Bakgrund: SmÀrta Àr ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensÄr. SÄrsmÀrta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken pÄ sÄrinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell antibiotikabehandling eller otillrÀcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jÀmföra personer med venösa bensÄr baserat pÄ om de hade sÄrsmÀrta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sÄrsmÀrta pÄverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sÄrlÀkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hÀlsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjÀrtinfarkt jÀmfört med personer som inte har haft hjÀrtinfarkt.Studien genomfördes under Ären 2001-2002 och alla personer som sökte vÄrd vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjÀrtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vÀnner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjÀrtinfarkt samt personer (n=90) frÄn en tidigare undersökning frÄn samma sjukhus och som överensstÀmde i kön, Älder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjÀrtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.MÀtinstrumentet som anvÀndes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket Àr ett frÄgeformulÀr för att mÀta sjÀlvupplevd munhÀlsorelaterad livskvalitet. FormulÀret ger mÄtt pÄ dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhÄlan. OHIP bestÄr av 49 frÄgor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegrÀnsningar, fysisk smÀrta, psykiska problem, fysisk oförmÄga, psykisk oförmÄga, social oförmÄga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt sÀkerstÀllda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjÀrtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta Àr för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte alltid de bÀsta. Drygt 50 % av alla mÀnniskor med funktionsnedsÀttning stÄr idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsÀttning gÄr arbetslösa i PiteÄ (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare pÄ att ha nÄgot negativa förestÀllningar till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning och det visar sig Àven att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom omrÄdet. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka förestÀllningar arbetsgivare har till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning, men Àven hur arbetsmiljön kan se ut pÄ de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsÀttningar som finns för anstÀllning.

Syftet med denna systematiska litteratursstudie var att undersöka hur personer med hepatit C upplever mötet med sjukvÄrden..

Samsjuklighet mellan insomni och depression Àr vanligt. Denna studie syftade till att jÀmföra tvÄ gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillÀmpad avslappning (TA), förutom att pÄverka sömnproblemen, ocksÄ pÄverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mÀtningar visade att personer i KBT-I förbÀttrades i högre grad Àn personer i TA-gruppen gjorde, bÄde vad gÀller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet pÄ depressionmÄttet.

Denna studie syfte var att undersöka hur synen pÄ funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda pÄ dessa synsÀtt har en diskursanalys anvÀnts som bÄde ett metodologiskt angreppssÀtt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material bestÄr av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frÄgor som rör Àmnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien bestÄr Àven av internetobservationer pÄ internetforumet funktionshinder.se..

Abstrakt Bakgrund: Demens Àr ett kroniskt tillstÄnd i hjÀrnan som kan försÀmras med tiden och sjukdomen pÄverkar frÀmst de kognitiva förmÄgorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje Är i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt Àldre. I dagslÀget saknas det lÀkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi pÄverkar personer med demens.Metod: Metoden som författarna anvÀnde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och tvÄ med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehÄllsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet bestÄr av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förÀndringar, förÀndrad intellektuell och social förmÄga och förÀndrade livssituationer.

Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

 Idag berÀknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system pÄverkar den ena individen den andra, dÀrför blir Àven de nÀrstÄende drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de nÀrstÄende. Det Àr viktigt med stöd till de nÀrstÄende frÄn vÄrdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. VÄrdpersonalen kan se de nÀrstÄendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de nÀrstÄende, och kan bidra till ett minskat lidande för nÀrstÄende till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer med demenssjukdom.

En beskrivning och analys av grupprocesserna i ett lag bestÄende av personer med funktionshinder..

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar till viss grad Àr begrÀnsade i deras sÀtt att uttrycka en sexuell identitet, pÄ grund av begrÀnsade nÀtverk. Det har ocksÄ visats att personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar som identifierar sig med en hbtq-lÀggning Àr mer utsatta för negativa fördomar och begrÀnsande möjligheter. Syftet med denna studie Àr att se till hur personal och anhörigas egna sexuella normer pÄverkar personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuell identitet. Empirin bestÄr av tvÄ fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamheten samt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Tre individuella, semistrukturerade intervjuer har ocksÄ genomförts med anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar.

Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begÄtt brott har nÄgon betydelse för om de kommer att begÄ ytterligare brott. Rapporten inriktar sig pÄ intervjuer med dels poliser och dels med personer som har nÄgon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begÄtt enstaka brott samt vanekriminella. Genom de hÀr intervjuerna och med hjÀlp av kriminologiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan pÄ de personer som har blivit föremÄl för ett ingripande frÄn polisen. Samtliga tre kategorier pÄverkas av polisens bemötande, dock pÄ lite olika sÀtt.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Sedan psykiatrireformens genomförande möter psykiatrisjuksköterskan personer med psykisk sjukdom i öppenvÄrden. De personer psykiatrisjuksköterskan möter i sitt arbete inom öppenvÄrden utgörs av dem som söker frivilligt och de som Àr omhÀndertagna enligt lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att möta personer med psykisk sjukdom i öppen vÄrden. Tio vetenskapliga studier analyserades med hjÀlp av manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att kunna bedöma, observera och kontrollera: att kÀnna sig hotad, frustrerad och tvingas utöva tvÄng: att vilja ha helhetssyn och skapa förtroende: att anvÀnda sina sinnen och vara engagerad. Resultatet visar att observationer och bedömningar av hÀlsotillstÄnd gjordes pÄ personer med psykisk sjukdom pÄ mÄnga olika sÀtt, och var nödvÀndiga för att snabbt kunna upptÀcka tecken pÄ ett försÀmrat mentalt hÀlsotillstÄnd.