Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Personer med demenssjukdom upplever ofta oro och Ängest som en följd av sin sjukdom med förvirringstillstÄnd och sömnsvÄrigheter som följd. Personalens sÀtt att bemöta personer med demenssjukdom kan bÄde utlösa eller förhindra utlösandet av oro och Ängest. Syftet med denna studie Àr att utforska vad som pÄverkar oro hos personer med demens pÄ ett Àldreboende och hur personalen kan bemöta den. Den genomfördes med en metod för fallstudier med kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med observationer, intervjuer och journalinformation.

Syftet med studien var att beskriva hur personer som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som associeras med livskvalitet. Designen var en beskrivande litteraturstudie och litteratur söktes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl. Efter urvalet Äterstod 15 artiklar som inkluderades i studien. Artiklarna granskades och fyra huvudkategorier kunde utrönas: livskvalitet efter stroke, fysiska, psykiska och sociala faktorer som associeras med livskvalitet. Resultatet visade att personer som har drabbats av stroke ofta uppvisar sÀnkt livskvalitet.

I mitt examensarbete beskriver jag kort Musikterapins historia. Tyngdpunkten i arbetet ligger pÄ att beskriva FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi som Àr den metod jag arbetat utifrÄn. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med tvÄ personer. Den ena personen har diagnosen ADHD och den andra har diagnosen ADD. Mitt fokus i arbetet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt FMT-metoden kan anvÀndas, för att bidra till att skapa en struktur för de tvÄ personer som fÄtt FMT och om det eventuellt har gett effekt för dessa personer i deras vardag. Min slutsats Àr att i och med att jag arbetar med funktionerna hos mÀnniskan sÄ kan metoden bidra till att skapa struktur för de som metoden berör bÄde i deras vardag och i FMT-rummet. .

Syftet med studien Àr att visa att personer med medfödd dövblindhet Àr beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska fÄ möjlighet att sjÀlva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten pÄ att det beror pÄ vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen..

Att drabbas av kroniska bensÄr innebÀr för en del personer en kronisk sjukdom. En befolkning med stigande Älder leder till en ökning av personer som drabbas av sjukdomar som orsakar kroniska bensÄr. BensÄr gÄr inte alltid att behandla och kan orsaka invalidisering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med kroniska bensÄr. Denna studie baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar.

Sedan 1700-talet har glastillverkning haft en mycket central roll i samhÀllsutvecklingen i Kalmar och Kronobergs lÀn. Glasbruksverksamhet förknippas med en omfattande föroreningsproblematik. Uppskattningsvis finns det 290 000 m3 jordmassor förorenade av tungmetaller som bly, arsenik och kadmium vilka hÀrrör frÄn glasbrukens verksamhet. De förorenade massorna kan utgöra risk för pÄverkan pÄ hÀlsa och miljö.För att möjliggöra en effektiv riskhantering och riskkommunikation krÀvs kunskap om hur risker med föroreningarna frÄn glasbruk upplevs och vilken informationen om risker som efterfrÄgas. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur allmÀnheten upplever risker och oro för pÄverkan pÄ hÀlsa och miljö frÄn förorenade glasbruksomrÄden samt deras önskemÄl om information.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan personer med lÀndryggssmÀrta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mÀtt med ultraljud, utifrÄn sjÀlvskattad smÀrta, funktion och aktivitetsnivÄ. FrÄgestÀllningen Àr vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gÀllande deras sjÀlvskattade smÀrta, funktionsnivÄ samt aktivitetsnivÄ.MetodDetta Àr en pilotstudie av kvantitativ tvÀrsnittsart. Studien Àr en sekundÀr analys av redan insamlad data dÀr 53 personer ingick, 37 personer med lÀndryggssmÀrta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen frÄn den primÀra studien som hade lÀndryggssmÀrta. Det var 24 kvinnor och 13 mÀn i Äldern 18-65Är.

