Trots att de flesta behandlingshem i Sverige säger sig använda tekniker inom ramen för KBT finns det begränsad forskning om dess effektivitet. Utifrån två studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrån kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala färdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkätstudie. För att få mer djup i materialet genomfördes också en intervjustudie.

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats.

BAKGRUND: Det finns idag ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio någon gång av någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess närstående och är ofta en bidragande orsak till flytt till särskilt boende. På det särskilda boendet är det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krävande situationer som kan uppstå vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vårdmiljön kan påverka förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor på särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Siblings of persons with disabilities tend to be sidelined and not get the same attention in the same amount as the child with the disability gets, both by the parents and the society. Previous research in this area is limited and siblings of people with disabilities and their experiences of support needs to be explored. The purpose of this paper is to learn about support for siblings of people with disabilities in terms of both adult siblings own experiences from his childhood and from practitioners experience. Six qualitative interviews with four adult siblings of people with disabilities and two professionals were interviewed. Systems Theory and Bronfenbrenners ecological model has provided the theoretical basis for the essay.

Abstract: Den här uppsatsen handlar om gruppen lindrigt utvecklingsstörda. Mitt syfte med uppsatsen är att försöka få en inblick om hur en lindrigt utvecklingsstörd person kan se på sig själv samt hans/hennes omgivning och vad det är för faktorer som hjälper till att skapa den här synen. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod i form av intervjuer som jag har gjort med fyra lindrigt utvecklingsstörda män. När jag analyserade materialet visade det sig bland annat att samtliga personer som jag intervjuat haft stabila familjeförhållanden men att detta inte automatiskt kan kopplas till personernas funktionsnedsättning. De umgås både med personer som har funktionsnedsättningar och med personer som inte har någonfunktionsnedsättning och värderar relationen till icke funktionsnedsatta personer högt.

Fram till 1970- och 80-talet stod de stora mentalsjukhusen för all vård, rehabilitering och annat stöd när det gällde personer med psykiska sjukdomar. När psykoterapin började slå igenom på 70-talet ändrades successivt synen på psykisk sjukdom och vad som orsakade den. Nya teorier växte fram om hur den psykiatriska vården skulle bedrivas och så småningom övergick man från sjukhusvård till mer öppna vårdformer. De stora institutionerna avvecklades och de psykiskt sjuka hänvisades till att bo kvar hemma eller i särskilt boende. De funktionshindrade skulle få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra.För att kunna uppnå förutsättningarna för ett värdigt liv, behöver den funktionshindrade ofta stöd av en annan person.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa ser på och arbetar med elevernas psykiska hälsa samt om det finns några skillnader i deras arbetssätt beroende på elevernas ålder.  Jag har använt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats är sju stycken lärare i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare åldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen patogenes, salutogenes och Känsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med elevernas psykiska hälsa men deras arbetssätt och syn på begreppet skiljde sig till viss del åt. Lärarna menar att psykisk hälsa är att må bra, må bra i själen, som en av lärarna uttrycker sig. Några av lärarna nämnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som påverkar den psykiska hälsan.Två av lärarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hälsa och några av lärarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och på så vis även stärka elevernas psykiska hälsa. Många lärare tycker även att det är viktigt att bekräfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

Syftet med denna studie var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska områden och interventioner för rehabilitering av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), med klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) som analys redskap. Artiklar söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Genom datoriserad sökning har 14 artiklar valts ut. Artiklarna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, och kodning har skett utifrån tre av ICF?s kategorier: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer/personfaktorer.

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

Att leva med bipolär sjukdom innebär ett ständigt föränderligt stämningsläge som kantas av depression och mani/hypomani. Detta innebär svårigheter att utföra vardagliga sysslor och upprätthålla relationer. Det finns olika typer av insatser och behandlingar av bipolär sjukdom. Syftet med denna kvalitativa studie om livskvalitet och livsföring för personer med bipolär sjukdom är: att kartlägga och undersöka hur det är att leva med bipolär sjukdom, och vad den drabbade kan göra för att uppnå en dräglig levnadsnivå trots ett svängande stämningsläge. För att kunna utföra denna studie har enkäter skickats ut och respondenterna har valts ut genom ett bekvämlighetsurval.

SAMMANFATTNINGBakgrundDemenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar.

Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar.

Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiskaförankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.