Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Självstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke på att den psykiska ohälsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur självstigma påverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att känna skam och Att känna hopplöshet. Självstigma påverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvåra förutsättningarna till återhämtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och självstigma skapar negativa konsekvenser utifrån individens egna stereotypa och fördomsfulla föreställningar.

De psykiatriska diagnoserna har ökat i antal det senaste decenniet. Hur påverkas en individ av att få en psykiatrisk diagnos? Bipolär sjukdom tillhör gruppen psykiska sjukdomar och kännetecknas av växlingar mellan förhöjda stämningslägen såsom mani eller hypomani samt perioder av depressioner. Sjukdomen delas in i bipolär I och II, där bipolär I är den allvarligare varianten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken betydelse diagnosen haft för individer med bipolär sjukdom.

BakgrundDen psykiatriska vården har genomgått några stora förändringar under det senaste århundrandet bland annat gällande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hälsa grundades och förändringar inom psykiatrin påbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vård istället för tvångsvård. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att få ut flera Personer med psykiska funktionshinder i samhället. Det blir vanligare att människor någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. Från dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvåspråkiga personer med demens kan kommunicera till sina vårdare genom att använda sig av den icke verbala kommunikationen..

Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av karies och parodontit hos personer med Morbus Crohn. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Materialet till litteraturstudien samlades in genom sökning i databaserna Cinahl, PubMed och ScienceDirect. De sökord som användes vid litteratursökningen i samtliga databaser var ?caries?, ?Crohn?s disease?, ?periodontal disease? och ?periodontitis?.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Befolkningen i västvärlden blir äldre och förekomsten av demens-sjukdomar ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är ett sam-lingsnamn för en grupp symtom där olika hjärnfunktioner har för-sämrats. Relationen mellan anhöriga till personer med demens-sjukdom som vårdas på särskilt boende och vårdpersonal är sällan fri från konflikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskri-va upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och sjuksköterskan/vårdpersonal. Litteraturstudi-en är baserad på 24 artiklar.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hälsa där unga tjejers situation är sämre än unga killars. Bakgrunden till denna studie är att det saknas kunskap om hur detta mönster är relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hälsa.

SammanfattningSyftet med examensarbetet var att utföra ett designförslag på en trädgård för personer meddemenssjukdom. Genom litteraturstudier och enkätundersökning har jag fått kunskap om huren trädgård för personer med demenssjukdom bör se ut och vad den bör innehålla. När manutformar en trädgård för personer med demenssjukdom är inte syftet att rehabilitera, utan attge dem god livskvalitet. Detta kan man göra genom att skapa en trädgård med växter ochmaterial som stimulerar sinnet. Via enkätundersökningen har jag fått möjlighet att ta del avsådant som vårdpersonal tycker är viktigt i en trädgård för personer med demenssjukdom ochvad de tror att de boende skulle vilja göra i en trädgård.

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och interaktionen mellan vårdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av interaktionen mellan dem och vårdpersonalen.

Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som genom en inflammatorisk process bryter ner myelinet runt nerverna i centrala nervsystemet och leder till ärrbildning på nerverna. Sjukdomen utvecklas under många år och leder till olika grad av funktionsnedsättningar. Den drabbar kvinnor oftare än män och är vanligare i Nordamerika och norra Europa än i världen övrigt. Syftet med litteraturstudien var att studera hur personer med multipel skleros upplever att sjukdomen påverkar livskvaliteten. Metoden för litteraturstudien inspirerades av Goodmans sju steg för litteratursökning.

Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar ungefär var femte person över 80 år. På senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. Vårdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvården med få eller inga biverkningar.Syfte: Syftet var att undersöka vårdhundars påverkan på äldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.Metod: En litteraturstudie baserad på 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jämfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanställas.Resultat: Vårdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter påden fysiska och fysiologiska kroppen.Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund kan ha positiva effekter på hälsan hos dementa.Det krävs mer forskning för att kunna komma fram till om vårdhund är en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersätta vissaläkemedel..

Bakgrund: Kring begreppet mat och måltider är gemenskap och njutningen av maten viktigafaktorer. För personer som genomgår behandlingar mot cancer i huvud- och halsområdet kanmåltidssituationen förändras markant genom sväljsvårigheter och förändrad smak.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur mat och måltider upplevs och hanterasav individer som efter behandling mot huvud- och halscancer får livslång näring viagastrostomi.Metod: Intervjuer genomfördes med sex personer i åldrarna 57-70 år. Deltagarna hade haftgastrostomi i mellan ett och fem år och planerades i dagsläget att ha kvar denna. Intervjuernaspelades in, transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analysmetod.Resultat: Deltagarna beskrev en lycka över att ha överlevt sjukdomen och den glädjenöverskuggade eventuella besvär med gastrostomin. Det var dock en lång resa genomsjukdomsprocessen med både psykiska och fysiska påfrestningar.