Emanuelsson, B & Mårtensson, T. HBT-personers upplevelse av diskriminering i sjukvården. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur föräldrar till barn med funktionshinder upplever det stöd som de fått av samhället och sitt nätverk. Frågeställningarna är:? Hur fick föräldrarna reda på vilket funktionshinder deras barn har? Och hur blev de bemötta och stöttade i den nya livssituationen?? Är föräldrarna nöjda med det stöd de har fått? ? Vilken typ av socialt stöd har varit till störst stöd för föräldrarna?Metoden som används i denna studie är kvalitativ. Fem föräldrar till barn med olika funktionshinder har intervjuats. Det insamlade materialet har tolkats utifrån stödteori.

Människans behov av fysisk aktivitet är lika stort idag som det alltid varit. Dock har människans genomsnittliga energiförbrukning minskat avsevärt i och med det mer moderna samhället. Enligt Fyss, (2008) är den åtgärd som skulle ha störst positiv effekt på folkhälsan ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på människors välmående, dock är verkningsmekanismerna okända. Idag använder samtliga landsting i Sverige sig av fysisk aktivitet som behandlingsform för olika sjukdomar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslärare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har även lagt fokus på Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? känslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förståelse för en idrottslärares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslärarens röst och känsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgår från frågeställningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslärare som undervisar elever i olika åldrar samt på olika skolor.

Att miljön påverkar människans fysiska och psykiska välbefinnande har länge varit känt men har inte prioriterats av hälso- och sjukvården. Miljön inkluderar både fysiska och psykosociala faktorer. Demens är en grupp av sjukdomar som ofta drabbar äldre människor och hur miljön utformas kan påverka både symtombild och välbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vårdmiljön som påverkar välbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatägt omsorgsföretag arbetar långsiktigt med personalens fysiska och psykiska hälsa samt hur personalen upplever hälsoarbetet och sin fysiska och psykiska hälsa på arbetsplatsen. Då verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hälsa utan att det inkräktar på den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat område inom arbetshälsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med två personer ur ledningen, och genom två parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar långsiktigt med personalens hälsa samt hur personalen upplever hälsan på arbetet. Resultatet bearbetades med hjälp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

ADHD och dyslexi är ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi är i visa fall ett dolt funktionshinder, får barnen inte alltid rätt bemötande från omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur föräldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen själv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frågorna som är relevanta för oss och som arbetet bygger på är: Hur upplever ett barn sina inlärningssvårigheter i skolan? Hur upplever föräldrarna till detta barn hans inlärningssvårigheter i skolan? Utifrån en fallstudie av ett barn som är 14 år gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgång har varit för honom och familj.

In one of six garbage collectors area in Cairo, Esbet el Nakhl, there's a handicap school run by the Coptic church. We chose to study this school using observations and interviews. The purpose of our thesis has been to describe the school, the goals of the education and the educational forms. The questions we asked our selves before the trip to Cairo were; how does the school look like? What's a garbage collectors area? How do the teachers educate the children? How's the situation for the handicapped children?We spent six days of observations and interviews at the school gathering information for the thesis.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och läkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohälsa stöter på fördomar i samhället som även kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekräftat att det råder en negativ syn på psykisk ohälsa i samhället. Det finns få studier som omfattar både vårdpersonalens och patienternas perspektiv i detta ämne. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors, läkares, läkarstudenters och undersköterskors syn på psykisk ohälsa samt hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta.

Syftet med denna uppsats är att studera hur utvalda läroböcker i engelska för grundskolan uppfyller läroplanens krav på jämställdhet och likabehandling samt hur förekomsten är av respektive kön, av människor med olika utländsk bakgrund, sexuell läggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra läroböcker i engelska för år 9, där såväl bild som text granskades. Resultatet visar att den värdegrund som skolan ska förmedla enligt gällande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom läromedlen. Religion, sexuell läggning eller funktionshinder omnämns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

De senaste åren har intresset för personer med Aspergers syndrom inom rättspsykiatrin ökat.Den rättspsykiatriska vården skall verka för att minska risken för våld  vilket  bland annat  kan göras  med  riskbedömningsinstrument.  Instrumenten  syftar  till  att  utveckla  adekvata riskhanteringsstrategier  för  att  uppfylla  kravet  att  minska  risken  för  våld.  Syftet  med föreliggande studie var att beskriva skillnaderna gällande den psykiska ohälsan, de  bedömda riskfaktorerna  för framtida våld samt eventuellt institutionsvåld för personer  med Aspergers syndrom  inom  rättspsykiatrin.  Personerna  med  Aspergers  syndrom  delades  in  i  tre  grupper utifrån  om  personerna  vårdades  inom  rättspsykiatrin  för  att  de  var  dömda  för  dödligt  eller försök  till  dödligt  våld,  dömda  för  att  ha  begått  annan  brottslighet  samt  personer  vilka  inte hade  begått  något  brott  men  vårdades  enligt  LPT.  För  att  besvara  syftet  inkluderades  28 personer  med  Aspergers  syndrom  i  studien.  Resultatet  visade  att  det  inte  generellt  är  några riskfaktorer som är typiska för en specifik  grupp av dessa  tre, oavsett orsak till att de vårdas vid kliniken.  Skillnad gällande förekomsten av riskfaktorn instabilitet och institutionsvåld vid den nuvarande vårdkliniken  framkom dock för grupperna.  Det  visades  att det var personerna som vårdades enligt LPT vilka skiljde sig från de övriga två grupperna. Resultatet visade även att  majoriteten  av  institutionsvåldet  som  användes  var  fysiskt  och  riktades  mot  personalen. Detta i konstrast med viss tidigare forskning, dock inte genomförd på personer med Aspergers syndrom.  Betydelsen  av  att  studera  enskilda  faktorer  är  för  att  se  om  någon  faktor  skiljer grupperna  åt,  detta  då  riskfaktorer  är  betydelsefulla  i  arbetet  med  utvecklandet  av riskhanteringsstrategier.  Resultatet  ger  användbar  kunskap  om  närvarande  riskfaktorer  för framtida våld och institutionsvåld för personer med diagnosen, vilket  har betydelse för att i framtiden kunna arbeta brottsförebyggande med denna grupp.Nyckelord: Rättspsykiatriska vården, Aspergers syndrom, Riskbedömning för framt ida våld, institutionsvåld..

Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet efter en brännskada. Bakgrund: Brännskador är ett trauma för både kropp och själ och är både ett fysiskt och psykiskt lidande. Patienterna lider av bland annat sömnsvårigheter, depression, ångest och klåda. En stor del av omvårdnaden är rehabilitering som hjälper patienten att återgå till vardagen. Hendersons omvårdnadsteori syftar till att sjuksköterskan ska hjälpa patienter att återfå oberoendet gällande sina grundläggande behov och kommer att användas vid tolkning av resultatet.

Det har tidigare forskats på sambandet mellan tillfälliga anställningar och individers välbefinnande. Forskningen har däremot inte uppmärksammat om längden på den återstående avtalstiden har någon inverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om längden på den återstående kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hälsa. Studien kontrollerade även om ålder, föräldraskap och planer för framtiden kunde ha någon inverkan på spelares psykiska hälsa i relation till återstående kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkätstudie där 101 professionella fotbollsspelare från fem svenska elitlag deltog.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.