I Sverige Àr besvÀr i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och mÄnga personer lever med lÄngvarig smÀrta. MÄnga patienter som har lÄngvarig smÀrta vill gÀrna prova pÄ alternativ till medicinering och provar dÀrför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smÀrtan. Forskningen kring dessa Àr ofta begrÀnsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats Àr att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulÀra smÀrttillstÄnd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla gÄr regelbundet pÄ massage, samt utövar nÄgon form av avslappningsteknik.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnad i rörelsekontroll av lÀndryggen mellan personer med ospecifik lÀndryggssmÀrta och friska.Metod: TvÄ sjukgymnaster bedömde hur 36 videofilmade försökspersoner (18 personer med ospecifik lÀndryggssmÀrta och 18 friska) klarade att utföra de tre testen; stÄende knÀlyft, statiskt och dynamiskt utfallssteg. Bedömarna, som var vana att bedöma rörelsekontrolltest, granskade videofilmerna och antalet icke korrekt utförda delmoment av testen antecknades pÄ ett standardiserat protokoll. Analys av skillnader i rörelsekontroll mellan grupperna avseende antalet icke korrekt utförda delmoment berÀknades med Mann-Whitney U test. För analys av skillnader mellan grupperna avseende antalet personer med helt korrekt utförda test anvÀndes Chi 2-test. SignifikansnivÄn sattes till p<0.05.Resultat: Ingen signifikant skillnad i rörelsekontroll mellan grupperna pÄvisades för antalet icke korrekt utförda delmoment för alla test sammantaget (p= 0.15) eller för de tre testen var för sig (stÄende knÀlyft p= 0.39, statiskt utfallssteg p= 0.13, dynamiskt utfallssteg p= 0.06).

Bakgrund: Personer med sjukdomen diabetes berÀknas att öka och i Sverige Är 2009 uppskattades 325 000 personer ha diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen kÀnnetecknas av för hög glukoskoncentration i blodet som kan förbÀttras genom en hÀlsosam kost. FörÀndrade kostvanor kan vara den enda behandlingsmetoden som personer med typ 2-diabetes behöver genomföra. Kosten hjÀlper till att undvika blodglukossvÀngningar och förbÀttrar glukostoleransen. LivsstilsförÀndringen Àr krÀvande dÄ diabetes pÄverkar hela mÀnniskan och dennes vardag.

Olsson, R & StÄleker H. Metoder med inriktning pÄ beteendeförÀndringar för personer i behov av förÀndrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning Àr diagnostiserade med diabetes. Detta Àr en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes Àr dock en sjukdom som kan förebyggas med hjÀlp av information. NÀr diagnosen Àr ett faktum kan symtomen dÀmpas, och hÀr har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes Àr avgörande för hur vÀl egenvÄrden fungerar.

En dramatisk ökning av lÄngtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohÀlsa, ofta stress, har skett de senaste Ären. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS).

Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Dessa personer löper sjÀlva en ökad risk för att drabbas av ohÀlsa, bland annat riskerar de att sjÀlva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohÀlsa. Sannolikheten Àr dÀrför hög att allmÀnsjuksköterskor Àven kommer att möta denna grupp i vÄrden, och det Àr dÄ viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förstÄelse för deras uppvÀxt.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar.Metod: Studien grundades pÄ en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa Àmnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrÄn Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Personer som vÀxte upp med missbrukande förÀldrar pÄverkades pÄ flera olika sÀtt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet sÄ som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjÀlp av stöd gÄ vidare och acceptera sin uppvÀxt.Slutsats: Informanterna pÄverkades mycket av sin uppvÀxt senare i livet.

Syftet med denna studie var att utifrÄn kriminalvÄrdspersonalens bild söka förstÄelse för vad fÀngelsepÄföljd för lagövertrÀdare med utvecklingsstörning kan innebÀra. VÄr undran var om fÀngelseanstalter har resurser att rehabilitera och vÄrda personer med utvecklingsstörning som har sÀrskilda behov. Vi ville Àven undersöka vilka effekter fÀngelsepÄföljd kan fÄ för personer med utvecklingsstörning. Ytterligare en frÄga var om det i dagslÀget finns andra alternativ till slutna anstalter för dessa lagövertrÀdare. Med en kvalitativ ansats har vi via telefon intervjuat tvÄ kriminalvÄrdsinspektörer och erhÄllit svar via e-post frÄn ytterligare tvÄ kriminalvÄrdsinspektörer inom kriminalvÄrden, samt erhÄllit svar via e-post frÄn en sakkunnig person inom kriminalvÄrdens huvudkotor.

Syfte: Syftet med studien Àr utvÀrdera Deloittes avdelning Clients & Markets aktiviteter, det vill sÀga deras strategiska ÄtgÀrder och definierade arbetsomrÄden, efter hur viktiga de Àr i förhÄllande till varandra för Deloittes framtida framgÄng. Metod: För att nÄ vÄrt syfte tar vi hjÀlp av intellektuellt kapital-teori, innovationsteori och Corporate Entrepreneurship-teori. Vi delar in aktiviteterna i fyra olika kategorier av intellektuellt kapital; humankapital, strukturkapital, kundkapital och innovationskapital och utgÄr frÄn denna uppdelning nÀr vi sedan i avgör, tillsammans med information om Deloittes vision, vilken av aktiviteterna som Àr viktigast för Deloittes framtida framgÄng. I analysen anvÀnder vi oss av vÄr egen modell, The IC Inventory Model. Uppsatsen Àr av kvalitativ och abduktiv karaktÀr.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Den hÀr uppsatsen utgÄr ifrÄn Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fÀlt för att se pÄ kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens vÀrde. Analysen bygger pÄ en jÀmförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av Ättiotalet dÀr de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fÀlt. De kommer dÀr fram till att litteratur ges vÀrde genom referenser till annan litteratur och att vÀrdet Àven skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frÄgor. PÄ samma vis ser den hÀr uppsatsen pÄ hur kulturen ges vÀrde i kulturdebatten. Analysen Àr begrÀnsad till att se pÄ kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vÀnster-högerdebatten kring kulturen.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensÄr stÄr inför stora förÀndringar i sitt dagliga liv, förutom en mÀngd olika behandlingar stÄr personerna Àven inför betydande förÀndringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensÄr har en sÀnkt livskvalitet, lider av smÀrta, pÄverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensÄr. Framför allt Àldre personer drabbas och incidensen ökar med Äldern. Syftet Àr att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensÄr.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hĂ€lsa och livskvalitet utifrĂ„n kön, Ă„lder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hĂ€lsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige.Resultat: Ökade besvĂ€r av vissa sjukdomssymptom, dĂ€ribland svĂ„righeter att ta en lĂ„ngpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lĂ€gre skattad hĂ€lsa. Vid ökade besvĂ€r av vissa sjukdomssymptom, dĂ€ribland nedstĂ€mdhet och sömnsvĂ„righeter, sĂ„gs samband med en lĂ€gre skattning av livskvaliteten.