Personer med Multipel skleros (MS) kan uppleva svÄrigheter att delta i aktiviteter i dagliga livet (ADL) dÀr arbetet Àr en betydande del av det. De funktionsnedsÀttningar som förekommer vid MS kan ha en negativ inverkan pÄ personens möjlighet att arbeta. Syftet med denna studie avsÄg att beskriva hur personer som Àr diagnostiserade med Multipel skleros erfar att yrkesarbeta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio personer i Äldrarna 39-62 som hade diagnosen MS och yrkesarbetade. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i tvÄ huvudkategorier; ?Den egna förmÄgan i relation till arbetets krav? och ?Anpassningar för att underlÀtta i arbetet?.

Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse personalen upplever att ett bra bemötande och en bra boendemiljö har för personer med demens. Vi har valt att intervjua omsorgspersonal som arbetar med personer med demens pÄ ett demensboende. Studien utgick ifrÄn ett personalperspektiv och beskrev vilken betydelse personalen upplever att bemötandet och boendemiljön har för personer med demens. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansatts dÀr det gjordes intervjuer av sex personal. I analysen av studien framkommer det att bemötandet har större betydelse Àn vad boendemiljön har för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan personer med lÀndryggssmÀrta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mÀtt med ultraljud, utifrÄn sjÀlvskattad smÀrta, funktion och aktivitetsnivÄ. FrÄgestÀllningen Àr vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gÀllande deras sjÀlvskattade smÀrta, funktionsnivÄ samt aktivitetsnivÄ.MetodDetta Àr en pilotstudie av kvantitativ tvÀrsnittsart. Studien Àr en sekundÀr analys av redan insamlad data dÀr 53 personer ingick, 37 personer med lÀndryggssmÀrta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen frÄn den primÀra studien som hade lÀndryggssmÀrta. Det var 24 kvinnor och 13 mÀn i Äldern 18-65Är.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur livskvaliteten pÄverkas hos personer med Multipel Skleros (MS) och vad som kan göras för att öka livskvaliteten. I syftet ingick Àven att beskriva hur personer med MS upplever fatigue som Àr ett av huvudsymtomen av sjukdomen samt vad som kan göras för att lindra följderna av fatigue. Artiklarna har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Cinahl, tillgÀngliga via Högskolan Dalarnas proxyserver och granskats med hjÀlp av en granskningsmall för att sÀkerstÀlla att de var av en god kvalitet. Sökord som anvÀndes var: ?multiple sclerosis?, ?quality of life?, ?nursing? och ?fatigue?.

AbstractGöteborgs UniversitetInstitutionen för utbildningsvetenskapligt arbeteExaminationsnivÄ: Examensarbete, 15 poÀngTitel: ?Alla cyklar likadant ÀndÄ? ? En studie om sex och samlevnadsundervisningens roll motdiskriminering och trakasserier av hbt-personer pÄ högstadietFörfattare: Elin Elversson, Frida JacobsonTermin och Är: VÄrterminen 2014Institution: Utbildningsvetenskapliga fakultetenHandledare: Birgitta FrÀndbergNyckelord: Sex och samlevnadsundervisning, högstadiet, hbt-frÄgor, diskriminering, trakasserier,biologi, psykologiska aspekter.SyfteSyftet Àr att undersöka hur lÀrare lÀgger upp sex och samlevnadsundervisningen utifrÄnperspektivet att förhindra trakasserier och diskriminering gentemot hbt-personer.Metod och materialVi har, med utgÄngspunkt i lÀroplanen, anvÀnt oss av intervjuer med verksamma lÀrare och enbarnmorska pÄ ungdomsmottagningen. I studiens analyserande del har vi anvÀnt annan relevantlitteratur.ResultatLÀrarna och barnmorskan arbetar för att alla elever ska kÀnna sig inkluderade, oavsett sexuelllÀggning. Trots detta förekommer det diskriminering, trakasserier och krÀnkningar av hbtpersoner.Relevans för lÀraryrketDetta arbete Àr tÀnkt att generera olika förslag pÄ utvecklingsomrÄden gÀllande att förebyggadiskriminering och trakasserier av hbt-personer..

Personer med demenssjukdomar ökar i samhÀllet. Utvecklingen av demenssjukdom följs ofta av förÀndring av beteende, emotionell labilitet och förÀndrad sinnestÀmning. Personer med demenssjukdom kan Àven förÀndras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan pÄverkas med ökad oro och otrygghet nÀr aggressiva situationer förekommer pÄ sÀrskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilt boende.