Äldre personer lider ofta av sömnsvĂ„righeter vilket kan allvarligt pĂ„verka deras fysiska och psykiska hĂ€lsa. DĂ€rför Ă€r kunskaper om sömn och vila nödvĂ€ndiga inom omvĂ„rdnad. Sjuksköterskans uppgift Ă€r att minska de Ă€ldre personers sömnsvĂ„righeter genom anvĂ€ndandet av olika omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder. Syftet var att beskriva omvĂ„rdnadsĂ„tgĂ€rder vid sömnsvĂ„righeter hos Ă€ldre personer. Studien har en beskrivande design och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund: I dagslĂ€get berĂ€knas 20 miljoner mĂ€nniskor vara pĂ„ flykt vĂ€rlden över. År 2006 fick Sverige in 6320 ansökningar om uppehĂ„llstillstĂ„nd gĂ€llande barn. Flyktingbarn kan ha varit med om traumatiska hĂ€ndelser i hemlandet, sĂ„som krig och vĂ„ld vilket kan förĂ€ndra deras psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd. Syfte: Att belysa barns psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd efter flykt frĂ„n krig och vĂ„ld. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Under menstruationscykeln pÄverkas kvinnan av flera hormonstimulerande signalsubstanser och hormoner som i sin tur kan ha olika effekt pÄ den psykiska och fysiska hÀlsan som PMS ? premenstruellt syndrom eller PMDD ? premenstruell dysforisk dysfunktion. Syftet med studien var att undersöka variationer i allmÀnt mÄende, irritationsnivÄ och energi under en menstruationscykel. I undersökningen deltog 2 grupper av kvinnor, de som inte anvÀnder, respektive de som anvÀnder hormonpreparat. Tjugofem undersökningsdeltagare (udd) ingick i undersökningen som pÄgick under 30 dagar.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen pÄverkar bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlÀgga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar, kvalitetsbedömdes, sammanstÀlldes, analyserades och sammanfattades.

Syftet med studien var att undersöka upplevd stress och stressymtom hos sjukgymnaster inom öppen och slutenvÄrd i Norrbotten. Studiens resultat baserades pÄ en webbenkÀt som innehöll frÄgor om stressupplevelsen, fysiska, psykiska och kÀnslomÀssiga symtom och besvÀr, samt frÄgor om personal- och arbetsbörda. Försökspersonerna bestod av sjukgymnaster verksamma inom öppen- och slutenvÄrden i Norrbottens lÀns landsting. Av de 63 sjukgymnaster som ingick i studien var 10 procent mycket stressade och 46 procent lite stressade och resterande inte stressade. Vanliga psykiska och fysiska besvÀr var trötthet: vÀrk i skuldror, nacke eller axlar och huvudvÀrk eller migrÀn..

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

För en person i kronisk sjukdom prÀglas livet av flera förÀndringar. PÄ mÄnga sÀtt innebar kronisk sjukdom ett livslÄngt tillstÄnd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det Àr inte alltid kronisk sjukdom syns frÄn utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förstÄelse frÄn omvÀrlden. Ensamhet var nÄgot som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

Med en kvalitativ ansats baserad pÄ en semistrukturerad critical incidents-intervju och Interperative phenomenological analysis undersöktes en frÄgestÀllning om transexuellas egna upplevelser av hur deras vÀlmÄende och psykiska hÀlsa pÄverkas av att de genomför utredning som syftar till en könskorrigering. Informanterna, 5 stycken totalt, varav 4 var Male-to-female och 1 Female-to-male, rapporterar bÄde positiv och negativ pÄverkan frÄn utredningstiden. Studien sammanstÀller de sammanhang som informanterna rapporterar har haft störst inverkan pÄ deras vÀlmÄende och psykiska hÀlsa, till exempel vÀntan, real life-test och bemötande. Ur intervjuerna framtrÀder ett komplicerat förhÄllande mellan utredare och behandlare kontra den som utreds, dÀr den professionelles agerande kan fÄ stor betydelse för hur den utredde uppfattar att utredningen pÄverkar deras psykiska hÀlsa och vÀlmÄende..

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros Àr en nervsjukdom som innebÀr att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehÄlls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga vÀrden och livskvalitet Àr subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda mÀnniskors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

SocialtjĂ€nsten har organiserats utifrĂ„n en 65-Ă„rsgrĂ€ns vilket innebĂ€r att alla mĂ€nniskor som Ă€r över 65 Ă„r och som Ă€r i behov av samhĂ€llets sociala omsorg tillhör Ă€ldreomsorgen. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att öka kunskapen om bistĂ„ndshandlĂ€ggning inom Ă€ldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsĂ€ttning. Vi har intervjuat tio bistĂ„ndshandlĂ€ggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och anvĂ€nde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och Ă„lderism.VĂ„rt resultat stödjer den bild som forskningen visar, bistĂ„ndshandlĂ€ggningen Ă€r en normativ praktik som utgĂ„r frĂ„n en schablonartad och stereotyp bild av den Ă€ldre och Ă€ldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsĂ€ttning blir inom bistĂ„ndshandlĂ€ggningen en avvikelse som dĂ€rmed inte passar in i mallen. De Ă€ldre med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgĂ„ng till.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Low Carb High Fat (LCHF) ses som en striktare variant av GI eller Atkins och Ă€r en diet riktad framförallt till personer som lider av det metabola syndromet, dĂ€r man utesluter i princip alla kolhydrater för att undvika blodsockerhöjningar. Överviktiga och diabetiker som testat denna diet har bĂ„de fĂ„tt bĂ€ttre blodfetter, viktnedgĂ„ng samt ett förbĂ€ttrat blodsocker men samtidigt finns det mĂ„nga motstrĂ€vare ? framförallt SNR (svenska nĂ€ringsrekommendationer). Syftet med detta projekt var att visa effekterna hos friska, normalviktiga personer som genomgĂ„tt en tre veckors dietperiod med LCHF kost. Hur vikten, blodfetterna samt det psykiska har pĂ„verkats.

Depression Àr ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, som medför lidande för sÄvÀl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. FörestÀllningar kring sjukdom grundas bÄde pÄ förestÀllningar innan sjukdomen uppstod och pÄ förestÀllningarna som utvecklats till följd av den. FörestÀllningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som pÄverkar sÄvÀl oss sjÀlva som andra. FörestÀllningarna kan bÄde hindra och hjÀlpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring förestÀllningar om den egna ohÀlsan hos personer med depressionssjukdom inom vÄrdens kontext.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.