Antalet personer som insjuknar i Diabetes Mellitus ökar. Enligt WHO kommer antalet personer med Diabetes Mellitus fördubblas fram till 2030. Studier visar att personer med Diabetes Mellitus är mer benägna till att drabbas av psykisk ohälsa, vilket ofta försämrar följsamheten till egenvård. Detta kan leda till en försämring i sjukdomen. Syftet med den här studien är att sammanställa och beskriva befintlig forskning om metoder för hur sjuksköterskan kan lindra det psykiska lidandet hos personer med Diabetes Mellitus typ 2.

Bakgrund Enligt World Health Organization lever nära 350 millioner människor med diabetes världen över. Det finns två huvudgrupper av diabetes, typ-1 diabetes och typ-2 diabetes, varav typ-2 diabetes är den vanligaste formen. Det är viktigt att lyfta fram följsamheten av kost och motionsråd hos patienter med typ-2 diabetes eftersom detta har stor påverkan på prognos och progress av sjukdomen. SyfteSyftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som har visat sig ha betydelse för följsamheten till kost och motionsråd hos personer med typ-2 diabetes. MetodArbete har genomförts som en allmän litteraturstudie. Till studien valde författarna att fokusera på att söka artiklar som behandlar hur patienter följer de råd om livsstilsförändring som ges idag, vid kost och motionsråd. Genom databassökning inkluderades 15 artiklar. ResultatI analys av artiklarna framkom fyra huvudteman.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner är fyra till sex procent drabbade av diabetes. Nästan nittio procent av dessa personer har diabetes typ två. I omvårdnadsprocessen ingår undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvårdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnå goda resultat, krävs en förändrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förändra sin livsstil.

Att drabbas av diabetes typ II innebär att drabbas av en kronisk sjukdom, vilket innebär en förändrad livssituation för personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ II. Tolv internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehålls analys med manifest ansats och resulterade i fyra kategorier: Att förneka sjukdom och känna skuld och rädsla, Att dagligt liv förändras och begränsas, Att ha brist på stöd och information, Att lära sig leva med sjukdomen och uppskatta en god livsstil. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ II beskrev det som en stor livskris att få sjukdomen med känslor som rädsla, skuld och förnekelse. De beskrev att det var svårt att hantera diabetes utan hjälp från någon och därför var vikten av stöd och information från sjukvården nödvändig.

AbstractBackground: To have type 2 diabetes affects life situation and thus the experiences oflifestyle changes. Treatment of type 2 diabetes consists of adapting to new lifestyles and theirown involvement. Orem (2001) theory of self-care has been used as a kind of scientificfoundation. Aim: The purpose of this study is to describe the experiences of lifestyle changesin people with type 2 diabetes. Method: Systematic literature review of descriptive andinductive synthesis approach has been used.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet är något väldigt mångfacetterat, alla intervjuerna visade på flera olika faktorer som kan spela in. Därför är sjuksköterskan tvungen att individanpassa vården för att få bästa följsamheten.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som leder till en höjning av glukoshalten i blodet. Ett högt blodglukosvärde medför både fysiska och psykiska komplikationer. Det är ännu ej fastställt vilken kostrekommendation som lämpar sig bäst för personer med diabetes. Därför är det viktigt att återkommande ifrågasätta kostråd och hitta den kosthållning som har bäst påverkan på hälsa och välbefinnande hos personer med diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva på vilket sätt lågkolhydratkost påverkar personer som lever med diabetes mellitus typ 2.

This report is about the development of a prototype of a mobile application and a web application that will help diabetes patients in their own treatment and ease diabetes nurses work with their diabetes patients. The mobile application is a digital version of a diabetes diary used by the Örebro County Council primary care to ease in diabetes treatments. The report also covers tests with users which were conducted on potential users to get some sort of feedback from groups other than customer and colleagues. Tests with users showed that there was an interest in a mobile application and it was a highly appreciated project. The web application ease diabetes nurses in their work with their diabetes patients in the way that the web application can display graphs of the patient's blood glucose level. .

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en av Sveriges största folksjukdomar. Orsakerna till sjukdomen är både genetiska och miljörelaterade. De miljörelaterade faktorerna är främst övervikt och fetma. Diabetes typ-2 kan behandlas med kost, motion, tabletter eller insulin. Kosten har en central roll i behandlingen av diabetes typ-2 och kan ge effekter på både blodsocker och vikt.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes. Det är därför viktigt att dessa personer får den kunskap som krävs för att de ska klara av att leva med sin sjukdom. Detta sker i form av ett möte mellan personen och vårdpersonalen. Det är viktigt att detta möte upplevs positivt och att personerna känner att de blir bemötta på en individanpassad nivå och med respekt. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys utav sju vetenskapliga artiklar.

Bakgrund Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang.Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: Sjukdomens påverkan på KASAM, Hälsofrämjande faktorer samt Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Diabetes är en kronisk sjukdom och det finns cirka 135 miljoner vuxna diabetiker i världen. År 2025 kommer antalet vuxna diabetiker att vara 300 miljoner. Andelen typ 2 diabetes utgör cirka 90 procent. Hörnstenarna i diabetesvården är kost, motion och egenvård. Det finns ofta en livsstil som länge inneburit övervikt, inaktivitet och dåliga matvanor.