Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur förĂ€ldrar till barn med funktionshinder upplever det stöd som de fĂ„tt av samhĂ€llet och sitt nĂ€tverk. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Hur fick förĂ€ldrarna reda pĂ„ vilket funktionshinder deras barn har? Och hur blev de bemötta och stöttade i den nya livssituationen?? Är förĂ€ldrarna nöjda med det stöd de har fĂ„tt? ? Vilken typ av socialt stöd har varit till störst stöd för förĂ€ldrarna?Metoden som anvĂ€nds i denna studie Ă€r kvalitativ. Fem förĂ€ldrar till barn med olika funktionshinder har intervjuats. Det insamlade materialet har tolkats utifrĂ„n stödteori.

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars erfarenhet av delaktighet i vÄrden av sitt nyfödda barn pÄ neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att frÀmja förÀldrars delaktighet. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv litteraturstudie dÀr 29 artiklar anvÀndes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat pÄ positiva erfarenheter för förÀldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvÄrdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen nÀr mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att förÀldrarna inte fick tillÄtelse av personalen att vara med i omvÄrdnaden av sitt barn.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

NÀrstÄendes delaktighet vid omvÄrdnad i livets slutskede Àr ingen sjÀlvklarhet. Palliativ omvÄrdnad vid livets slutskede Àr kÀnsloladdat för alla inblandade, och sjuksköterskans roll Àr att erbjuda vÄrd till patienten och stöd till de nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla aktuell kunskap angÄende faktorer som har betydelse för nÀrstÄendes delaktighet vid palliativ omvÄrdnad. Fyra olika databaser genomsöktes dÀr 22 artiklar Äterfanns. Analysen resulterade i tre kategorier: Integration och öppen kommunikation med vÄrdpersonalen Àr viktigt för nÀrstÄendes delaktighet.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebÀr i Ärskurs tre och fem pÄ de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi Àven reda pÄ vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lÀrarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lÀrarna i en Ärskurs fem och i en Ärskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin Àr samlad frÄn tre olika skolor dÀr kvalitativa intervjuer genomfördes med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i Àmnet. Studien visar olika förslag pÄ strategier om elevers delaktighet och inflytande som lÀrarna och rektorerna kan anvÀnda i sitt arbete.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen Àr kritisk diskursanalys utifrÄn Norman Fairclough (1992). Det Àr en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hÀmtade frÄn verkligheten i nÄgon förskola. Diskursanalysen görs pÄ fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhÄllande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras pÄ att de Àr relevanta för Àmnet delaktighet.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr 14,7 % av befolkningen bestÄr av utrikes födda personer. MÀnniskor frÄn andra kulturer kan ha olika tankar och behov som kan resultera i att de har andra förvÀntningar och beteenden Àn vad sjuksköterskor vanligtvis möter. SprÄk- och kulturskillnader kan skapa problem i omvÄrdnaden. Syfte: Att utifrÄn sjuksköterskors erfarenheter beskriva faktorer av betydelse vid transkulturell omvÄrdnad inom somatisk vÄrd. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 12 vetenskapliga, empiriska studier som kvalitetsgranskades och analyserades.

Livskvalitet Àr ett brett fenomen som definieras utifrÄn olika livsomrÄden sÄsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men Àven utifrÄn mer subjektiva upplevelser sÄsom vÀlbefinnande, tillfredsstÀllelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsÀttning upplever sÀmre livskvalitet jÀmfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet betrÀffande socialt och psykiskt vÀlbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien baseras pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med fyra semistrukturerade intervjuer dÀr analysen gjorts utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Det övergripande resultatet Àr att intervjupersonerna kÀnner ett socialt och psykiskt vÀlbefinnande.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslÀrare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Jag har Àven lagt fokus pÄ Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? kÀnslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förstÄelse för en idrottslÀrares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslÀrarens röst och kÀnsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i Àmnet idrott och hÀlsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslÀrare som undervisar elever i olika Äldrar samt pÄ olika skolor.

Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstÄr i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanstÀlla publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan pÄ olika vis för att fÄ fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade pÄ syftet och frÄgestÀllningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer.