Sökresultat:
11456 Uppsatser om Personer med funktionshinder - Sida 28 av 764
Unika, men ändå lika: träningspersonals föreställningar om vad som påverkar fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning
Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.
Personlig assistans - Insatsen, yrket och utbildningskraven
Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut?
Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.
?Såna som mig får inte du tag på? : -Vilka faktorer är viktiga för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska erhålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden?
Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsättning i att erhålla anställning. Fem personal som stödjer personer med intellektuell funktionsnedsättning i processen att erhålla anställning samt fyra personer som tar emot stöd avseende detta har intervjuats. Materialet har bearbetats utifrån en induktiv tematisk analysmetod med empowerment som teoretisk ansats. Huvudresultatet visade att det var viktigt att genomföra individuellt anpassad kartläggning samt stödja utifrån motivation. Handledaren bör arbeta med inkludering, ta parti för personer med intellektuell funktionsnedsättning, utveckla personens förmågor och självmedvetenhet.
Tillgänglighet i publika lokaler för rullstolsburna personer : En studie i Grekland
Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället för alla personer, även personer med funktionsnedsättningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgränsat geografiskt område i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrån den grekiska checklistan för bedömning av tillgängligheten i publika lokaler innehållande bedömningsområdena: gångväg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmänna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.
Vem vill ha röda grönsaker? En kritisk granskning av boende- och närmiljö för personer med autismspektrumstörning
Bakgrund: Personer med autismspektrumtillstånd och som uppbär stöd ifrån LSS har ett omvårdnadsbehov som skall tillgodoses under patientansvarig sjuksköterskas ansvar. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis har en genetisk bakgrund, med som också kan ha andra orsaker.Problemformulering: Personer med autismspektrumtillstånd bor ofta i en miljö som inte är utformad och planerad utifrån det behov som deras funktionsnedsättning utgör.Syfte: Arbetets syftet är att beskriva brister i boende- och närmiljö för personer med AST, och att sammanställa hur en gynnsam miljö bör se ut, samt beskriva hur sjuksköterskan skall ta en ledande roll i ett förbättringsarbete inom området.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt vars resultat består av tio artiklar. De är hämtade ifrån sökningar på databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av valda sökord.Resultat: Arbetet visar på ett resultat där miljöns betydelse för personer med autismspektrumtillstånd synliggörs. Arbetet visar också på förutsättningarna för att kommunicera med personer med autismspektrumtillstånd och vad det innebär att vara anhörig.Diskussion: Det finns ett behov av att förbättra boendemiljön för personer med autismspektrumtillstånd. Sjuksköterskan bör vara ledande i det arbetet och det bör ske i dialog med patienten själv och vid behov också med anhöriga..
Hur äldres hälsa, på ett äldreboende, påverkas psykiskt, fysiskt och socialt av hundar
Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 år bor på ett äldreboende. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande även vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för människor i århundrade. Hundar är ett av de djur som förekommer inom vården och på äldreboende.
Sexuella behov hos klienter inom LSS verksamheter.Intervjuer med tjänstemän.
Studien syftar till att belysa en aspekt av livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar. Hur professionen inom LSS uppfattar och resonerar om klienters sexuella behov. För underlag till vår studie använde vi oss av kvalitativa intervjuer av professionella som dagligen genom sina arbeten kommer i kontakt med människor med funktionsnedsättning. Arbetet har analyserats utifrån teoretiska perspektiv så som stigmatisering och skam.Hur beskriver professionella att klienternas sexuella behov uppmärksammas? Hur uppfattar professionella sina möjligheter att möta dessa behov? Lagstiftning som LSS och Socialtjänstlagen skall ge funktionshindrade möjligheter till ett "normalt" liv så som icke funktionshindrade i samhället.
Glöm ej dom som glömmer : Studie av stöd och insatser för unga personer med demenssjukdom och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige
Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer.
Ingen Gissningslek : En litteraturstudie om att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom
Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.
Musikens inverkan på personer med demenssjukdom : En litteraturstudie
Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000 personer i demenssjukdom. Då medellivslängden stiger, ökar antalet insjuknande för varje år. Att insjukna i demenssjukdom innebär både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av många alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar på personer med demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes, där litteratur söktes utifrån syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade på att musik kunde ge viss inverkan på personer med demenssjukdom.
Man fokuserar på missbruket men väger in diagnosen i behandlingen : En kvalitativ studie om socialarbetares upplevelser av att arbeta med personer med ADHD och missbruksproblematik
Under senare år har man via forskning kunnat påvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie är det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgår det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig ålder i jämförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar också att snabbare och oftare få återfall. Risken är allra störst om personer med ADHD har haft både ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom.
Hur vårdare kommunicerar med tvåspråkiga personer med demens - en litteraturstudie
Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är
ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med
personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor
betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är.
Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga
personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ
ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i
kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala
kommunikationen. Från dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra
slutsatsen att tvåspråkiga personer med demens kan kommunicera till sina
vårdare genom att använda sig av den icke verbala kommunikationen..
Rätten till en aktiv och meningsfull vardag för personer med demens.
Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som alla var kvinnor.
Förekomst av karies och parodontit hos personer med Morbus Crohn
Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av karies och parodontit hos personer med Morbus Crohn. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Materialet till litteraturstudien samlades in genom sökning i databaserna Cinahl, PubMed och ScienceDirect. De sökord som användes vid litteratursökningen i samtliga databaser var ?caries?, ?Crohn?s disease?, ?periodontal disease? och ?periodontitis?.
Ett designförslag på en trädgård vid ett särskilt boende för personer med demenssjukdom : en pocessbeskrivning
SammanfattningSyftet med examensarbetet var att utföra ett designförslag på en trädgård för personer meddemenssjukdom. Genom litteraturstudier och enkätundersökning har jag fått kunskap om huren trädgård för personer med demenssjukdom bör se ut och vad den bör innehålla. När manutformar en trädgård för personer med demenssjukdom är inte syftet att rehabilitera, utan attge dem god livskvalitet. Detta kan man göra genom att skapa en trädgård med växter ochmaterial som stimulerar sinnet. Via enkätundersökningen har jag fått möjlighet att ta del avsådant som vårdpersonal tycker är viktigt i en trädgård för personer med demenssjukdom ochvad de tror att de boende skulle vilja göra i en trädgård.