansvaret för bland annat boende och sysselsĂ€ttning och stödformerna ska anpassas och dĂ€rtill Ă€ven utformas efter den enskildes behov sĂ„ att brukarna ska kunna bli sĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndiga som möjligt. Personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar kan vara i stort behov av att fĂ„ mening i sin tillvaro, vilket för personalen Ă€r en stor utmaning att arbeta för. Syftet med studien var att, med fokus pĂ„ personalens (inom socialtjĂ€nsten) upplevelser, belysa hur de arbetar för att skapa meningsfull sysselsĂ€ttning för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. I studien anvĂ€nds en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av personliga intervjuer.

Syftet med studien var att utifrÄn personalens beskrivning presentera hur utemiljön stimulerar personer med demenssjukdom och hur den anvÀnds i vardagen. Studien Àr bÄde erfarenhetsbaserad genom intervjuer med personal och forskningsbaserad genom litteratur. Bakgrundskapitlet beskriver bland annat om utemiljöns utformning och vilken betydelse utemiljön har för personer med demenssjukdom. I metoden beskrivs om vilket tillvÀgagÄngssÀtt som har anvÀnds för att fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar. I analysdelen beskrivs personalens erfarenheter och synpunkter av utemiljön och betydelsen av sinnesstimulering hos personer med demenssjukdom.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur mÄltidsmiljön pÄ sÀrskilt boende inverkar pÄ de Àldres födointag och att beskriva de i studien ingÄende artiklarnas kvalité. Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. Tolv artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. Huvudresultat: Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka Àtandet hos Àldre mÀnniskor.

Afasi innebÀr en störning i sprÄkfunktionen och Àr vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. VÄrdpersonal som saknar tillrÀcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med sprÄksvÄrigheter kan kÀnna osÀkerhet. Denna osÀkerhet kan resultera i att dessa vÄrdare undviker personer med sprÄksvÄrigheter eller avstÄr frÄn att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vÄrdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som frÀmjar en god vÄrdrelation och kommunikation mellan vÄrdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att undersöka vad som pÄverkar valet av fritidsaktiviteter hos personer som haft stroke och pÄ vilket sÀtt fritidsaktiviteterna har förÀndrats. För att uppnÄ syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick frÄn en egengjord intervjuguide. Resultatet visade att utmaningen, gemenskapen, fysisk trÀning, sjÀlvstÀndighet, balans i vardagen, livssynen och rehabiliteringsteamet var faktorer som pÄverkade deltagarnas utförande av fritidsaktiviteter. Att anpassa fritidsaktiviteten eller att fÄ personligt stöd var vanligare Àn att anpassa den fysiska miljön..

MS, multipel skleros, Àr en neurologisk sjukdom som kan leda till kommunikationsrelaterade problem. Personer med MS kan dÀrför tÀnkas vara i behov av olika former av kommunikationshjÀlpmedel. Samtalsmatta Àr ett visuellt och bildbaserat kommunikationshjÀlpmedel som avser att underlÀtta för personer att visa Äsikter och göra val. Syftet med denna studie Àr att utreda samtalsmattans effekt pÄ kommunikation med personer med MS. FrÄgestÀllningarna rör huruvida samtalseffektiviteten pÄverkas av samtalsmattan, vilka för- och nackdelar samtalsmattan kan ha jÀmfört med verbal kommunikation och hur deltagarna uppfattar anvÀndandet av samtalsmattan. För att utreda detta har en kvalitativ metod anvÀnts.

Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar nÄgon gÄng beteendemÀssiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör anvÀndas som första alternativ. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur personer med demenssjukdom pÄverkas av musik under omvÄrdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta studier av vetenskaplig karaktÀr. Resultat: Musik under omvÄrdnadsarbetet pÄverkade de demenssjuka genom att deras förmÄga till förstÄelse ökade, vilket förbÀttrade kommunikationen mellan vÄrdare och demenssjuka. Deras uppmÀrksamhet och fysiska kapacitet förbÀttrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter sjÀlva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.

 Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som Àr drabbade av nÄgon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar berÀknas vara anhöriga till nÄgon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förÀndras bÄde för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie.

Jag har i den hÀr uppsatsen undersökt vilka svÄrigheter personer med albanska som modersmÄl möter nÀr de ska lÀra sig svenska som andrasprÄk. Anledningen till att jag valt detta Àmne för min uppsats Àr att albanska Àr ett indoeuropeiskt sprÄk som utgör en egen gren i det indoeuropeiska sprÄktrÀdet och svenska Àr ett nordgermanskt sprÄk. DÀrför Àr en jÀmförelse mellan svenska och albanska intressant. UtgÄngspunkten för min uppsats Àr att det mÄste innebÀra en sÀrskild utmaning för personer med albanska som modersmÄl att lÀra sig ett andrasprÄk som svenska. Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka vilka problem som personer med albanska som förstasprÄk möter nÀr de lÀr sig svenska.

Familjebildning Àr för mÄnga personer en central del av livet. Att bli adoptivförÀldrar innebÀr en annorlunda process jÀmfört med det biologiska förÀldraskapet. För att bli adoptivförÀldrar mÄste man genomgÄ en utredning. Utredningen benÀmns som medgivandeutredning och innebÀr att socialsekreterare granskar om personer Àr lÀmpliga som förÀldrar. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att förstÄ hur adoptivförÀldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) Ă€r en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som bĂ„de psykiskt och fysiskt pĂ„frestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhĂ€llet. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tĂ€tare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vĂ„rdpersonal. VĂ„rdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet frĂ„n vĂ„rdpersonal inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Empirisk forskning samt litteratur visar att musiken pÄverkar oss pÄ mÄnga plan samt har en inverkan pÄ livskvaliteten. Uppsatsen syftade till att presentera detta samt belysa genom en undersökning av hur personer med och utan diagnosen Asperger syndrom/autistisk personlighetsstörning upplevde musikens inverkan pÄ deras liv och livskvalitet. Inledningen bygger pÄ en grund av undersökningar och litteratur om musiken, livskvalitet samt en förklaring till diagnoserna. Fyra personer utan diagnos och fyra personer med diagnos djupintervjuades. Resultatet visar att samtliga tycker musiken har en stor inverkan pÄ deras livskvalitet och vÀlmÄende helt i linje med mycket av den tidigare forskningen.