Med Äldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vÄrden Àr att identifiera smÀrta hos personer med demens. SmÀrta kan vara svÄrt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svÄrare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanstÀlla befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smÀrta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes bÄde kvantitativa och kvalitativa ut för att ingÄ i analysen.

Bakgrund: Trots att psykisk ohĂ€lsa Ă€r vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohĂ€lsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men fĂ„r trots detta inte samma uppmĂ€rksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att sjuksköterskor har förmĂ„ga att bemöta personer med bĂ„de psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vĂ„rden. Ökad förstĂ„else för bemötandet av personer med psykisk ohĂ€lsa inom somatisk vĂ„rd kan bidra till att förbĂ€ttra omvĂ„rdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vĂ„rd bemöter personer med psykisk ohĂ€lsa.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Diabetes mellitus typ 2 Àr en kronisk sjukdom som drabbar frÀmst Àldre personer. UngefÀr 250 000 personer i Sverige har sjukdomen. DÄ befolkningen blir allt Àldre kommer antalet Àldre personer med diabetes mellitus typ 2 öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur Àldre personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar och upplever hur det Àr att leva med sjukdomen. Vilka förÀndringar uppstÄr i Àldre individers livssituation efter att ha fÄtt diagnosen? Hur hanterar Àldre personer de förÀndringar som sjukdomen medför? Resultatet bygger pÄ tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Personer i behov av vÄrd kÀnner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstÄr dÄ personer i behov av vÄrd har förmÄga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vÄrd. Studien Àr baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan Ären 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

GÄngproblematiken hos personer med Parkinsons sjukdom Àr svÄrhanterad av bÄde vÄrdtagare och vÄrdare och krÀver mycket kunskap och förstÄelse. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan underlÀtta gÄngproblematik hos personer med Parkinsons sjukdom. Tio kvantitativa studier har anvÀnds i denna litteraturstudie och sökningar har gjorts i Pubmed och i CINAHL. Resultatet frÄn dessa sökningar presenterades i fyra strategier och fynden var rehabilitering, individanpassad trÀning, stimuli och anvÀndandet av dagböcker. Dessa strategier kan anvÀndas som verktyg för en sjuksköterska nÀr hon interagerar med personer med Parkinsons sjukdom.

Detta Ă€r en fallstudie dĂ€r fem personer medverkar. Studien undersökte om det gĂ„r att motivera personer till en hĂ€lsosammare livsstil med hjĂ€lp av individanpassad trĂ€ning, dĂ€r kombinationen mellan konditionstrĂ€ning och styrketrĂ€ning lĂ„g som bas. Genom att det var en fallstudie kunde man anpassa trĂ€ningen efter varje enskild individs behov - frĂ„n personer som haft hjĂ€rtinfarkt till personer som ville fĂ„ motivation och inspiration och vidare till personer som skulle göra ?Klassikern?. För att se personernas utveckling inom konditionen gjordes Åstrands cykeltest, medan maximalt antal armhĂ€vningar och 90?-stolen fick visa hur styrkan utvecklats.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.

Parkinsons sjukdom Àr en kronisk neurologisk sjukdom som förÀndrar hela en persons liv bÄde fysisk och psykiskt sÄvÀl som socialt och relationsmÀssigt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer med Parkinsons sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Det framkom i litteraturstudien att personer med Parkinsons sjukdom upplevde begrÀnsad rörlighet och förÀndrad vardag.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen pÄ ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick frÄn ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt tvÄ vÄrdbitrÀden. Metoden som anvÀndes var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer prÀglas av brukarnas behov av lugn och ro.

BakgrundMÀnniskors trosförestÀllningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vÄrdsituation. Det finns omvÄrdnadsteoretiker som anser att det ocksÄ ingÄr i sjuksköterskans uppgift att hjÀlpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt fÄ utöva religion kan ses som en mÀnsklig rÀttighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vÄrden? Kan det vara sÄ att religiöst engagemang kan vara bra för hÀlsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosförestÀllningar kan pÄverka mÀnniskors hÀlsotillstÄnd samt beskriva vad detta kan innebÀra för mÀnniskor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelsksprÄkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste Ären.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hÀlsoaspekter och olika sjukdomstillstÄnd. I de nitton artiklarna gick det att utlÀsa trettiotvÄ olika resultat, dÄ andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick mÄnga studier fler Àn ett resultat.