Fibromyalgi Àr en folksjukdom som frÀmst drabbar kvinnor. I dagens lÀge finns det inga bot av sjukdomen. Sjuksköterskor kommer i kontakt med personer med fibromyalgi pÄ mÄnga olika vÄrdinstanser, detta pÄ grund av att personer med fibromyalgi Àr predisponerade för mÄnga olika besvÀr. Studiens syfte Àr att utreda om det finns vetenskaplig grund för vÄrdpersonal att rekommendera personer med fibromyalgi att anvÀnda sig av akupunktur eller massage för symtomlindring. Studien Àr utformad som en litteraturstudie och leder fram till slutsatsen att akupunktur kan tas med i behandlingen av fibromyalgi och att det behövs mer forskning kring massage för att sÀkerstÀlla det vetenskapliga underlaget. Resultatet i denna studie pekar pÄ ett starkt samband mellan symptomlindring och massage..

Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse beröring har i vÄrd och omsorgav personer med demenssjukdom. Ett annat syfte var att granska kvalitén av urval och bortfalli de inkluderade artiklarna.Metod: Metoden var en beskrivande litteraturstudie dÀr resultatet baserades pÄ 13vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes idatabaserna Pubmed, Medline, Cinahl och Psycinfo.Huvudresultat: Hos personer med demenssjukdom bidrar fysisk beröring till lugn och ro,under och efter behandling somnar mÄnga vilket Àr ett tecken pÄ avslappning och bidrar i sintur till en bÀttre kvalitet pÄ sömnen i helhet. Fysisk beröring bidrar Àven till förbÀttring avvardaglig smÀrta. Hos personer med beteenderelaterade symtom bör fysisk beröring gesförsiktigt.

Tidigare studier har visat att medelvÀrdet av en grupps gissningar pÄ en faktabaserad frÄga ofta blir nÀrmre det rÀtta svaret Àn gissningarna var för sig. Det har visat sig att detta Àven kan appliceras pÄ den enskilda individen genom att denne gör upprepade gissningar pÄ samma frÄga. Vidare har man sett att personer med lÀgre arbetsminnesspann gynnas mer av detta fenomen Àn personer med högre arbetsminnesspann.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida dessa teorier kan appliceras pÄ en grupp vuxna med utvecklingsstörning. I studien deltog 34 personer, 17 personer i försöksgruppen och 17 personer i en köns- och Äldersmatchad kontrollgrupp. Ett gissningstest baserat pÄ frÄgor om omvÀrldskunskap dÀr svaren skall anges i siffror anvÀndes.

Bakgrund: Personer med ej akuta tillstÄnd utgör en betydande del av besökarna pÄ en akutmottagning och det Àr av vikt att deras omvÄrdnad innehÄller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar pÄ symtomen och mÀnniskan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstÄnd upplever omvÄrdnaden pÄ en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: InnehÄllsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvÄrdnaden som pÄverkade vÄrdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vÄrdsökande personerna.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsÀttningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan pÄverka delaktigheten i samhÀllet och dÀrmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktÀr i form av internaliserad skam, vilket har uppmÀts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohÀlsa. Ett ökat talflyt skulle dÀrmed kunna minska skam och undvikande beteende och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra ökad delaktighet. DÀrför bör personer med stamning erbjudas bÄde talterapi och tekniska hjÀlpmedel i syfte att öka tillgÀngligheten för personer som stammar.

Eftersom befolkningen blir allt Àldre sÄ kommer mÀnniskor med kroniska sjukdomar att leva lÀngre. För att kunna ge stöd och hjÀlp till dessa personer Àr det viktigt att förstÄ deras upplevelser av begrÀnsningar och isolering i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av begrÀnsningar och isolering i vardagen hos personer med kronisk sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte klara sig pÄ egen hand: att mötas av brist pÄ förstÄelse: att kÀnna ensamhet och utanförskap: att kÀnna sig frustrerad och vÀrdelös: att vara orolig och rÀdd inför framtiden.

