Inom EU har det tagits fram ett direktiv för miljövÀnlig design och produktion. Prestandan pÄ ingÄende komponenter har lagstiftats inom flera olika omrÄden. Detta har lett till att glödlampan skall fasas ut i hemmamiljön. Matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor inledde detta Är 2009. Ett av omrÄdena Àr gatubelysningen (armatur + ljuskÀlla), dÀr blir bl.a.

Sala Silvergruva AB Àr ett av mÄnga företag som just nu kÀmpar med höga energi-kostnader. Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns att skapa ett hÄllbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende pÄ ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Rapporten undersöker nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfÄngare, solceller, pelletspannor, vÀrmepumpar, effektivisering samt lagring av vÀrme frÄn vÀxthus respektive fjÀrrvÀrme. Dessa analyseras var för sig med utgÄngspunkt i tio krav som speglar hÄllbarhetsaspekterna. I samband med analysen ges rekommendationer angÄende investering i respektive energilösning. Rapporten mynnar ut i en resultatskarta dÀr det tydligt framgÄr vilka krav de olika teknikerna uppfyller. Den följande diskussionen leder fram till en slutsats som presenterar vilka ÄtgÀrder som bör vidtas i syfte att skapa ett uthÄlligt energisystem för Sala Silvergruva AB. Pelletspannor och vÀrmepumpar visar sig i nulÀget vara de mest uthÄlliga tekniklösningarna.

Detta Àr en rapport om investeringskalkylering inom ett sÄgverk. För att bÀst fÄ insikt i hur investering fungerar ur ett ekonomiskt perspektiv, har ett praktiskt fall hos AB Karl Hedins sÄgverk Karbenning kalkylerats. Konkurrensen inom sÄgverksindustrin Àr idag stor. DÀrför krÀvs det ingÄende kalkyler angÄende investeringar, för att pÄ bÀsta sÀtt kunna möta konkurrensen och hÄlla god lönsamhet. MÄlet med rapporten Àr att analysera lönsamheten för en investering i en brÀdscanner pÄ Karbenning sÄgverk, utifrÄn givna data. Studien undersöker hur utfallet pÄverkas av vissa faktorer.

Antalet börsintroduktioner pÄ Stockholmsbörsen har varierat under de senaste Ären. 37 bolag valde att börsnoteras pÄ Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan Ären 2000 och 2005, men endast ett fÄtal av dessa hade en positiv aktiekursutveckling under första Äret. Anledningen till att vissa företag blir framgÄngsrika medan andra lyckas mindre bra Àr dock inte sjÀlvklar. Utmaningen Àr att finna vilka dessa faktorer Àr och i vilken riktning de pÄverkar aktiekursen. Tidigare forskning pÄ utlÀndska marknader har funnit troliga samband mellan framgÄngsrika nyintroducerade företag.

Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utslÀppsrÀtter pÄverkar lönsamheten i ett kraftvÀrmeverk. Det Àr viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förÀndringar pÄ styrmedelsomrÄdet, eftersom det kommer att pÄverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförÀndringar pÄverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvÀrmeverk med naturgas, avfall och biobrÀnslen..

Gustav KĂ€hrs AB Ă€r ett företag som funderar pĂ„ att byta transportsĂ€tt frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g. KĂ€hrs Ă€r belĂ€get i Nybro, tillverkar golv och lagerhĂ„ller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagslĂ€get sköts all transport frĂ„n centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs hamn dĂ€r de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det KĂ€hrs funderar över Ă€r att göra ett skifte till jĂ€rnvĂ€g pĂ„ denna transportstrĂ€cka.Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport:?Är det vĂ€rt att stĂ€lla om sina godstransporter frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g med avseende pĂ„ följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar??För att fĂ„ en djupare insikt i vad ett skifte frĂ„n jĂ€rnvĂ€g till lastbil skulle kunna fĂ„ för konsekvenser i frĂ„ga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie.

Att genom studier pÄ byggbranschen i Sverige lÀmna ett bidrag till den idag aktuella debatten kring kvartalskapitalism pÄ börsen. En kvalitativ studie genomförd pÄ tre fallföretag inom byggbranschen. Vi finner inget stöd för att företagen i vÄr studies investeringar har nÄgon pÄverkan pÄ utdelningsnivÄer. Orsaken till detta tycks bero pÄ att den finansiella stÀllningen under Ären i studien varit god nog att möjliggöra bÄdadera..

Problem: Svensk dagligvaruhandel har under senare Är genomgÄtt en utveckling som inneburit att tre stora handelskedjor har stÀrkt sin marknadsposition genom att kontrollera den större delen av dagligvarubutikerna, centralisera sitt beslutsfattande och investera i egna mÀrkesvaror. FörÀndrade förutsÀttningar inom dagligvaruhandeln skulle kunna Àndra marknadens spelregler, nÄgot som borde pÄverka mÀrkesvaruleverantörernas konkurrensfördelar och företagsstrategier. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och analysera hur svensk dagligvaruhandel utvecklas och hur mÀrkesvaruleverantörers reaktionsalternativ pÄverkas av tre svenska handelskedjors investeringar i egna varumÀrken. Metod: Studien har genomförts med en övergripande abduktiv förklaringsmodell och har sÄledes utgÄngspunkt i bÄde empiri och teori. Insamling av primÀrdata och sekundÀrdata har framför allt skett med hjÀlp av intervjuer och litteratur.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur ett stort svenskt internationellt företag som verkar i olika kulturer och lÀnder arbetar med investeringar samt att analysera anvÀnda metoder och processer i avseende att kunna diskutera lÀmpligheten i dessa och om möjligt ge förslag pÄ förbÀttringar. För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie. Med hjÀlp av denna har vi studerat vÄrt valda problem ingÄende pÄ ett djupt och grundligt sÀtt. För att fÄ en övergripande förstÄelse för Àmnet har vi gjort en djupgÄende studie av den litteratur som finns inom omrÄdet som sammanstÀllts i teorikapitlet. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer som i viss mÄn anpassats till den intervjuade.

