Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort gÄr till i tvÄ verksamheter med avseende pÄ information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har anvÀnt oss av semistandardiserade personliga intervjuer pÄ lednings-, facklig och individnivÄ, i tvÄ tillverkande företag. Det material som vi erhÄllit ligger till grund för vÄr analys och vÄra slutsatser som vi har arbetat med utifrÄn vÄr problemdiskussion. Slutsatser: I de tvÄ tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anstÀllda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen pÄ delaktighet skapade dÄlig eller ingen acceptans till förÀndringen.

Syftet med studien var att ta reda pÄ barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts Àr att smÄbarn i förskolan inte fÄr vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte fÄr möjlighet till inflytande under matsituationen i den utstrÀckning som skulle kunna erbjudas. Studien Àr kvalitativ och observationer har utförts pÄ smÄbarnsavdelningen vid tvÄ förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfÀllen till delaktighet men fÀrre tillfÀllen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men fÀrre tillfÀllen till delaktighet Àn vid bufféserveringen. Slutsatser som kan stÀllas utifrÄn studien Àr att det inte spelar nÄgon roll om barn serveras mat ifrÄn en bufféservering eller en traditionell servering.

Introduktion: att lyssna pÄ barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mÄl innebÀr att alla kan kÀnna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte anvÀnda den makt som de har pÄ ett negativt sÀtt utan vÀnda den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det Àr viktigt att ta reda pÄ hur mycket barnen kan förstÄ begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer dÀr barnen fÄr en förstÄelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet.Syftet: med vÄr studie Àr att undersöka hur barns inflytande och delaktighet pÄverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang dÀr beslut tas.Metod: ett mindre antal barn frÄn tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi anvÀnde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frÄgor.Resultatet: visar att pedagogerna behöver Àndra sitt förhÄllningssÀtt för att strÀva efter uppmuntran dÀr barn medverkar till pÄverkan och inflytande.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rÀttighet och ansvar att delta i samhÀllslivet och ha inflytande över frÄgor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta pÄ hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. UtifrÄn kommunala tjÀnstemÀn som arbetar med samhÀllsplanering, medlemmar i en pensionÀrsorganisation, förÀldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjÀlar i ett bostadsomrÄde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras pÄ kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

I lÀroplanens inledande del lyfts betydelsen av att elever aktivt fÄr delta i planering och utvÀrdering av undervisningen och utveckla sin förmÄga utöva inflytande och ta ansvar i skolan. Tidigare forskning visar att skolan inte lyckats i detta uppdrag. Studien Àr en del av en aktion vars utvecklingsfokus varit att öka elevers delaktighet i projektarbetsformen. Studien vill belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, vilken betydelse och vilket vÀrde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. ForskningsfrÄgan Àr: Hur beskriver elever delaktighet i skolan? Studiens syfte Àr att belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, för att förstÄ vilken betydelse och vilket vÀrde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken.Data har skapats genom elevers loggboksskrivande om delaktighet och uppföljande samtal med elever, som analyserats genom dimensioner av delaktighet; innehÄllsdimension, drivkrafts-dimension och samspelsdimension.Elevers beskrivningar av delaktighet Àr i lika mÄn beskrivningar av lÀrandet.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att beskriva lĂ„ngtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av delaktighet i aktivitet. Åtta lĂ„ngtidssjukskrivna kvinnor mellan 44-58 Ă„r ingick i studien. Datainsamlingen skedde i form av ostrukturerade intervjuer och analyserades utifrĂ„n en komparativ analysprocess. Detta resulterade i en kĂ€rnkategori: ? Upplevelsen av delaktighet i aktivitet vid lĂ„ngtidssjukskrivning? och fyra underkategorier: ?Anpassning av sjĂ€lvbild och vĂ€rderingar?, ?Anpassning av tid och tempo?, ?Anpassning av aktivitetsutförande? och ?Anpassning av social miljö?.

Detta arbete, TillgÀngliggörande av fornlÀmningar, har som mÄl att diskutera hur aktuella regelverk och rekommendationer kan tillÀmpas vid tillgÀngliggörande av fornlÀmningar. Bak-grunden till arbetet Àr att det idag finns otillgÀngliga kulturmiljöer, trots att Sverige ratificera-de FN:s konvention om rÀttigheter för personer med funktionshinder Är 2008. Samma Är stad-gades Àven en ny Diskrimineringslag i Sverige. Enligt konstitutionerna har mÀnniskor med funktionshinder rÀtt till delaktighet i kulturlivet. För att alla ska kunna vara delaktiga behövs det pÄ vissa kulturhistoriska platser dÀrför göras nya anordningar för tillgÀnglighet.

Uppsatsens övergripande syfte Ă€r att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie Ă€r sĂ„ledes att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar pĂ„verkar delaktigheten, och hur dessa faktorer pĂ„verkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhĂ€mtats genom tio kvalitativa intervjuer pĂ„ tvĂ„ enheter inom en kommun belĂ€gen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som pĂ„verkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande Ă€r; visa intresse, förtroende, tillgĂ€nglighet, tillĂ„tande, belöning och engagemang.

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan anvÀndas som hjÀlpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjÀlpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgÀnglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjÀnsten Google Kalender utifrÄn de svÄrigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlÀtta planering, tidsuppfattning, ihÄgkommande och framförhÄllning.

SammanfattningPÄ den förskola som jag arbetar och som ocksÄ har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit mÄnga diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar pÄ demokratins grund, som innebÀr att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmÄga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat pÄ svÄrigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande pÄ nÄgra förskolor. Mitt arbete bygger pÄ en enkÀtundersökning om nÄgra pedagogers syn pÄ begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan pÄverka eller begrÀnsar deras arbete med begreppen.

Personer med dubbla diagnoser har beskrivits som dubbelt utsatta dels beroende pÄ kombinationen av sin sjukdom/funktionshinder och sin beroendeproblemtik, dels för att de befinner sig mellan tvÄ huvudmÀn, socialtjÀnst och landsting. Inom Tyresö kommun drivs HÀstskon boendeenhet, ett varaktigt boende för bostadslösa vuxna personer med dubbla diagnoser. Uppsatsen undersöker HÀstskons boendeenhet ur de boendes perspektiv gÀllande brukarinflytande men Àven ur HÀstskons samverkanspartners perspektiv gÀllande samverkan för mÄlgruppen personer med dubbla diagnoser. Undersökningen har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av en enkÀtundersökning med de boende pÄ HÀstskon, den kvalitativa delen innefattar intervjuer med tre av de boende pÄ HÀstskon och med HÀstskons samverkanspartners.