Bakgrund: Övervikt ses som en riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar. Överviktiga personer upplevde fysiska och psykiska symtom pĂ„grund av sin övervikt. Övervikt kan förebyggas genom hĂ€lsofrĂ€mjande Ă„tgĂ€rder. Syfte; var att belysa överviktiga patienternas erfarenheter av hĂ€lsofrĂ€mjande Ă„tgĂ€rder för att uppnĂ„ en viktminskning. Metod: En litteraturöversikt genom fördes och litteratursökningen skedde i Cinahl, PubMed och PsycInfo.

Bakgrund: SmÀrta Àr ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensÄr. SÄrsmÀrta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken pÄ sÄrinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell antibiotikabehandling eller otillrÀcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jÀmföra personer med venösa bensÄr baserat pÄ om de hade sÄrsmÀrta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sÄrsmÀrta pÄverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sÄrlÀkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Bakgrund: Kronisk smÀrta Àr vanligt hos personer med diabetes typ 2. SmÀrtan varierar i intensitet och Àr oftare nÀrvarande hos kvinnor Àn hos mÀn. NÀrvaro av smÀrta pÄverkar egenvÄrden vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sÀmre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smÀrta hos kvinnor och mÀn i Äldrarna 60 Är och Àldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med sÀrskilt fokus pÄ boende, den dagliga aktiviteten och hur den pÄverkas av smÀrta. Metod: En kvantitativ studie, grundad pÄ material frÄn SNAC-B.

Syftet med denna uppsats Àr att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lÄgstadieÄldern (d.v.s. 7-9 Äringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benÀmner vi uppfattningar och förestÀllningar om en annan grupp som stör personens kritiska tÀnkande. Personer med invandrarbakgrund benÀmns som en person som Àr född utanför norden och skiljer sig frÄn den svenska normen utseendemÀssigt. Vi har ocksÄ jÀmfört tvÄ klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade nÄgon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna.

Examensarbetets mÄl har varit att formge en glasserie Ät Skrufs Glasbruk dÀr huvudanvÀndarna Àr personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjÀlpmedelsföretaget GreppEtt.Intervjuer, observationer och enkÀtundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har Àven research gjorts pÄ olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research Àven gjorts inom ergonomi.Designprocessen har gÄtt ut pÄ att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet.TvÄ förslag pÄ glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes anvÀndartester pÄ personer med nedsatt handfunktion.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebÀr en allvarlig förlust av kognitiv förmÄga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förvÀntas av normalt Äldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemÀssiga och försvÄrar allmÀn daglig livsföring. Vid omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstÄ till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmÄgan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bÀst förutsÀttningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels dÄ det pÄminner om vinden och luftens positiva effekt pÄ de sjuka och dels dÄ det bidrar till en positiv omsorgsatmosfÀr.

Fler mÀnniskor lever allt lÀngre idag Àn tidigare vilket ökar andelen sköra Àldre i befolkningen. Sköra Àldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvÄrdnadsbehov. Det har visat sig att mÄnga sköra Àldre personer har nedsatt munhÀlsa och ökat tandvÄrdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvÄrdsstödet infördes Är 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fÄnga upp Àldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvÄrd. Det finns tecken som tyder pÄ att denna reform inte nÄtt ut i den utstrÀckning det var tÀnkt samt att vÄrdpersonal har bristfÀllig kunskap pÄ omrÄdet munhÀlsa.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motstÄndsresurser hos lÀrare, som har starkt KASAM (kÀnsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrÀndhet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lÀrarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM?MetodDen kvalitativa metod som anvÀndes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet pÄ intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lÀrare i minst 20 Är, aldrig varit sjukskrivna för utbrÀndhet, inte ligger i riskzon för utbrÀndhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet sÀkerstÀlldes dels genom ett KASAM-formulÀr, dels genom ett utmattningsformulÀr.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Stöd kan ha olika betydelser beroende pÄ i vilket sammanhang det förekommer. Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och de som drabbas upplever att livet förÀndras radikalt. Betydelsen av stöd som omvÄrdnadsintervention behöver lyftas fram och förtydligas. Syftet med studien var dÀrför att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheter av stöd för personer som drabbats av stroke. FrÄgestÀllningarna utgick ifrÄn tvÄ perspektiv, personer som drabbats av stroke respektive vÄrdpersonalens.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Upplevelsen av att leva med tidig demenssjukdom kan vara svÄr och kan innebÀrakÀnslor av misslyckanden, sorg och förlust av autonomi för personer meddemenssjukdom. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva personers upplevelse av den egna identiteten vid tidig demenssjukdom. 13 artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att personer med demenssjukdom strÀvade efter att vara samma person som förut genom att vara sjÀlvstÀndig och bibehÄlla personliga roller sÄ lÄngt som möjligt.Upplevelsen av att förlora sin tidigare person innefattade förlust av aktiviteter ochroller.

Varje Är insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i stroke. Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. Stroke pÄverkar sÄvÀl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till stroke Àr svÄra. Det finns flera riskfaktorer för stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas.

Dagens samhÀlle prÀglas av ett antal utvecklingstrender. En framstÄende trend Àr den dramatiska tekniska utvecklingen, som stÀller krav pÄ flexibilitet frÄn företagens sida. En annan aspekt av de pÄgÄende utvecklingstrenderna Àr att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förÀndringar har företag i allt större utstrÀckning börjat tillÀmpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förÀndring som uppmÀrksammats under senare tid Àr den som berör den svenska folkhÀlsan.

Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vÄrdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet för att skapa en vÄrdrelation.