?GRETA ÄR SÅ ILSKEN NU FÖRTIDEN? Anhörigas upplevelser och hantering av hot och våld från demenssjuk partner. En empirisk kvalitativ studie baserad på intervjuer Agneta Nord Birgitta Cestrone Nyman Nord, A & Cestrone Nyman, B. Greta är så ilsken nuförtiden- Anhörigas upplevelser av hot och våld från demenssjuk partner och hur man som anhörig hanterar detta En empirisk kvalitativ studie som baseras på intervjuer med fyra anhöriga till demenssjuka partners. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. BPSD är ett samlingsnamn för olika känslomässiga yttringar eller psykiska symtom som är vanliga hos personer med demenssjukdom.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk. I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd.Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv.De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar språkstörning och betonar faktorer som främjar ett fungerande arbetsätt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krävs för att bli antagen till en språkskola. I studien framkommer även att pedagogerna säger sig tillrättalägga både miljö och sina metoder för att det språkstörda barnet ska få den hjälp som den är i behov av.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk.I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård.

Barn till psykiskt sjuka är en utsatt grupp. De löper ökad risk för hämmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svårigheter under uppväxten eller i vuxen ålder. Barnens situation har länge varit osynliggjord men på senare tid har den uppmärksammats alltmer i samhället. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förälder med bipolär sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

?Virtuell lek med sand och vatten? är ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet är att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvärldarna är målet att underlätta övergången mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgångspunkt i den klassiska sandlådan ville jag undersöka och utveckla sandlådans potential.

Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom som förändrar hela en persons liv både fysisk och psykiskt såväl som socialt och relationsmässigt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer med Parkinsons sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Det framkom i litteraturstudien att personer med Parkinsons sjukdom upplevde begränsad rörlighet och förändrad vardag.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen på ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick från ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt två vårdbiträden. Metoden som användes var intervjuer som berörde frågeområdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer präglas av brukarnas behov av lugn och ro.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning och är en av devanligaste orsakerna till funktionsnedsättning och dödsfall i västvärlden. Personersom drabbats av stroke är den grupp som upptar flest vårdplatser i svensk sjukvårdidag. Insjuknandet i stroke är plötsligt och får stora konsekvenser för individens liv,såväl fysiska, psykiska som sociala. Sjukdom är en av de faktorer som påverkarpersoners upplevelse av sin livskvalitet. Livskvalitet är ett subjektivt begrepp sombeskriver en persons upplevelse av sin livssituation.