Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Personer som får palliativ vård löper stor risk att utveckla trycksår. Deåtgärder som finns för att behandla och motverka trycksår kan varasmärtsamma och det kan därför vara svårt för vårdpersonal att veta hur deska agera. Syftet med denna litteraturöversikt är att studera vilkaomvårdnadsåtgärder som används samt inte bör användas för att behandlaoch förhindra trycksår hos personer som får palliativ vård. Rapporten är enkunskapsöversikt som genom en systematisk sökning i fyra databaserresulterade i 21 artiklar som svarade mot syftet. Efter analys med hjälp avmatrismetoden identifierades sju preventiva interventioner, sju behandlandeinterventioner samt symtombehandling av trycksår inom tre områden.Centralt i omvårdnaden av personer som får palliativ vård är välbefinnandeoch komfort.

Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav på hälso- och sjukvården då fler personer drabbas av ålderssjukdomar. Demens är en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens där bl.a. kognitiva hjälpmedel är ett nytt område inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjälpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvård i en mellanstor svensk stad.

Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. I ett senare stadium av demenssjukdomen utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problematik i det kommunikativa omvårdnadsmötet. Syftet med studien var att analysera och beskriva det kommunikativa mötet med en äldre demenssjuk person ur vårdpersonalens perspektiv. I studien användes en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte. Datamaterialet bestod av nio intervjuer med vårdpersonal som arbetar med demenssjuka.

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Med åldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vården är att identifiera smärta hos personer med demens. Smärta kan vara svårt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svårare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanställa befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes både kvantitativa och kvalitativa ut för att ingå i analysen.

Syftet med studien var att belysa upplevelser av förändringar i levnadssättet, som föranletts av sjukdomen diabetes mellitus hos personer med typ 2 diabetes. En litteraturstudie gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev 8 kategorier: att sjukdomen blir en del av ens liv, att känna svårigheter med kostförändringar, att behöva få stöd och hjälp från omgivningen, att sakna kunskap om sjukdomen och att vårdpersonalen inte förklarar, att känna oro och rädsla och känna sig skrämd av vårdpersonalen, att bli påverkad av blodsockerkänningar och mediciner, att inte vilja veta och inte klara av sin egenvård, att klara av och förstå betydelsen av egenvård. Tidigare forskning visar att vissa personer klarar egenvården bättre. I diskussionen antas förklaringen vara att vissa personer har en större förmåga att anpassa sig till nya situationer och en grundläggande ansvarskänsla för den egna hälsan.

IT-information och kommunikation är medel att förbättra hälsan hos personer med psykiska funktionshinder. Mitt arbete handlar om att utforma en webblösning för människor med psykiska funktionshinder. Jag har genomfört intervjuer och en workshop. Jag har intervjuat både brukare och personer som tar hand om dem. Jag har engagerat brukare i min designprocess.

Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter.

Hälsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom påverkar upplevelsen av hälsa. Personer prövas då med hinder och begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hälsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer få stöd och förståelse, att bli stärkt av tro och hopp och att lära sig leva med begränsningar i vardagslivet.

Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem världen över. År 2008 var cirka 1,5 miljarder vuxna i världen överviktiga. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om det finns en ökad förekomst av karies och parodontit hos vuxna personer med övervikt/fetma. Urvalet begränsades till vuxna som var 19 år eller äldre. Studien utfördes i form av en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning i databaserna Pub Med och Science Direkt samt genom manuell sökning.

Funktionsinriktad musikterapi (FMT) kan användas till att utveckla personer med olika funktionsnedsättningar oavsett ålder. I detta examensarbete beskriver jag arbetet med ett barn och en vuxen som har funktionsnedsättningar på grund av hjärnskada. Den ena har en förvärvad och den andra en medfödd skada.Det har funnits skillnader i arbetet med dessa båda personer men likheterna har övervägt. Även i resultatet finns en tydlig överensstämmelse mellan de båda. Min erfarenhet säger att FMT med sin tydliga struktur skänker ro att få tillgång till den egna förmågan.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..