Investerarens arbete inför ett nyförvÀrv av en fastighet Àr komplext dÄ mÄnga delar ska analyseras och bedömas och dÄ ingen fastighet Àr den andra lik. Fastigheter har olika egenskaper, förutsÀttningar och ligger pÄ skilda platser. Inför en investering ska kalkylrÀntan faststÀllas i kalkylen utefter de risker som kan kopplas till ett nyförvÀrv av en fastighet, med hÀnsyn taget till företagets avkastningskrav. Risker som kommer att pÄverka investeringen och företaget som helhet ska analyseras för att kunna reduceras. För att kunna berÀkna lönsamheten pÄ ett potentiellt fastighetsförvÀrv anvÀnds investeringskalkylering. Metoderna för investeringskalkylering skiljer sig nÄgot Ät och det ligger mycket arbete bakom att ta fram de vÀrden som anvÀnds i kalkylen.

I rapporten "MarknadslĂ€get pĂ„ Gotland för biobrĂ€nsle frĂ„n skogsrĂ„vara" (Rapport i kursen Bioenergi C) framkom vissa möjligheter för lantbrukare pĂ„ Gotland att ta del i bioenergimarknadens utveckling pĂ„ Gotland. Ökad anvĂ€ndning av biobrĂ€nsle förbĂ€ttrar miljön och ger fler jobb och stĂ€rkt lönsamhet i jord-, skogs- och landsbygdsföretag pĂ„ brĂ€nslemarknaden. Genom att integrera framĂ„t i brĂ€nslekedjan till lantbrukarĂ€gda vĂ€rmeanlĂ€ggningar fĂ„r lantbruket större del av produktionskedjans förĂ€dlingsvĂ€rde. Gotlands totala produktiva skogsmarksareal uppgĂ„r till 125 000 hektar vilket utgör 41 % av landarealen. ÖvervĂ€gande delen av skogen Ă€r privatĂ€gd (85 %), nĂ€st största Ă€garkategorin Ă€r Visby Stift med drygt 5 %.

Vi Ă€mnar kartlĂ€gga arbetet kring varumĂ€rkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behĂ„lla och utnyttja kompetent personal. VĂ„rt syfte blir sĂ„ledes att undersöka företagets ?employer brand?, samt hur det pĂ„verkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering pĂ„ kompetensmarknaden. Uppsatsen Ă€r av kvalitativ och kartlĂ€ggande fallstudiekaraktĂ€r och vi har anvĂ€nt oss av en induktiv undersöknings ansats. PrimĂ€rdata utgörs av intervjuer med representanter frĂ„n fallföretaget samt en expertintervju.

Idag föreligger ett stort intresse för att placera i etiska fonder, men det rÄder delade meningar om vad en etisk fond innebÀr. Det finns ingen universell applicerbar kod utan det Àr upp till fondbolagen sjÀlva att definiera vad som Àr etiskt för dem. Det Àr sÄledes svÄrt att faststÀlla nÄgot entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte dÄ begreppet etik Àr sÄvÀl subjektivt och relativt samt varierar över tiden. Allt oftare uppdagas hur företag vÀrlden över kopplas till svÄra missförhÄllanden eller Àr inblandade i oetiska verksamheter. Flera av dessa företag Àgs indirekt av oss konsumenter genom vÄra pensionsmedel och privat sparande i fonder.

Vi Àmnar kartlÀgga arbetet kring varumÀrkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behÄlla och utnyttja kompetent personal. VÄrt syfte blir sÄledes att undersöka företagets ñ€employer brandñ€, samt hur det pÄverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering pÄ kompetensmarknaden. Uppsatsen Àr av kvalitativ och kartlÀggande fallstudiekaraktÀr och vi har anvÀnt oss av en induktiv undersöknings ansats. PrimÀrdata utgörs av intervjuer med representanter frÄn fallföretaget samt en expertintervju. Ur studien gÄr att urskönja att investeringar görs i företagets employer brand.

Examensarbetet syftar till att undersöka om automatisering av den manuella paketeringsprocessen pÄ Legosan AB vore lönsam. Legosan AB, belÀget i Kumla, legotillverkar kosttillskott och lÀkemedel till företag inom Europa. Kapitlet NulÀgesanalys beskriver hur tillverkningen och paketeringsprocessen fungerar i dagslÀget och syftar till att ge en tydlig bild av processer, layouter och materialflöden. Detta beskrivs med hjÀlp av layoutskisser, processkartlÀggningar och en frekvensstudie. NulÀgesanalysen avslutas med en kravspecifikation.

Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som anvÀnds av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar Àven olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa frÄn varandra. Vi har utifrÄn teorin kategoriserat de informella investerarna utifrÄn de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har stÀllt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende pÄ vilken kategori en informell investerare tillhör.

