Den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar ställer krav på behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svårt att behandla ungdomar, och det finns få empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att få ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i åldern 19?22 år som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonårstiden.

Hälsopåverkan på grund av arbetslöshet är ett utbrett problem som påverkas av både samhälleliga och politiska faktorer. Brist på arbete medför många konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet och försämrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Hur en individ använder sig av olika copingstrategier påverkar hur denne hanterar den svåra livssituationen som arbetslöshet utgör.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

Denna rapport presenterar ett examensarbete på C-nivå där uppdragsgivaren har varit Hedemora Anpassning som bygger om och anpassar bilar för människor med olika funktionshinder. Företaget vill i framtiden ha möjlighet att erbjuda sina kunder ITS-tjänster. Målet med arbetet har varit att undersöka hur ITS skulle kunna stödja de funktionshindrade i deras bilkörning. Syftet delades upp i två delsyften, dels kartläggning av vilka tjänster som finns och är under utveckling inom området ITS ? förarstöd och säkerhet samt hur de skulle kunna användas/anpassas för funktionshindrade dels att göra en undersökning av vilka behov de funktionshindrade har av ITS.

Bakgrund: I begreppet ätstörningar innefattas sjukdomarna anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar utan närmare specifikation. Bland vårdpersonal finns en stor brist på kännedom och förståelse för sjukdomen, vilket försvårar vården. Personer med ätstörningar framkallar ofta negativa känslor hos vårdpersonalen, eftersom de ofta möts av starka känslor av fientlighet, ilska och stress. Att vårda dessa personer är således en stor utmaning för vårpersonalen, då de ska skapa en vårdrelation till personerna. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med ätstörningar.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Personer med demens med aggressivt beteende är vanligt förekommande. Personal på särskilda boenden och inom hemtjänsten möter dessa personer i de dagliga omvårdnadssituationerna. Genom att skaffa kunskap om personens bakgrund kan personalen bättre förstå, bemöta, avleda och förhindra uppkomsten av frustration och aggression. Syftet med vår studie var att beskriva personalens föreställningar om och erfarenheter av aggressivt beteende i omvårdnaden av personer med demens. Studien utfördes genom intervjuer med sjuksköterskor aktiva inom kommunal äldreomsorg och personer i ett demensteam som har stor kunskap och erfarenhet av den problematik som ett aggressivt beteende hos personer med demens kan medföra.

Otillgänglig utemiljö är ett problem, både globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsättningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt skede bidra till att skapa platser som är tillgängliga för så många som möjligt. För att kunna göra det krävs kunskaper om olika funktionsnedsättningar och de behov som medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgänglighet ska uppnås i nyanläggning. Med föreskrifterna följer även allmänna råd som innehåller rekommendationer och konkreta exempel på lösningar.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur kuratorer i högstadie- och gymnasieskolor arbetar preventivt och hälsofrämjande med ungdomars psykiska hälsa samt hur kuratorers samverkan med andra ser ut. Vi ville också ta reda på vilken problematik som enligt kuratorerna är vanligast samt orsaken till detta. Vi har använt oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats, baserad på intervjuer med kuratorer. I resultatet har det framkommit att de ungdomar som har kontakt med kuratorn ofta kommer dit genom en lärare, skolsköterska eller av egen vilja. Den problematik som tycks dominera är till exempel trötthet, stress, hemsituation eller kamratrelationer.

Jämlikhet är något som ligger i tiden. Hur jämlikhetsmedvetna är egentligen dagens medier? Vi har på uppdrag av Värmlandslandsting gjort en jämlikhetanalys av deras personaltidning, Intryck. En tidning som når samtliga anställda inom organisationen. Vi har gjort en text- och bildanalys med utgångspunkt från ett analysverktyg vi kallar för jämlikhetstrappan.

BakgrundAllogen stamcellstransplantation (SCT) a?r en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. A?r 2009 genomfo?rdes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det a?r en kra?vande behandling som medfo?r ma?nga fysiska och psykiska sva?righeter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer.

Alltfler människor kommer idag i kontakt med hemsjukvården, antingen som personal eller som patient. Det är sedan tidigare känt att våld är ett relativt vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom sjukvården. Utsattheten för våld tros vara större inom hemsjukvården där personalen ofta arbetar ensamma. Syftet med denna studie var att beskriva det våld som vårdpersonalen inom hemsjukvården utsätts för och vilka konsekvenser detta får. För att sammanställa den vetenskapliga forskning som finns inom området genomfördes en deskriptiv litteraturstudie.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att, genom en intervention med kontorsarbetare, undersöka hur effektiv fysisk aktivitet är i jämförelse med en mental träningsform, Mindfulness, som stressreduceringsmetoder på upplevd psykisk hälsa. De frågeställningar som undersöks var: Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat upplevd stress? Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat medveten närvaro? Hur effektiv är fysisk aktivitet i jämförelse med Mindfulness som stressreduceringsmetod?MetodStudien som genomförts var en kvantitativ cross-over undersökning där 16 kontorsarbetare med en medelålder på 55,6 ± 4,97, år deltog. Majoriteten av deltagarna var inte regelbundet fysiskt aktiva vid interventionens start. Deltagarna delades slumpvis in i två olika grupper där den ena gruppen startade med fysisk aktivitet och den andra gruppen med Mindfulness som de utförde under tre veckor för att sedan byta aktivitet.

I ett flertal studier har det visat sig att deltagande i meningsfulla fritidsaktiviteter är positivt för personers välmående, hälsa och livskvalité. Personer med Reumatoid artrit (RA) får svårigheter med att utöva sina fritidsaktiviteter efter en sjukdomsduration på 1,7 år. Syftet med studien var att påvisa betydelsen av arbetsterapeutiska åtgärder gällande fritidsaktiviteter för personer med RA. En enkät med givna svarsalternativ utformades. Totalt besvarade 35 personer med RA enkäten.

Hälsa anses vara en mänsklig rättighet och är svårdefinierbart då det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohälsa behöver inte innebära en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrån hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas på under livets gång. Schizofreni är en livslång och allvarlig sjukdom som påverkar hur personen tänker, känner och beter sig. De svåra symtomen som sjukdomen innebär kan vara begränsande för den drabbade, vilket kan få konsekvenser för den fysiska hälsan.