Cerebral pares Àr den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet Àr kÀnt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, sÀrskilt dem med en lindrig funktionsnedsÀttning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, sjÀlvkÀnsla och livskvalitet, liksom önskad hjÀlp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrÄn tematisk analys.

SyfteStudera hur diskurser kan understödja diskussionen om studiemöjligheter efter gymnasiet för ungdomar med intellektuella funktionshinder och med en diskursiv ansats föra en teoretisk diskussion om hur subjektens positioner spelar roll för vad som framtrÀder som rimligt och möjligt.TeoriPoststrukturalism, diskursteori, subjektspositioner. MetodDiskursanalys.ResultatUppsatsen visar pÄ studiemöjligheter inom högskolan för ungdomar med intellektuella funk-tionshinder och argumenterar för att hur subjekt som intellektuella funktionshinder eller ut-vecklingsstörning positioneras skapar olika diskurser, vilket spelar roll för om studiemöjlig-heter efter gymnasiet trÀder fram som möjliga och önskvÀrda. I uppsatsen görs diskursanalyser av tre dokument och en förelÀsning, utifrÄn hur menings-skapande konstrueras i tal om ?intellektuella funktionshinder? och ?utvecklingsstörning?. De dokument som har granskats Àr Skolinspektionens rapport om utredningar inför mottagande i sÀrskolan (Skolinspektionen, 2010:2593), gymnasiesÀrskoleutredningen Den framtida gymna-siesÀrskolan (SOU 2011:8), Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande om hur studier pÄ yrkeshögskola kan förbÀttras för studerande med funktionsnedsÀttningar (YH-myndigheten, 2011:783) samt förelÀsningen Intellectual Disabilities goes to College av Olivia Raynor frÄn UCLA Mind Institute (Raynor, 2009).Bland de fyra dokument som analyserats finns skillnader i hur subjektet intellektuella funk-tionshinder (eller nÀrliggande begrepp) positioneras.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en sociokulturell teori, redogöra för pÄ vilket sÀtt smÄbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. FrÄgestÀllningarna vi har haft som utgÄngspunkt Àr; PÄ vilka sÀtt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad Àr det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i Halmstad. UtifrÄn resultatet vi har erhÄllit, visar det sig att barnen till viss del sjÀlva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet Àr dock frÀmst beroende av pedagogernas förhÄllningssÀtt, dÄ det Àr pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och vÀlja huruvida barnens idéer och tankar fÄr komma till uttryck eller ej.

Bakgrund: PÄ senare tid har arbete fÄtt en stor betydelse för individer och Àr mer Àn enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmÄga Àr avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgÄr ifrÄn olika modeller med mÄl att frÀmja individens funktioner som krÀvs för att arbeta. Det har gjorts fÄ studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrÄn deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, HjÀlpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, HÀlsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Studiens syfte Àr att undersöka de yngsta barnens demokratiska rÀttigheter och deras rÀtt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet Àr Àven att studera vilka faktorer som kan inverka pÄ detta. ForskningsfrÄgorna Àr stÀllda utifrÄn dessa syften och handlar Àven om lÀrarens syn pÄ delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lÀrare och barn utifrÄn delaktighet och inflytande..

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen Ă€r viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehĂ„lla bĂ„de en yttre och inre struktur. Trots att struktur Ă€r ett vanligt arbetsomrĂ„de för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att frĂ€mja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmĂ€npsykiatrin i ett svenskt lĂ€n intervjuades utifrĂ„n en halvstrukturerad intervjuguide. All data frĂ„n intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsĂ€tter struktur.

Examensarbetets mÄl har varit att formge en glasserie Ät Skrufs Glasbruk dÀr huvudanvÀndarna Àr personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjÀlpmedelsföretaget GreppEtt.Intervjuer, observationer och enkÀtundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har Àven research gjorts pÄ olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research Àven gjorts inom ergonomi.Designprocessen har gÄtt ut pÄ att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet.TvÄ förslag pÄ glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes anvÀndartester pÄ personer med nedsatt handfunktion.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas pÄ respekt utifrÄn den enskilde individens integritet och sjÀlvbestÀmmande samt i största möjliga utstrÀckning ge den funktionshindrade medbestÀmmande och inflytande över insatser som ges. Vidare Àr det verksamhetens ansvar att frÀmja jÀmlikhet, gÀllande levnadsvillkor och full delaktighet i samhÀllslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen pÄvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. VÄr uppsats syftar till att pÄ en strukturell nivÄ se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att frÀmja brukarnas inflytande och sjÀlvbestÀmmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment Àr ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar pÄ olika sÀtt för att frÀmja brukarnas möjlighet till sjÀlvbestÀmmande och inflytande..

