Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom en polismyndighet i Sverige skattade sina levnadsvanor och hälsa samt om det finns någon skillnad mellan grupperna; poliser med yttre tjänstgöring, poliser med inre tjänstgöring och civilanställda. Ytterligare ett syfte var att studera sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Studien hade en kvantitativ ansats med en beskrivande, korrelativ och jämförande design. De medverkande var 153 personer. Stratifierat urval och randomiseringstabell har använts.

BakgrundWorld Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett är ett av mänsklighetens största hälsoproblem. Vid en mätning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvärdering år 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nära 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller läkemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvären kan obesa personer även uppleva psykiska besvär som till exempel depression och ångest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförändringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och när det gäller kirurgi är gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp.

Under senare år har man via forskning kunnat påvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie är det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgår det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig ålder i jämförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar också att snabbare och oftare få återfall. Risken är allra störst om personer med ADHD har haft både ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. Från dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvåspråkiga personer med demens kan kommunicera till sina vårdare genom att använda sig av den icke verbala kommunikationen..

Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av karies och parodontit hos personer med Morbus Crohn. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Materialet till litteraturstudien samlades in genom sökning i databaserna Cinahl, PubMed och ScienceDirect. De sökord som användes vid litteratursökningen i samtliga databaser var ?caries?, ?Crohn?s disease?, ?periodontal disease? och ?periodontitis?.

SammanfattningSyftet med examensarbetet var att utföra ett designförslag på en trädgård för personer meddemenssjukdom. Genom litteraturstudier och enkätundersökning har jag fått kunskap om huren trädgård för personer med demenssjukdom bör se ut och vad den bör innehålla. När manutformar en trädgård för personer med demenssjukdom är inte syftet att rehabilitera, utan attge dem god livskvalitet. Detta kan man göra genom att skapa en trädgård med växter ochmaterial som stimulerar sinnet. Via enkätundersökningen har jag fått möjlighet att ta del avsådant som vårdpersonal tycker är viktigt i en trädgård för personer med demenssjukdom ochvad de tror att de boende skulle vilja göra i en trädgård.

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och interaktionen mellan vårdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av interaktionen mellan dem och vårdpersonalen.

Bakgrund: Att som barn vistas på sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okänd värld som inte sällan känns skrämmande och skapar rädsla hos barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva strategier som kan lindra rädsla hos barn vid kontakt med sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar vilka är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån en checklista av Foreberg & Wengström. Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rädsla. Att som barn få adekvat information som förbereder dem på vad som komma skall, och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vård lindrar rädslan. Familjens närvaro på sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rädslan. Barnens rädsla har även visats minska med hjälp av strategier som distraktioner och lek vid påfrestande undersökningar och behandlingar. Slutsats: Barn erfar olika sorters rädslor i mötet med sjukvården.

Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat.

Vårdpersonals sätt att bemöta personer med demenssjukdom har betydelse för välbefinnandet hos dessa personer och även för vilken omvårdnad de får. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som främjar eller hindrar ett gott bemötande mellan vårdpersonal och personer med demenssjukdom. Metod som har använts var systematisk litteraturöversikt. Studien resulterade i fem kategorier: Förstå personers värld: Tillgodose önskningar och behov: Relationer och samarbete: Respekt och delaktighet: Utbildning och kunskap. Det framkom i resultatet att beröring var ett bra alternativ till kommunikation och skapade trygghet för personer med demenssjukdom.

Föreliggande studie undersöks hur personer med dyslexi upplever användbarheten i tvåav de datorbaserade hjälpmedel som finns för personer med dyslexi, Stava Rex ochWordRead Plus. Studien beskriver ämnesområden såsom dyslexi, användbarhet,interaktionsdesign, co-design och programvaruutveckling.Det finns olika sorters dyslexi vilket innebär att de svårigheter som personer med dyslexiupplever kan yttra sig på olika sätt. Därför har intervjuer med två respondenter angåendederas syn de två datorbaserade hjälpmedel som valdes för studien, Stava Rex ochWordRead Plus, utförts. Även en observation utfördes där respondenterna fick interageramed de datorbaserade hjälpmedlen och beskriva sina åsikter och tankar avseendeanvändbarheten i hjälpmedlen och hjälpmedlen i sig.Studien syftade till att besvara huvudfrågan ?Vilka designprinciper är viktiga att tillämpavid utveckling av datorbaserade hjälpmedel för personer med dyslexi?? genomdelfrågorna ?Vilken sorts datorbaserade hjälpmedel har personer med dyslexi behovav??, ?Vilka egenskaper är viktiga hos datorbaserade hjälpmedel för personer meddyslexi??, Hur kan god användbarhet hos datorbaserade hjälpmedel för personer meddyslexi uppnås?? samt ?Vad är användbarhet??.Studiens slutsats var att designprinciper som berör bekvämlighet, behaglighet,tillförlitlighet och välutvecklade hjälpfunktioner är viktiga att följa då de medför en bättreprodukt med hög användbarhet och tillfredsställda användare.

Bakgrund: I begreppet ätstörningar innefattas sjukdomarna anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar utan närmare specifikation. Bland vårdpersonal finns en stor brist på kännedom och förståelse för sjukdomen, vilket försvårar vården. Personer med ätstörningar framkallar ofta negativa känslor hos vårdpersonalen, eftersom de ofta möts av starka känslor av fientlighet, ilska och stress. Att vårda dessa personer är således en stor utmaning för vårpersonalen, då de ska skapa en vårdrelation till personerna. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med ätstörningar.

Majoriteten av personer som amputeras är äldre med bakomliggande sjukdomar. Syfte med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om livssituationen hos äldre personer med ett amputerat ben ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. En integrerad översikt användes för att skapa en översikt av kunskapsläget. Femton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansatser analyserades som resulterade i sex kategorier: fysisk funktion och rörlighet, smärta, kroppsförlust, depression, familj, relationer och isolering. Resultatet visade att äldre personer med ett amputerat ben upplevde sämre fysisk funktion och rörlighet vilket begränsade deras förmåga att utföra dagliga aktiviteter.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett internationellt folkhälsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga elever för att kunna främja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhälsovården.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrån fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna använde sig av ett individuellt och professionellt förhållningssätt i mötet med elev och föräldrar.