En kooperativ förening innebĂ€r att medlemmarna handlar med, Ă€ger och styr föreningen. Ägandet bestĂ„r i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan ocksĂ„ investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över frĂ„n föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande Ă„rs avkastning.

Bakgrund: Dagens snabbförÀnderliga vÀrld och höga konkurrenstryck stÀller krav pÄ innovativa investeringar för en verksamhets fortskridning. Nytt paradigm inom IT-branschen Àr molntjÀnst, dÀr utbjudande leverantör bör ta hÀnsyn till vissa faktorer för att erhÄlla ett gynnsamt utfall. Vanligt förekommande inom IT-branschen Àr att nyttja Business Case i beslutssituationer dÀr olika faktorer noga övervÀgs innan investeringsbeslut fattas.Syfte: Studiens syfte Àr att med hjÀlp av Business Case identifiera och belysa avgörande faktorer och riskkÀllor vid investeringsbeslut. De identifierade riskkÀllorna ska ocksÄ undersökas i syfte att söka minimera dem. Med hjÀlp av teoretisk och empiriskt underlag Àmnar studien sammanstÀlla ett Business Case för sÀkrare investeringsbeslut vid multidimensionella IT-investeringar.Metodik: Detta Àr en fallstudie utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod.

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Flexopacs kundrelationer i förhÄllande till dess stÀllning som leverantör och hur detta pÄverkar företagets konkurrensposition i framtiden Metod: Studien grundar sig pÄ en fallstudie av en mindre aktör i tryckeribranschen. Fallstudien tillÀmpade en kvalitativ metod och arbetade utifrÄn en abduktiv ansats Teoretiskt perspektiv:Den första delen av den teoretiska referensramen bygger pÄ teorier om vÀrdekedjan och hur vÀrde kan förflyttas till andra delar aktörer i vÀrdekedjan om inte signaler pÄ förÀndringar upptÀcks i tid. Den andra delen bygger pÄ teorier om relationer mellan leverantörer och kunder, strategiska rörelser mellan dessa aktörer samt hur makten pÄverkar affÀrsrelationerna. Empiri: Empirin grundas huvudsakligen pÄ intervjuer utförda pÄ fallföretaget med personal frÄn marknadsavdelning och företagsledning Slutsats: Genom parallella investeringar i produktionen och pÄ marknadssidan har Flexopacs byggt upp mÄnga kundrelationer av lÄngsiktig karaktÀr, vilket har lett till en fördubblad omsÀttning pÄ bara nÄgra Är. För att Flexopac skall underhÄlla och bygga nya kundrelationer i framtiden Àr fortsatta parallella investeringar nödvÀndiga.

Latinamerika Àr en kontinent i utveckling, som Àven kallas för en tillvÀxtregion.  Man har sett en stabil och positiv ekonomisk utveckling i Latinamerika de senaste tio Ären, framför allt i Brasilien, Mexico, Colombia, Peru och Chile. Chile utmÀrker sig inte enbart för sin ekonomi utan ocksÄ för sin politiska stabilitet. Chile Àr en av de lÀnderna som genomför nya och stora investeringar, nÄgot som frÀmjar utlÀndska investeringar och ger svenska företag möjligheter att exportera eller etablera sig i landet. Exporten kan för mÄnga företag vara det första steget i en internationaliseringsprocess. Det kan bidra till en enorm utveckling, samt ett bra tillfÀlle för att förbÀttra och öka lönsamheten. Dock finns det flera faktorer, nÀmligen kulturella skillnader, nya ekonomiska förutsÀttningar, politiska risker, samt annorlunda lagar och regler, som gör det komplext att ta sig in i den utlÀndska marknaden.

SamhÀllsekonomin i vÀst har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjÀnstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgÄngar har ökat och dÀrmed fÄtt en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, nÄgot som tydligt framgÄr i Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter dÀr det idag Àr svÄrt att se vÀrden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det pÄ internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat Àr tÀnkta att förÀndra redovisningen av immateriella tillgÄngar för att pÄ sÄ sÀtt bÀttre spegla de vÀrden som skapas nÀr företag investerar i forskning och utveckling. FörÀndringen innebÀr att aktivering av utvecklingskostnader nu Àr möjlig, i förhÄllande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrÄn den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

I Sverige har det under en lÀngre tid varit ett varierat kapitalutbud för smÄföretag. Dessa företag har olika förutsÀttningar nÀr de ska vÀlja finansieringsform. SmÄföretagare vill ofta i största mÄn behÄlla kontrollen över sitt företag och dÀrför Àr det viktigt för dessa företag att vÀlja den typ av finansiering som gör att företaget bibehÄller sjÀlvstÀndigheten. SmÄföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna vÀxa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel rÀcker sÀllan till investeringar och det kan krÀvas extern finansiering, dock har smÄföretag ofta svÄrt att bli beviljade banklÄn eftersom att de har för lite att lÀmna som sÀkerhet.