Enligt den senaste folkhÀlsorapporten ökar den psykiska ohÀlsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvÄra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor Àr vanligt hos den hÀr gruppen.HÀlsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har pÄverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till nÄgon förÀndring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie dÀr sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hÀlsoutbildning? samt tre kategorier och Ätta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket Ät frÄn den övriga befolkningen.

Att fÄ ett barn med funktionshinder kan innebÀra mÄnga olika kÀnslor. Situationen för dessaförÀldrar kan vara mycket speciell dÄ de ofta vÄrdar sina barn hemma och pÄ sÄ vis blirexperter bÄde i sitt förÀldraskap, men ocksÄ pÄ omvÄrdnaden som i vanliga fall Àrsjuksköterskan expertkunnande. De har Àven vissa konkreta behov som kan skilja sig frÄnandra förÀldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan Àr speciell och detfinns en balans av givande och tagande som Àr viktig att uppnÄ. Sjuksköterskor styrs av enmÀngd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemotmÀnniskor med funktionshinder och deras familjer.

Molntja?nster av olika slag har blivit allt vanligare i samha?llet de senaste a?ren. Bland de mest anva?nda molntja?nsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistna?mnda molntja?nsten a?r na?got som fo?retaget Infor har fa?tt o?gonen pa?.AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox go?r utan a?ven dataexekvering, databaslo?sningar, na?tverkslo?sningar, driftsa?ttning och hantering av datorsystem.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod och empirin har samlats in pÄ tvÄ olika förskolor dÀr vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram Àr barndomssociologi och med hjÀlp av begrepp sÄsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vÄrt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens anvÀndningsomrÄde i förskolan Àr begrÀnsad.

Förskrivning av elrullstol Àr en intervention av betydelse för ökat aktivitetsutförande och förbÀttrad hÀlsa för personer med nedsatt förflyttningsförmÄga. Syftet med denna studie var att studera brukares uppfattning om elrullstolens betydelse för aktivitet och hÀlsa. Studien Àr kvalitativ med narrativa intervjuer som metod för datainsamling. Författaren har intervjuat sex personer som anvÀnder elrullstol för utomhusbruk. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier.

I dagens samhÀlle Àr arbete en stor del av mÀnniskans liv. Genom arbete blir vi sjÀlvförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgÄtt frÄn synen pÄ allas rÀtt till arbete. En grupp som trots det har svÄrigheter att ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr mÀnniskor med nÄgon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvÀgledare har vi stort intresse för mÀnniskor och deras rÀtt till valmöjligheter och vi tycker det Àr viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrarna ser pÄ barnens inflytande och delaktighet i förskolan.I studien har fokus lagts pÄ tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur ser förskollÀrarna pÄ inflytande och delaktighet? ? I vilka situationer tycker förskollÀrarna att barnen ges bÀst möjligheter till inflytande och delaktighet?Den metod som valts i studien Àr semistrukturerade intervjuer för att ta reda pÄ förskollÀrarnas tankar och deras erfarenheter om arbete med inflytande och delaktighet i förskolan.  I studien gjordes valet att intervjua fem förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskole-omrÄden i samma kommun i mellan Sverige för att kunna se skillnader och likheter mellan olika omrÄden i samma kommun.Resultatet visar att förskollÀrarna ser pÄ inflytande och delaktighet som en vardaglig sak, alla förskollÀrare har samma tankar kring inflytande och delaktighet samt med arbetet med bÄde inflytande och delaktighet. Skillnaden mellan hur mycket inflytande förskollÀrarna gav barnen var beroende av behovet i barngruppen man hade för tillfÀllet, vad den barngruppen behövde..