Familjecentrerad omvårdnad (FCO) utvecklades i början på 1990-talet i Kanada. Vårdfilosofin strävar efter att stödja familjen i dess naturligt vårdande roll samt stärka individerna som delar av familjen. Föräldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vården. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras föräldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstämde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie där 11 artiklar granskades.

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma igång pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu används inom den moderna psykiatrin tenderar att förstärka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i högre utsträckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjärtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fånga individers egen upplevelse av att ha mått psykiskt dåligt i tonåren samt vägen från det dåliga måendet. Detta med fokus på deras upplevelse av att lämna det dåliga måendet och att gå mot ett psykiskt välbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som det relaterats till i uppsatsen är forskning kring återhämtning, ungdomars perspektiv på psykisk ohälsa och begreppet identitet.

Syftet med denna litteraturöversikt var att skapa en översikt över vad som kan ha betydelse för bärbara elektroniska teknikstöds användning som kompensatorisk åtgärd för vuxna personer med förvärvad hjärnskada. De 24 artiklar som ingick i studien analyserades med metoden innehållsanalys. Inklusionskriterier var artiklar utgivna efter år 2000 och vuxna försökspersoner. Analysen resulterade i fyra kategorier: användningsområden för elektroniska teknikstöd, design och funktion hos de elektroniska teknikstöden, omgivningens betydelse för användande och individuella förutsättningar för användande av elektroniska teknikstöd. Endast en artikel var skriven utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Bakgrund: I vårdandet av personer med svårläkta sår finns det en risk att fokus hamnar på såret i sig, istället för den enskilde individen. En avgörande faktor för framgångsrik sårläkning är att vårdaren intar ett helhetsperspektiv av personen. Tidigare forskning visar att livskvaliteten hos personer med bensår påverkas negativt av olika faktorer såsom smärta, nedsatt rörlighet och sömnstörningar. Sjuksköterskan bör bedöma och se till de faktorer som påverkar livskvaliteten hos varje enskild person, samt agera för att såret skall läka och lindra symtom. Syfte: Att belysa den personliga upplevelsen av att leva med svårläkta bensår ur ett livskvalitetsperspektiv.

På senare år har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kännetecknas av flexibilitet och osäkerhet, och att individens trygghet därför kommer av att vara anställningsbar. Studier har även visat att upplevelsen av anställningsbarhet kan påverka anställdas psykiska hälsa. Förhållandet mellan anställningsbarhet och psykisk hälsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis också påverkas av arbetslivets osäkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anställningsbarhet kunde predicera psykisk hälsa bland universitetsstudenter. Tvåhundra studenter deltog i en enkätstudie som genomfördes på Stockholms universitet.

Arbetslöshet är ett omfattande ämne med fokus på psykisk hälsa på grund av försämrad ekonomi. Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som bland annat innefattar sömnsvårigheter, ängslan och ångest. Under perioden 2004 till 2005 rapporterade arbetslösa individer i Sverige psykisk ohälsa i större utsträckning än arbetande individer. Att vara arbetslös och förälder till barn i förskoleåldern kan vara påfrestande. Studier som undersökt förskolans betydelse för arbetslösa föräldrar har påvisat positiva upplevelser av förskolan under självupplevd psykisk ohälsa.Syftet med denna studie var att undersöka arbetslösa småbarnsföräldrars psykiska hälsa och deras upplevelser av hur öppna förskolan i Västerås påverkar den.

Denna uppsats belyser något som är aktuelltidag, nämligen mobilt surfande. I och med den eskalering av surfvänligamobiltelefoner som snart var man har i sin ägo blir påföljden att företag ochverksamheter, som inte förenar sitt budskap via dessa telefoner, går obemärktaförbi. Det som inte heller alltid respekteras är att göra webbsidornatillgängliga för alla. Detta medför olyckligt nog att personer med skildaförmågor och funktionshinder blir utestängda från den värld Internet kanerbjuda. Studien i denna uppsats kommer dock låta undersöka hur man kantillhandahålla ett samspel mellan god användbarhet och tillgänglighet påmobilanpassade webbsidor..

Hur vi tränar och hur vi motiveras till att träna är mycket individuellt. Vissa är lagindivider och trivs bäst i grupp där man kan hålla motivationen uppe emellan sig, andra är ensamvargar och tränar helst utan sällskap. Vad vi än väljer att göra är det viktigaste att vi rör på oss, detta även när vi når en högre ålder. Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som är mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i gruppträning. Vi utförde en kvantitativ undersökning på ett träningscenter där vår enkät innehöll frågor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i gruppträning.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Background: There has been a process of de-institutionalisation and mental health care re-forms in Sweden. Social services are, according to the law, responsible for helping persons with mental illness to live a life like others and to participate in the community. The aim of the study was to describe the culture in one of the social services adult day care center for social relations and activities in Stockholm. The aim was also to focus on the importance of the adult day care center for recovery and empowerment from the participants´ perspective. Methods Observations in the adult day care center were combined with four interviews with regular participants.

This thesis studies the subject on how disabilities are written about in Swedish politics, the programs of the seven parties in the parliament are studied. The thesis is divided into two parts; where the first part is a content analysis to see how often disability are mention in each programme. It differs between one (the Left Party) and 33 times (the Christian Democrates). This first part also works as a backround to the second part of the study. This part of the thesis is built upon a discourse analysis.

Hysterektomi är idag en av de vanligaste operationerna som utförs på kvinnor, näst efter sectio både i Sverige som utomlands. Detta gör att kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi är något som sjukvården bör ha kunskap om. Att genomföra en hysterektomi innebär att avlägsna uterus och de vanligaste anledningarna till att en hysterektomi genomförs är menorragi och kronisk smärta i pelvis.I huvudsak genomgår kvinnor en hysterektomi för att förbättra sin livskvalitet, det finns även andra anledningar till att genomföra en hysterektomi som cancer i uterus. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kvinnors upplevda psykiska hälsa förändras post hysterektomi. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten och hälsan ökade postoperativt.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.