Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom kännetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmågor. Det råder otillräckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast åsidosatta fastän de spelar en viktig roll i vården och personers liv. En bättre förståelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bättre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser såsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hälsoprocesserna.Diskussion: Livsvärlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

This thesis aims to investigate possible positions of identification for people with dis/abilities. With a theoretical basis in crip-theory it discusses the notions of power and deviance and its? importance for the formation and reproduction of ideas around the concepts of dis/ability, ableism, deviancy and normality..

Vi har studerat en laglig rättighet som vissa personer med funktionshinder kan ha en rätt till i Sverige. Dessa rättigheter finns i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vi har studerat de förslag till ändringar som kan komma att ske i insatsen personlig assistans. Vi har även studerat den föreslagna insatsen personlig service med boendestöd som är tänkt att ersätta en del av insatsen personlig assistans. Vi frågar oss om dessa insatser, efter en eventuell lagändring, kan anses vara rättigheter samt ingå i en rättighetslag.

Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kännedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förändring vid hysterektomi. Frågeställningarna var; Vilka förändringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvårdspersonal och anhöriga för att underlätta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; känsla av förbättrad hälsa, sexuella förändringar, hormonella förändringar och kunskap, förståelse och stöd. Generellt ökade hälsan, både fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgått hysterektomi.

När en person insjuknar i en kroniskt psykisk sjukdom påverkas ofta relationerna till de närstående med betydande störningar i familjelivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av nära relation med kroniskt psykiskt sjuk person. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Att inte förstå och att sörja: att leva med känslor av skam, skuld och oro: att ansvar kräver tid och ekonomiska resurser, men ger inga rättigheter: att leva i nya relationer och att få andrum, ökad förståelse och försoning. Närstående tycktes hamna i ett kristillstånd och upplevde att de saknade rättigheter när det gällde professionell vård av personer med kronisk sjukdom, trots att de fortsatte som vårdgivare utanför sjukhusvården. Resultatet diskuteras med ledning av Cullbergs (2006) kristeori, Erikssons (2003) och Orems (1995) omvårdnadsteorier.

Bakgrund: Ätstörningar är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Dessa personer har oftast ingen sjukdomsinsikt och har därför svårt att förstå behovet av hjälp. Därmed kan det vara väsentligt att personer i omgivningen bistår med stöd för att hjälpa personen hantera sin situation. Syftet med studien var att belysa stödets betydelse för personer med ätstörningar. Metoden som används är litteraturstudie.

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är idag ett växande folkhälsoproblem och en orsak till att långtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebär en stor samhällsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, där fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa upplevdes och via bakomliggande faktorer väcka reflektioner över preventiva insatser i samhället. I resultatet framkom tydligt att organisationsförändringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes på livsbejakande känslor genom en maktlöshet och brist på återhämtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krävs en utökad forskning inom sjukfrånvaro och intervention.

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder.

Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett samhällsproblem som ökar. Personer med självskadebeteende kan ofta uppleva att de inte bemötts på ett bra sätt av vårdpersonal. Beteendet kan vara svårt att begripa och provocerande för omgivningen. Personer som skadar sig själv gör det i syfte att lindra ångest och smärta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser i bemötandet av personer med självskadebeteende.

Värk i nacke och rygg är ett vanligt problem bland de anställda som söker hjälp inom företagshälsovården. På Tjugonde FHV i Malmö finns sedan snart tre år ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram med målet att hjälpa personer med långvariga nack- eller ryggrelaterade besvär. Syftet med denna studie var att utvärdera ryggrehabiliteringsprogrammet. Följande frågor besvaras i studien:- Förändras patientens upplevelse av smärta efter rehabiliteringen?- Förbättras patientens psykiska välbefinnande efter rehabiliteringen?- Förbättras den fysiska konditionen?- Förbättras patientens förmåga att klara vardagliga sysslor och arbete?Totalt genomgick 17 personer nack- och ryggrehabiliteringsprogrammet under perioden 2004-juli 2005.

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom kännetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmågor. Det råder otillräckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast åsidosatta fastän de spelar en viktig roll i vården och personers liv. En bättre förståelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bättre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser såsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hälsoprocesserna.Diskussion: Livsvärlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Bakgrund: Barnfetma är på väg att bli ett stort folkhälsoproblem i samhället. 42 miljoner barn under fem år är överviktiga i världen. God självkänsla är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av låg självkänsla jämfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.