Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 betonas att det är av högsta prioritet att socialtjänsten bör erbjuda Personer med demenssjukdom möjligheter att delta i aktiviteter som är individuellt anpassade.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuters användning av individuellt anpassade aktiviteter för Personer med demenssjukdom på särskilda boenden i Sverige. Frågeställningarna innefattade vilka aktiviteter som använts, vilka aktiviteter de såg behov av samt vad som krävs för att kunna genomföra dessa.Metod: Studien är en tvärsnittsstudie av deskriptiv karaktär. Elektroniska enkäter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram från tre framslumpade kommuner i varje län i Sverige. 40 av dem svarade på enkäten. Enkätens aktivitetskategorier handlade om hushållsaktiviteter, bords- och spelaktiviteter, skapande aktiviteter, konst- och kulturaktiviteter, rörelseaktiviteter, utomhusaktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande aktiviteter.Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade använts.

At two nursing homes for people with dementia a qualitative study was performed. The purpose was to investigate the therapy dog?s meaning to people with dementia from their perspective. Two women and five men with dementia were interviewed, everyone being somewhere between 60 and 87 years of age. All but one had previously owned a dog at some point in their lives.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner Personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av Personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos Personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.

Demenssjukdom är oftast åldersrelaterad och utvecklas i senare ålder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande och är därför viktig att belysa. Syftet med studien är att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, när en närstående utvecklar demenssjukdom i tidig ålder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehållsanalys använts. Det som studien framför allt visar på är att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, där stödet utgör grunden.

Inom prehospital omvårdnad ställs krav på att sjuksköterskan som är patientens första länk i vårdkedjan vet vad som ska göras i respektive situation samt känner till vilka hjälpmedel som kan användas i mötet med personer som har nedsatt förmåga till verbal kommunikation. Studiens syfte var att beskriva hur ambulanssjuksköterskan inom prehospital vård kan bedöma och lindra smärta hos Personer med demens. Metoden var en systematisk litteraturstudie som gjordes i Cinahl, Medline, ELIN och Science direct samt genom manuell litteratursökning. Resultatet visade att smärtlindring av dementa är starkt eftersatt men som vårdare (ambulanssjuksköterska) ska man alltid utgå från att dementa känner samma smärta som icke dementa trots att smärtuttrycket kan se annorlunda ut hos dessa patienter. Till hjälp för att försöka skatta smärtan hos dementa patienter finns ett stort antal smärtskattningsverktyg med varierande användbarhet.

Under senare år har det skett en uppluckring av inställningen att samhället skall bära ansvaret för äldres vård och omsorg. Mycket på grund av att ekonomin är kärvare, men även att behovet av prioriteringar inom vård och omsorg växer. På senare tid har man sett att i bedömningar av äldres behov räknar man inte bara med makars insatser för varandra utan även om det finns vuxna barn som kan bistå den äldre. I en rapport från om äldre uppskattas att man i biståndsbedömningen i ca en fjärdedel av landets kommuner väger in anhörigas möjligheter att hjälpa. Upplevelsen av att vårda en familjemedlem med en demensproblematik i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar familjen på olika sätt.

This retrospective study reviews and investigates type of dementia, related to co morbidity, symptoms of dementia, previus anaesthesia/surgery, intraoperative events and postoperative cognitive symptoms. The patient co morbidity was compared to occurrence in an age-matched population of 1095 individuals. Fifty-two patients with different types of dementia participated. Data was collected from patient journals.Compared to population, heredity for dementia, heart insufficiency, hypertension, depression and B12- deficiency was more frequent in the patients. B12- deficiency was common in vascular dementias and "burn-out syndrome" in early-onset AD.

Sömnen är viktig för människans upplevelse av hälsa och något som ofta påverkas i samband med sjukdom. Sömnproblem är mycket vanligt, speciellt bland äldre personer, kan i sin tur skada hälsan både fysiskt och psykiskt. Att ha kunskaper i omvårdnadsinterventioner som främjar sömn innebär en möjlighet att hjälpa personer med sömnproblem och därmed öka deras välbefinnande. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Syftet med studien var att identifiera olika omvårdnadsinterventioner som kan användas vid sömnproblem hos äldre personer med och utan demens.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka omvårdnadsbehov anhörigvårdare till demenssjuka patienter hade. Vidare avsågs att evidensgradera dessa omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare för dementa. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Samtliga artiklar granskades efter två granskningsmönster modifierade efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera.Av 16 artiklar låg 4 till underlag för evidensbedömning av fynd vilande på starkt vetenskapligt underlag, 7 utgjorde stöd för måttligt vetenskapligt underlag och 5 befanns ha otillräcklig vetenskaplig grund för att bidra till bevisvärde för resultatet i denna studie. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008).Huvudresultatet manifesterade anhörigvårdares omvårdnadsbehov inom 3 områden: avlastning för anhörigvårdare, stöd från sjukvårdspersonalens sida samt information om demens.

Magnusson, C. Vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vårdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2015. Denna uppsats syftar till att beskriva hur vårdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vårdhunden samt vilka effekter vårdpersonalen upplever att vårdhunden kan medföra för vårdtagare med en demenssjukdom. Vårdhunden är ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vården. Tidigare forskning visar att vårdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstärka minnet, öka förmågan till socialt samspel samt stärka självförtroendet för den äldre med en demenssjukdom.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar då medelåldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och är påfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vårdare av demensdrabbade, som bor på boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

I Sverige finns ungefär 150 000 Personer med demenssjukdom. Av dessa vårdas ca 70 procent av närstående. Att bli närståendevårdare medför en förändrad livssituation och risk för att bli utsatt för emotionell överbelastning. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter på, att som närstående vårda en person med demenssjukdom. En analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en social robot kan användas inom svensk demensvård och vilka effekter den har på patienterna. Roboten som används är Paro, en japansk sälrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande djur i djurterapi. Kontakt med djur medför ofta aktivitet och vardagsglädje vilket även är viktiga begrepp i vård av människor med demens.Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie på ett vårdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fältanteckningar.Resultatet pekar på att sälen, i likhet med riktiga djur, kan tillföra aktivitet och välmående för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt.