Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Krävande beteende bland Personer med demenssjukdom är en stor utmaning för personal som arbetar inom äldrevård. Syftet med studien var att beskriva hur krävande beteende hos Personer med demenssjukdom påverkade bemötandet de fick av personalen och personalens arbetsklimat. Studien genomfördes med en metod för enkätstudier. Resultatet visade att arbetskamrater är viktiga och att arbetet skulle vara nästan omöjligt att genomföra utan att arbeta i team, där arbetskamraterna ger varandra trygghet och respekt. Resultat visade också att påverkan på arbetstrivsel är stor oavsett arbetsplats och utbildning.

I Sverige har dagverksamhet för Personer med demenssjukdom en relativt kort historik, den första verksamheten för hemmaboende personer startade år 1971. Dagverksamhet är komplex med många syften och med en stor betydelse för många människor. Det visade sig att den mesta forskningen inom området fokuserar på svårigheter och problem inom demensvården, på dagverksamheten som anhörigstöd samt på samhällsekonomiska aspekter. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka personalens uppfattning om vad dagverksamheten hade att erbjuda och vad de ansåg att verksamheten betydde för besökarna. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppintervjuer med personal från två olika dagverksamheter.

Fler människor lever allt längre idag än tidigare vilket ökar andelen sköra äldre i befolkningen. Sköra äldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvårdnadsbehov. Det har visat sig att många sköra äldre personer har nedsatt munhälsa och ökat tandvårdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvårdsstödet infördes år 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fånga upp äldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvård. Det finns tecken som tyder på att denna reform inte nått ut i den utsträckning det var tänkt samt att vårdpersonal har bristfällig kunskap på området munhälsa.

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, år 2050 beräknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjälp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en känsla av trygghet. Att som människa bli sedd och bekräftad ökar chansen för god hälsa, och eftersom hunden är expert på att tolka kroppsspråk och subtila signaler som människor lätt missar erbjuder den ett speciellt sällskap.Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvård.Frågeställningar: Hur kan hunden användas i omvårdnaden av Personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund på Personer med demenssjukdom?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Det finns i huvudsak två olika sätt att använda intervention med hund inom demenssjukvård, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar på trivsel och social samvaro medan AAT har fokus på individuell behandling.

Bakgrund: Personer med demenssjukom får ofta i sjukdomsförloppet problem att äta och insatser för att behålla personens nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sådan insats som diskuteras är enteral nutriton i någon form. Då en person med demenssjukdom tappar sin förmåga att kommunicera och även den kognitiva förmågan att ta egna beslut ställs sjuksköterskor inför en svår arbetsuppgift. Att ta ställning till om det är etiskt riktigt att starta enteral nutrition eller om det är etiskt riktigt att acceptera matvägran är en av de svåraste dilemman en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral nutrition.

Fler människor lever allt längre idag än tidigare vilket ökar andelen sköra äldre i befolkningen. Sköra äldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvårdnadsbehov. Det har visat sig att många sköra äldre personer har nedsatt munhälsa och ökat tandvårdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvårdsstödet infördes år 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fånga upp äldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvård. Det finns tecken som tyder på att denna reform inte nått ut i den utsträckning det var tänkt samt att vårdpersonal har bristfällig kunskap på området munhälsa.

Upplevelsen att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar makarna på en mängd olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de anhörigas upplevelser av att vårda sin maka/make med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i 6 kategorier: Att känna glädje och tacksamhet, Att vårda är en plikt och ett ansvarstagande, Att känna sig ensam, osäker och frustrerad, Att sakna ömsesidigheten, Att känna sig utmattad och ha behov av stöd och avlastning samt Att ta en dag i taget även om framtiden känns oviss. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har en god beredskap för att möta denna allt växande grupp av människor för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot motfolkhälsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finnsdet en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnadenkrävs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlättarkommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11vetenskapliga artiklar inom området.

Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck.

SammanfattningBakgrund: Människan och hunden har en nära relation vilket lett till att hunden utvecklat en förmåga att känna av sinnestillstånd och kroppsspråk hos människan. Hund har används i vården under många år och studier har visat att hunden ger människan ett bättre mående och ökar den sociala och fysiska aktiviteten. Syfte: Är att undersöka hur vårdpersonal och ledningsgruppen beskriver verksamheten med vårdhund samt deras erfarenheter av och reflektioner om vårdhundens betydelse för personer demenssjukdom och äldre somatiskt sjuka samt deras vård. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. I studien har 21 intervjuer genomförts med personal på ett äldreboende; omvårdnadspersonal som arbetar med äldre somatiskt sjuka, de som arbetar med demenssjuka och personal i ledningsgruppen.

Demens är något som blir allt vanligare i vårt samhälle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen måste öka. I min undersökning har jag lagt fokus på vårdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror på att de är en grupp som besitter stor kunskap om hur människor med demenssjukdomar fungerar i vardagen. De frågor jag kommer att utgå från är hur vårdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av någon form av demenssjukdom samt vad Vårdpersonalen anser viktigt att tänka på i mötet med den som är demenssjuk. För att få svar på dessa frågor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vårdpersonal som arbetar både direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vårdpersonalen upplever både glädje och tillfredsställelse i att hjälpa en utsatt grupp i samhället.

Introduktion: På särskilda boenden är fysisk och verbal agitation vanliga symtom hos perso-ner med demenssjukdom. För vårdpersonal och närstående är agitation ett av de svåraste sym-tomen att handskas med. Ett agiterat tillstånd utgör även ett stort lidande för personen med demens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om musikterapi visar någon effekt på agiterat beteende hos Personer med demenssjukdom på särskilda boenden. Metod: Metoden som användes var att göra en litteraturöversikt.

I dag är cirka 140 000 personer drabbade av demenssjukdom och en stor del av dessa vårdas av sin partner. Att leva med en person drabbad av demenssjukdom innebär en förändrad livssituation och en förändring av den närståendes livsvärld. Livskamrater till Personer med demenssjukdom har enligt forskning behov kopplade till sjukdomen och den nya livssituation som sjukdomen medför både för dem själva och för deras partner. För att kunna möta den närståendes behov har sjuksköterskan ett ansvar att skapa en bild av deras upplevelser. Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser och känslor av att leva med en demenssjuk livskamrat.