Personer med alkohol- och/eller drogproblem är en patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i dagligt arbete. Syftet med denna litteratur-studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med personer som har drog- och/eller alkoholproblem. Innehållsanalys med manifest ansats genomfördes av 22 internationellt publicerade veten-skapliga artiklar och resulterade i fyra kategorier: Viktigt, men svårt och känsligt att bedöma förekomst av drog- och/eller alkoholproblem Vilja förstå en person i sin livssituation, Brist på kunskap och utbild-ning och Negativa attityder försvårar. Resultatet visade att sjukskö-terskor i allmänhet hade negativa attityder mot droganvändare, vilket ofta relaterades till kunskapsbrist, sämre omvårdnad, bemötande och behandling..

Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom med en kroniskt pågående inflammatorisk process. Den uppstår av okänd orsak i synovialhinnan, sprider sig till intilliggande brosk och benvävnad och bryter ned dessa. Sjukdomen går i skov med omväxlande försämring och förbättring. RA är främst en vuxensjukdom och medianåldern för insjuknandet är 55-60 år. Behandlingen inriktas idag mest på att med hjälp av mediciner hämma inflammationen och den allvarliga nedbrytningen av lederna.

Av de som årligen insjuknar i stroke i Sverige är 18% i arbetsför ålder. Förekomsten av stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 år de senaste 20 åren, framförallt hos kvinnor. Fysiska och kognitiva nedsättningar och resttillstånd som följer vid ett insjuknande i stroke hos yngre personer riskerar att finnas närvarande i större delen av livet, vilket kan påverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och kognitiva nedsättningar hos personer mellan 18-60 år och dess relation till hälsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom områdena fysiska nedsättningar, kognitiva nedsättningar, livstillfredsställelse och hälsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 års ålder.

Studien genomfördes under vintern 2012 med syfte att ta reda på hur personer med fysisk funktionsnedsättning upplever och uppfattar bemötandet i vården samt hur bemötandet kan förbättras. Personer med funktionsnedsättning är en stor grupp inom vården och det är därför av största vikt att ta deras upplevelser tas på allvar. Narrativa intervjuer med sex personer, i åldern 18-54 år, låg till grund för datamaterialet. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). De slutgiltiga kategorierna blev Positiva upplevelser med sju underkategorier, Negativa upplevelser med 13 underkategorier och Önskvärt bemötande med två underkategorier som i sin tur delades in i tre underkategorier var.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen. Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner är fyra till sex procent drabbade av diabetes. Nästan nittio procent av dessa personer har diabetes typ två. I omvårdnadsprocessen ingår undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvårdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnå goda resultat, krävs en förändrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förändra sin livsstil.

The purpose of this study is to increase understanding of how nursing home staff at dementia care facilities interpret, treat and manages sexual behavior of patients. Four group interviews were made with a total of thirteen participants from three different dementia care facilities. The collected material was processed and thematized in pursuance of the research questions of the study. The results were analysed using three concepts from queer theory; heteronormativity, the heterosexual matrix and power, as well as an article about how nursing home staff constructs actions of patients. The results showed that staff member?s assessments about the patient?s sexual behaviours depended on their posture towards the norm of what is considered to be acceptable.

Syftet med den här undersökningen var att få en inblick i hur fyra personer som är födda på 1950-talet funderar över framtiden som pensionär. Min rubrik ?Vem tar hand om 50-talisten?? är en fundering över hur det kan komma att bli för 50-talisten som pensionär. Det är ett nytt pensionssystem som har trätt i kraft och de flesta som är födda på 1950-talet kommer att få sin pension utifrån det. Samhällsutvecklingen förändras och inom socialförsäkringssystemet görs stora ekonomiska omfördelningar och besparingar.

RLS är ett neurologiskt tillstånd. Karakteristiska symtom är känselförnimmelser framförallt lokaliserade till de nedre extremiteterna. Besvären upplevs sitta djupt inne i benen och framkalla ett oemotståndligt behov att röra på sig. Beskrivningen av symtomen, dess intensitet och förekomst varierar och är mycket individuell. RLS delas in i primär och sekundär form, beroende på symtomens ursprungliga orsak.

Anknytningsmönster och förklaringsstil (attribution) är två mentala modeller som påverkar hur vi ser oss själva, andra och vår omvärld. Tidigare forskning visar att ett samband existerar mellan konstrukten men ingen forskning har undersökt relationen mellan anknytningsmönster och de mentala modellerna av förklaringsstil. Syftet med denna studie var därför att se hur dessa relaterar till varandra. I studien deltog 54 psykologistudenter och konstrukten mättes genom en sammansatt enkät med mätinstrument för anknytningsmönster och förklaringsstil. Resultatet visade att personer med trygg anknytning gjorde fler optimistiska förklaringar till negativa händelser (snarare än positiva händelser) medan personer med otrygg anknytning gjorde fler pessimistiska förklaringar.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt på barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den här studien syftar vi till att förstå brusets effekt och underlätta för individer med koncentrationssvårigheter samt för individer som lyckas sämre med kognitiva uppgifter. Vi vill också gå djupare och se om personer som inte lyckas så bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjälp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fått titta på ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt på personer med koncentrations¬svårigheter samt på personer vars prestation var sämre i experimentet.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

Bakgrund: Idag beräknas minst 40 miljoner människor leva med den kroniska sjukdomen HIV. När HIV blev känt under 80-talet ansåg många att det endast var homosexuella eller personer som levde ett promiskuöst liv som smittades vilket gjorde att de smittade behandlades illa och frystes ut från samhället. Kunskapen inom området har ökat sedan dess, dock lever stigmatiseringen i samhället och inom vården kvar. Syfte: Att belysa hur personer med HIV upplever stigmatisering. Metod: Studien som gjorts är en allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: När ett barn blir akut sjukt och måste uppsöka sjukhuset med förälder är det vanligt att föräldern blir satt i bakgrunden och inte får så mycket information. Föräldern är mycket sårbar och går i dessa situationer igenom en kris som består av olika faser. Syfte: Syftet är att undersöka hur föräldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där materialet granskades och analyserades med utgångspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: Föräldrarna hade olika förväntningar och upplevde olika känslor vid sjukhusvistelsen.

Demenssjukdomar går inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsättningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i fråga samt närstående. I vårt samhälle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslängd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilka sätt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgångspunkt i systematiskt tillvägagångssätt utifrån Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrån sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, där artiklar både utgick ifrån kvalitativa samt kvantitativa studier.