Bakgrund: Diabetes typ I är en autoimmun sjukdom som innebär att bukspottkörtelns insulinproducerande celler är skadade. Det medför att insulinproduktionen upphör, vilket leder till en kronisk hyperglykemi. En hög eller låg glukoshalt i blodet kan resultera i akuta och/eller framtida komplikationer vilket medför en strävan efter god metabol kontroll. Vid diabetes utgör egenvård den största delen av behandlingen. Att ha kunskap om sin sjukdom och dess medicinska behandling, om kost, motion samt att kunna utföra egenkontroller av blodglukos och administrering av insulin är grunden i egenvården och för att uppnå denna kunskap krävs patientutbildning.

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Typ 2-diabetes är ett stort och växande folkhälsoproblem i västvärlden. Om sjukdomen inte behandlas kommer den att på sikt orsaka organskador och sämre livskvalité för patienterna. Målet för behandlingen av diabetes är att bibehålla livskvalité och att förhindra komplikationer, både på kort och lång sikt. Sjukdomen behandlas med livsstilsförändringar och perorala läkemedel och i vissa fall också med tillägg av insulin. För att uppnå målet är det viktigt att patienten förses med kunskap och trygghet om sin situation och sin sjukdom.

Typ 2-diabetes är ett stort och växande folkhälsoproblem i västvärlden. Om sjukdomen inte behandlas kommer den att på sikt orsaka organskador och sämre livskvalité för patienterna. Målet för behandlingen av diabetes är att bibehålla livskvalité och att förhindra komplikationer, både på kort och lång sikt. Sjukdomen behandlas med livsstilsförändringar och perorala läkemedel och i vissa fall också med tillägg av insulin. För att uppnå målet är det viktigt att patienten förses med kunskap och trygghet om sin situation och sin sjukdom.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivån på den aeroba energiomsättningen under skyddstjänst ombord på ett fartyg. Frågeställning: Vilken nivå på den aeroba energiomsättningen når försökspersonerna upp till under skyddstjänstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjänst där hjärtfrekvens (Hf) mätningar gjordes och upplevd ansträngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnådde högst nivåer på den aeroba energiomsättningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och två under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.

Diabetes Mellitus är en vanlig kronisk sjukdom med 350 000 patienter i Sverige och sjukdomen ökar hela tiden i förekomst. Diabetes handlar om förhöjda blodsockernivåer och finns i två typer, typ I och typ II som skiljer sig något åt i orsak och medicinsk behandling. Gemensamt för de båda är att egenvård kring kost, motion och medicinering är av stor betydelse för att hålla blodsockret i schack för att undvika risken för komplikationer. Forskning visar att patienter ofta har bristande följsamhet när det gäller kosten. Syftet med den här studien är att utifrån ett patientperspektiv beskriva tänkbara faktorer till att diabetespatienter inte följer de kostrestriktioner som rekommenderas.

Sammanfattning Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Livsstilfaktorer som inaktivitet, felaktiga kostvanor och rökning bidrar till utvecklandet av fetma, blodfettsrubbningar, typ 2 diabetes och högt blodtryck, och ökar risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet med denna studie var att utvärdera om en kombinerad tränings och kostintervention under 3 månader, följt av regelbunden uppföljning under ett år påverkar motionsvanor, hälsoupplevelse och riskfaktorer hos personer i riskgrupper. 151 medelålders kvinnor och män med riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom randomiserades till en interventionsgrupp ( n =75 ) och kontrollgrupp ( n = 76 ) och genomgick undersökning vid baslinjen, efter 3 och efter 12 månader. 123 personer fullföljde studien. Efter 12 månader sågs signifikanta förbättringar inom interventionsgruppen av vikt, BMI, midjemått, höftmått, midjehöftkvot, triglycerider, HbA1c, syreupptagningsförmåga, systoliskt och diastoliskt blodtryck till skillnad från inom kontrollgruppen.

Ett läkemedels uppgift är att erbjuda bot, lindra och/eller förebygga sjukdomstillstånd. Men de kan även ge negativa effekter i form av läkemedelsrelaterade problem på grund av felmedicinering.En anledning till felaktig läkemedelsanvändning hos patienter med många läkemedel kan vara att de, speciellt vid ordinationsändringar, inte har en uppdaterad uppgift om vilka läkemedel som är aktuella för behandlingen. Tidigare studier har visat att det finns stora avvikelser mellan vilka läkemedel patienter ordinerats och vad de i själva verket tar. Bland äldre patienter och patienter med flera läkemedel är risken för avvikelser som störst.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av avvikelser mellan ?Mina sparade recept på apoteket?/recept i receptregistret (RR), patientens aktuella ordinationer i patientjournalsystemet på Hälsocentral samt vad patienten uppger är aktuella, gällande ordinationer för patienter med diabetes mellitus, anslutna till Stensö Hälsocentral i Kalmar.Studien genomfördes dels som en registerstudie genom avstämning av aktuella ordinationer i journalens läkemedelslista mot sparade recept i RR, och dels som en intervju med patienterna om vilka recept som utgjorde hans/hennes aktuella ordinationer.Studien visade att hos patienter med diabetes mellitus var 17 % av recepten i RR och 15 % av ordinationerna i läkemedelslista inaktuella, receptdubbletter eller dubbelmedicinering.Studien tyder på att endast 62 % av läkemedelsposterna hos patienter med diabetes mellitus förekom i både RR och läkemedelslista samt var aktuell enligt patientuppgift.Studien indikerar att en stor andel av recepten i RR utgörs av inaktuella recept, receptdubbletter och dubbelmedicinering.

Bakgrund: Diabetes är ett växande hälsoproblem över hela världen och ökar i lägre åldrar. Idag är det drygt 387 miljoner människor i världen som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande åren. Ökningen av sjukdomen och att den sjunker lägre ner i åldrar, beror på att ärftlighet, livsstil och att vi lever längre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgå en livsstilsförändring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 2 ökar ständigt och undervisning med patienter är betydelsefullt i sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Undervisning kan dock upplevas mer blockerande än stödjande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors stöd i undervisningen angående förändring av kost- och motionsvanor hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie har gjorts baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Bemötande och identifiera behov; empati, respekt och engagemang samt att vara insatt i var patienter befinner sig i förändringsprocessen förbättrar möjligheterna att påverka.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.