Dame Cicely Saunders, grundare av St Christophers hospice i England på 1960-talet upptäckte det stora tomrum som omgav döende patienter och deras närstående och såg ett behov av att ha familjen och de närstående involverade i patientarbetet. För att svårt sjuka och döende patienter och deras närstående skulle få en vård som inkluderade flera dimensioner krävdes flera olika professioner som alla arbetade mot samma mål, bästa möjliga livskvalitet. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som behövs för att göra närstående delaktiga inom palliativ vård. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades verbatimt. En kvalitativ innehållsanalys användes.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförändring. Studien tar plats på en klinik vid ett svenskt sjukhus. Två frågor ställs, vilka är: Hur har kommunikation använts i förändringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn på förändringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbättra förändringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten är äkta, ifrågasätts också.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Syftet är att belysa sjuksköterskans attityd till psykiatrisk omvårdnad och vilken inverkan detta kan ha på omvårdnaden. Metoden är en litteraturöversikt av artiklar funna i Cinahl, Scopus och PubMed. I en jämförande process har skillnader och likheter urskiljts. Därefter har teman identifierats i de granskade studierna. Dessa teman redovisas i resultatet.

Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning.Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är..

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Då livslängden i samhället ökar och alltfler lever länge med många diagnoser har vi ett växande behov av en välfungerande äldreomsorg. Efter ädelreformen dör alltfler äldre personer på särskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvårdnad som ges där. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende. Studien baseras på intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre års erfarenhet av att arbeta på särskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre teman; en naturlig väg mot döden, den äldre personen som utgångspunkt i omvårdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begränsande förutsättningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög ålder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om.

Överrapportering vid skiftbyten sker dagligen mellan sjuksköterskan som ska avsluta sitt skift och sjuksköterskan som ska börja sitt skift och under överrapporteringen överlämnas patientansvaret till nästa sjuksköterska. Traditionell överrapportering sker övergripligen på sjuksköterskeexpeditionen utan patienters delaktighet. I Sverige har sjukvården en skyldighet att göra patienter delaktiga i sin egen vård och därmed behöver den traditionella överapporteringen förändras. Bedsiderapport som överrapporteringsmetod gör det möjligt för patienter att vara delaktiga. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av bedsiderapport inom slutenvården.

Bakgrund: I va?rlden rangordnas prostatacancer som den vanligaste fo?rekommande do?dsorsaken bland ma?n. Da? partnern till en person med prostatacancer har en stor roll i omva?rdnaden av sin familjemedlem, a?r det viktigt att belysa a?ven partnerns upplevelser. Partnern bo?r inkluderas i den personcentrerade omva?rdnaden eftersom oha?lsa och sjukdom sa?llan a?r na?got som pa?verkar endast den sjuka individen, utan a?ven partnern.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa partnerns upplevelse av att leva med en man med prostatacancer.

Suicid har länge varit den främsta dödsorsaken bland unga människor.Det är en stor uppgift för sjukvården att bemöta patienterna på ett respektfullt sätt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vård kräver ett holistiskt synsätt, vilket kan vara en utmaning och bygger på god kommunikation. Det finns endast ett fåtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vårdade på sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring ämnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk metabol sjukdom och det finns två sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehållande 16 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestämts och sammanfattats. Resultatet har därefter analyserats och presenterats under två huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten är viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.