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller smÄ fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt frÄn akutsjukvÄrden till hemmet efter en kort vÄrdtid. VÄrd vid en strokeenhet Àr en effektiv vÄrdform och utgör basen för omhÀndertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har Àtstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sÀtt att finna inre resurser och kÀnsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har Àtstörning utfördes med hjÀlp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter Àr en behandlingsmetod som kan hjÀlpa personer med Àtstörningar att finna resurser bÄde inom sig sjÀlva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sÀtt att bemÀstra svÄrigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmÄga, humor, möjlighet att lÀra sig handskas med problem, kÀnna samhörighet samt kunna hjÀlpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

TillgÀnglighet i vÄrt samhÀlle innebÀr att alla, trots funktionsnedsÀttningar, ska kunna anvÀnda publika lokaler och övriga allmÀnna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgÀnglighetsfrÄgor dÄ de arbetar för att personer med funktionsnedsÀttning ska kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under Är 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgÀnglig för alla medborgare i slutet av Är 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten i gallerior för personer med funktionsnedsÀttning.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Epilepsi Àr en sjukdom som medför en rad olika konsekvenser i det dagliga livet. Det Àr viktigt att allmÀnsjuksköterskan inte enbart har kunskap om sjukdomen i sig, utan Àven kÀnner till de konsekvenser som sjukdomen kan innebÀra för den enskilda individen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka svÄrigheter personer med epilepsi kan uppleva i sitt dagliga liv samt belysa hur allmÀnsjuksköterskan pÄ ett bra och professionellt sÀtt skall kunna bemöta personer med epilepsi och ta fram de individuella resurser individen besitter. Metoden som anvÀnts Àr evidensbaserad metod. Litteraturstudien bygger pÄ fjorton vetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram har Carnevali (1999) anvÀnts.

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.

Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning kan ha olika svÄrigheter som pÄverkar de dagliga aktiviteterna i vardagen. Aktivitetsbalans Àr ett begrepp som ofta anvÀnds inom arbetsterapi och beskriver en individs uppfattning av att ha en tillfredsstÀllande mÀngd av aktiviteter och rÀtt variation mellan olika aktiviteter. Det förekommer inga studier om aktivitetsbalans kopplat till personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning vad författarna har noterat. Syftet med examensarbetet var att beskriva den sjÀlvskattade aktivitetsbalansen hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Den metod som anvÀndes var en kvantitativ icke ? experimentell tvÀrsnittsstudie.

Atelektaser uppsta?r inom tio minuter hos 90 % av alla patienter som so?vs och leder till fo?rsa?mrad syresa?ttning men kan a?ven leda till postoperativa lungkomplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksko?terskan med olika ventilationsstrategier kan fo?rebygga atelektasbildning under generell anestesi. Studien genomfo?rdes som en litteraturstudie da?r 19 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

I denna uppsats har vi undersökt olika kategorier köpare av skogsfastigheter för att undersöka omnÄgon kategori missgynnas pÄ marknaden.Bakgrunden Àr att det i branschpress har gjorts gÀllande att juridiska personer, pÄ grund avgÀllande skattelagstiftning, missgynnas pÄ markanden för skogsfastigheter.Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi genomfört sÄvÀl en dokumentstudie som intervjueri en intensiv beskrivande undersökning med deduktiv ansats.Undersökningen visar att juridiska personer inte upplever sig som missgynnade pÄ marknaden.De tillstÄr dock att de har svÄrt att hÀvda sig prismÀssigt mot fysiska personer men menar att detÀr en naturlig del av en öppen och fri marknad.I vÄr dokumentstudie har vi dock kunnat konstatera en rad förutsÀttningar i sÄvÀlskattelagstiftningen som jordförvÀrvslagen som försvÄrar för juridiska personer att hÀvda sig pÄmarknaden för skogsfastigheter. Detta samtidigt som en stor del av respondenterna enligt egenutsago Àr dÄligt insatta i skattelagstiftningens konsekvenser.Vi har ocksÄ konstaterat att vÀldigt litet forskning, om skogsbrukets ekonomi, bedrivs vidsvenska lÀrosÀten.Dessutom har den nuvarande regeringen inlett sitt arbete med att avskaffa förmögenhetsskattenvilket, om det genomförs, pÄverkar slutsatsen i den hÀr uppsatsen..