This thesis aims to investigate possible positions of identification for people with dis/abilities. With a theoretical basis in crip-theory it discusses the notions of power and deviance and its? importance for the formation and reproduction of ideas around the concepts of dis/ability, ableism, deviancy and normality..

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

Värk i nacke och rygg är ett vanligt problem bland de anställda som söker hjälp inom företagshälsovården. På Tjugonde FHV i Malmö finns sedan snart tre år ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram med målet att hjälpa personer med långvariga nack- eller ryggrelaterade besvär. Syftet med denna studie var att utvärdera ryggrehabiliteringsprogrammet. Följande frågor besvaras i studien:- Förändras patientens upplevelse av smärta efter rehabiliteringen?- Förbättras patientens psykiska välbefinnande efter rehabiliteringen?- Förbättras den fysiska konditionen?- Förbättras patientens förmåga att klara vardagliga sysslor och arbete?Totalt genomgick 17 personer nack- och ryggrehabiliteringsprogrammet under perioden 2004-juli 2005.

Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett samhällsproblem som ökar. Personer med självskadebeteende kan ofta uppleva att de inte bemötts på ett bra sätt av vårdpersonal. Beteendet kan vara svårt att begripa och provocerande för omgivningen. Personer som skadar sig själv gör det i syfte att lindra ångest och smärta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser i bemötandet av personer med självskadebeteende.

Bakgrund: Barnfetma är på väg att bli ett stort folkhälsoproblem i samhället. 42 miljoner barn under fem år är överviktiga i världen. God självkänsla är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av låg självkänsla jämfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom kännetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmågor. Det råder otillräckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast åsidosatta fastän de spelar en viktig roll i vården och personers liv. En bättre förståelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bättre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser såsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hälsoprocesserna.Diskussion: Livsvärlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att identifiera och rangordna de faktorer som gynnar (facilitatorer) och hämmar (barriärer) till träning hos personer som varit ryggmärgsskadade i minst 10 år. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka facilitatorer och barriärer har störst betydelse för om man tränar eller inte? Samvarierar kön, ålder, skadenivå, antal år efter skadan samt arbetssituation om man tränar eller inte? Samvarierar träningsfrekvensen före skadan och aktivitetsgraden efter skadan? Vilka är de optimala förutsättningarna för att personer med ryggmärgsskada tränar?MetodEn enkät skickades ut till 47 personer som hade haft en ryggmärgsskada mer än 10 år och deltagit i något av RG Aktiv Rehabiliterings ?Retroläger?. Enkäten innehöll påståenden om facilitatorer och barriärer till träning. Påståendena utformades till enkäten utifrån resultat från tidigare studier, och enkäten pilottestades på 6 personer med ryggmärgsskada.

Förändringar som berör arbetslivet kan innebära stor påverkan påindividerna, där vissa drabbas av konsekvenser för hälsan och andradrabbas inte. Studier har funnit samband mellan personer somdrabbats av utmattningssyndrom och personer vars självkänslabaseras på egna prestationer, prestationsbaserad självkänsla (pbs).Studiens syfte var att undersöka om intervjusvaren från personer somdiagnostiserats med utmattningssyndrom, kunde beskriva beteendensom stämmer med teorin om pbs. Sex semistrukturerade kvalitativaintervjuer genomfördes och analyserades, främst med deduktivtematisk analysmetod. Resultatets teman utgjordes av begrepp somkunde hittas i teorin om prestationsbaserad självkänsla och den skalasom mäter detta, pbs-skalan. Studiens resultat ger förståelse för vadprestationsbaserad självkänsla innebär, samt att det kan varaanvändbar kunskap för personer med personalansvar ute i arbetslivet..

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska välbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och åklagare relaterade till psykiskt välbefinnande.En grupp bestående av 83 män och kvinnor besvarade en enkät, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och åklagare präglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade på ett signifikant sätt till sämre psykiskt välbefinnande än män och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trängde också i större utsträckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare återkommande obehagliga minnen av händelsen. Studien fann även signifikanta skillnader i psykiskt välbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar på att förhörsledare som uppträder på humanitärt sätt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska välbefinnandet..

The purpose of this paper was to discuss stigma and stigmatisation in relation to social policy and social work. By discussing welfare systems in social policy I wanted to see if there could be any connection between social policy and stigma. I used case studies of hearing impaired adults to give examples of how the stigma processes work. By connecting the stigma and the social policy theories with the case studies I wanted to see how the social policy could affect the stigma processes or vice versa.In the paper the concept of stigma has been described and discussed, foremost using the theories of Erving Goffman. I have also discussed the welfare system and the connection between residual systems and stigma.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande.Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården.

Sjukfrånvaron har sedan 1997 stadigt ökat i Sverige. Övergången från ett produktion- till tjänstesamhälle har inneburit förändrade arbetsvillkor för de anställda. Undersökningar har visat på att psykiska hälsoproblem såsom utbrändhet och depression antas ligga bakom det stigande antalet sjukskrivningar. Den utbredda psykiska ohälsan tros vara ett resultat av det nya arbetslivets stegrande villkor och krav. Syftet med föreliggande studie är således att utröna vilka arbetsklimatsvillkor utifrån krav- kontroll- och stödmodellen som kan tänkas bidra till depression hos tjänstemän.