Syftet med denna systematiska litteratursstudie var att undersöka hur personer med hepatit C upplever mötet med sjukvÄrden..

Samsjuklighet mellan insomni och depression Àr vanligt. Denna studie syftade till att jÀmföra tvÄ gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillÀmpad avslappning (TA), förutom att pÄverka sömnproblemen, ocksÄ pÄverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mÀtningar visade att personer i KBT-I förbÀttrades i högre grad Àn personer i TA-gruppen gjorde, bÄde vad gÀller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet pÄ depressionmÄttet.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Denna studie syfte var att undersöka hur synen pÄ funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda pÄ dessa synsÀtt har en diskursanalys anvÀnts som bÄde ett metodologiskt angreppssÀtt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material bestÄr av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frÄgor som rör Àmnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien bestÄr Àven av internetobservationer pÄ internetforumet funktionshinder.se..

Abstrakt Bakgrund: Demens Àr ett kroniskt tillstÄnd i hjÀrnan som kan försÀmras med tiden och sjukdomen pÄverkar frÀmst de kognitiva förmÄgorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje Är i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt Àldre. I dagslÀget saknas det lÀkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi pÄverkar personer med demens.Metod: Metoden som författarna anvÀnde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och tvÄ med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehÄllsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet bestÄr av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förÀndringar, förÀndrad intellektuell och social förmÄga och förÀndrade livssituationer.

 Idag berÀknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system pÄverkar den ena individen den andra, dÀrför blir Àven de nÀrstÄende drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de nÀrstÄende. Det Àr viktigt med stöd till de nÀrstÄende frÄn vÄrdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. VÄrdpersonalen kan se de nÀrstÄendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de nÀrstÄende, och kan bidra till ett minskat lidande för nÀrstÄende till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer med demenssjukdom.

En beskrivning och analys av grupprocesserna i ett lag bestÄende av personer med funktionshinder..

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar till viss grad Àr begrÀnsade i deras sÀtt att uttrycka en sexuell identitet, pÄ grund av begrÀnsade nÀtverk. Det har ocksÄ visats att personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar som identifierar sig med en hbtq-lÀggning Àr mer utsatta för negativa fördomar och begrÀnsande möjligheter. Syftet med denna studie Àr att se till hur personal och anhörigas egna sexuella normer pÄverkar personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuell identitet. Empirin bestÄr av tvÄ fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamheten samt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Tre individuella, semistrukturerade intervjuer har ocksÄ genomförts med anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar.

Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begÄtt brott har nÄgon betydelse för om de kommer att begÄ ytterligare brott. Rapporten inriktar sig pÄ intervjuer med dels poliser och dels med personer som har nÄgon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begÄtt enstaka brott samt vanekriminella. Genom de hÀr intervjuerna och med hjÀlp av kriminologiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan pÄ de personer som har blivit föremÄl för ett ingripande frÄn polisen. Samtliga tre kategorier pÄverkas av polisens bemötande, dock pÄ lite olika sÀtt.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.

Sedan psykiatrireformens genomförande möter psykiatrisjuksköterskan personer med psykisk sjukdom i öppenvÄrden. De personer psykiatrisjuksköterskan möter i sitt arbete inom öppenvÄrden utgörs av dem som söker frivilligt och de som Àr omhÀndertagna enligt lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att möta personer med psykisk sjukdom i öppen vÄrden. Tio vetenskapliga studier analyserades med hjÀlp av manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att kunna bedöma, observera och kontrollera: att kÀnna sig hotad, frustrerad och tvingas utöva tvÄng: att vilja ha helhetssyn och skapa förtroende: att anvÀnda sina sinnen och vara engagerad. Resultatet visar att observationer och bedömningar av hÀlsotillstÄnd gjordes pÄ personer med psykisk sjukdom pÄ mÄnga olika sÀtt, och var nödvÀndiga för att snabbt kunna upptÀcka tecken pÄ ett försÀmrat mentalt hÀlsotillstÄnd.

Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige frÄn lÀnder dÀr kulturen skiljer sig frÄn den svenska. MÄnga av dessa personer har genomgÄtt svÄra trauman och det Àr en utmaning för den svenska vÄrden att möta och hjÀlpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förvÀntningar pÄ möten i vÄrden. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vÄrden. Metod: InnehÄllsanalys baserad pÄ Ätta artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: NÀr en kvinna fÄr diagnosen bröstcancer, innebÀr det en stor omstÀllning för henne, bÄde emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bÀsta förutsÀttningarna för en god vÄrd, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en kÀnsla av trygghet och empati, Àr det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tÀnkas gÄ igenom och uppleva. Syfte: SÄledes syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det Àr att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

Studien behandlade anorexi och ÄterhÀmtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna ÄterhÀmtningsprocessen. Studien begrÀnsades till att behandla anorexi och inte Àtstörningar. KÀllorna som anvÀndes innehöll sÄvÀl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som ÄterhÀmtningsforskning. En kvalitativ metod anvÀndes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och ÄterhÀmtning.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.