The aim of this investigation is to explain present and historical differences in the Swedish and Danish unemployment rates between 1976 and 2005 with a broad framework, making use of neoclassical and post-keynesian economic theory. The influence of the rate of investment to GDP, and various institutional factors are assessed in quantitative analysis. It is suggested that the crude answer of the question asked in the title, ?What is it that Denmark does that Sweden does not??, is that Denmark invests. This investigation suggests accordingly that the main reason of the relative labour market success during the 90?s in Denmark was a rising, and rapidly recovering, rate of investment to GDP, and perhaps not primarily its flexible labour market institutions.

Background: There has been an increase in savings and investment in recent years along with an increased interest in responsible investments. Ethical mutual funds has developed and gained increasingly popularity.Aim: The aim of the study is to examine if ethical mutual funds are an equivalent alternative to traditional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return on the Swedish stock market.Theory: Beta, Jensen's Alpha, Sharpe ratio, Treynor ratio, and Modern Portfolio Theory.Method: Quantitative survey method, a statistical study.Conclusion:The study concludes that there is no significant difference between ethical and conventional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. The small differences that exist between the two fund groups are in favor of the ethical fund group, indicating that funds is a comparable investment option compared to traditional mutual funds..

Examensarbetets uppgift Àr att arbeta fram ett exempel pÄ incitament för att motivera hyresgÀster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartlÀggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebÀr. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgÀsterna inte har incitament till medinvestering. EnergikartlÀggningen innebar en nattvandring för att se vad som anvÀnde energi under natten nÀr verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrÄn UmeÄ Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna fÄ fram ungefÀrliga kostnader för effektiviseringarna.

I debatten om den förÀndrade miljö- och klimatsituationen har energifrÄgan kommit att bli central. Eftersom ca en tredjedel av den totala energianvÀndningen i Sverige Àr kopplad till bebyggelse Àr detta ett omrÄde dÀr det bör gÄ att Ästadkomma stora förÀndringar. Detta faktum i kombination med ökade energipriser har gjort att byggnader med lÄg energiförbrukning blivit alltmer attraktiva. Byggande av passivhus, d v s hus utan konventionellt vÀrmesystem, Àr pÄ kraftig uppgÄng i Sverige. Dock Àr det fortfarande fÄ som byggts i de nordligaste delarna av landet vilket kan bero pÄ osÀkerhet i form av lönsamhet för bestÀllaren.I detta arbete har möjligheterna att investera i passivhus i Kiruna undersökts med hjÀlp av energianalyser och livscykelkostnadsberÀkningar.

When a municipality is about to realize an IT investment, e.g. an economy system, theywill need to do procurement according to the laws of procurements. To perform suchprocurement takes time and energy from the everyday work at the municipalities, andtherefore they want to make a quick and efficient procurement. Unfortunately it showsthat municipalities do not always make an assessment that is sufficient enough for theirneeds, which can result in an inefficient system in a longer perspective. Municipalitiesthink more often about the hard values such as costs of the investments, and not alwaysas much when it comes to the soft values, like the user-friendliness.

Sedan aktiemarknadsbubblan sprack har företagens fokus pÄ aktiemarknaden avtagit. Under de senaste Ären har det dock Äterigen skett en viss ökning pÄ aktiemarknaden och konkurrensen om investerares pengar har pÄ nytt tilltagit. Individers Àndrade preferenser gÀllande investeringar har orsakat en trend för företag att styra mot aktieÀgarvÀrde och ett flertal nya styrningsmodeller har dÀrmed introducerats. Modellerna kan delas upp i tvÄ huvudgrupper dÀr den ena huvudgruppen baseras pÄ redovisningsinformation och den andra baseras pÄ diskonterade kassaflöden. Styrning med hjÀlp av dessa modeller brukar kallas value-based management eller vÀrdebaserad styrning.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sÀtta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det gÄr till i praktiken jÀmfört med teorin om hur företag skall eller bör gÄ till vÀga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvÀrdera och jÀmföra sjÀlva utfallet av en investeringsprocess mot gÀllande teorin baserat pÄ intervju av nyckelperson samt genomgÄng av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt kÀnslighetsanalys vill vi belysa det teorin sÀger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgÄng av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen anvÀnda dokument.Resultat: Företag gör sÀllan som teorin sÀger nÀr det gÀller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat Àn endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

Syfte:VÄrt syfte Àr att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mÄn de pÄverkar ska vi dessutom utreda vad de pÄverkar och hur. Metod:Uppsatsen Àr kvalitativ, deskriptiv och genomförs med anvÀndande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket bestÄr av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsomrÄden som angrÀnsar vÄrt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.