Sök:

Sökresultat:

1198 Uppsatser om Personalens följsamhet - Sida 6 av 80

Personalens förestÀllningar om och erfarenheter av aggressivt beteende i omvÄrdnaden av personer med demens

Personer med demens med aggressivt beteende Àr vanligt förekommande. Personal pÄ sÀrskilda boenden och inom hemtjÀnsten möter dessa personer i de dagliga omvÄrdnadssituationerna. Genom att skaffa kunskap om personens bakgrund kan personalen bÀttre förstÄ, bemöta, avleda och förhindra uppkomsten av frustration och aggression. Syftet med vÄr studie var att beskriva personalens förestÀllningar om och erfarenheter av aggressivt beteende i omvÄrdnaden av personer med demens. Studien utfördes genom intervjuer med sjuksköterskor aktiva inom kommunal Àldreomsorg och personer i ett demensteam som har stor kunskap och erfarenhet av den problematik som ett aggressivt beteende hos personer med demens kan medföra.

Gummiupprullare

Denna rapport Àr ett examensarbete pÄ 7.5hp för CAD-tekniker pÄ Högskolan i Halmstad.Gruppen har fÄtt i uppdrag frÄn företaget National Gummi AB i Trönninge att ta fram en upprullare för stora gummiprofiler. Personalen rullar ner gummiprofilerna i en lastpall för hand vilket kan slita ut personalens ryggar dÄ gummiprofilerna vÀger en del..

Arbetsklimat och arbetstrivsel inom olika yrkesgrupper i slutenpsykiatrin

Trots ett vÀldokumenterat samband mellan vÄrdpersonalens trivsel och vÀlmÄendet hos bÄde personal och patienter inom vÄrden, rÄder det brist pÄ studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ÀndamÄl utformades en enkÀt som delades ut till personal pÄ 11 avdelningar med varierande antal anstÀllda inom slutenpsykiatrin i Stockholms LÀns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vÄrdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekrÀftar betydelsen av personalens upplevelse av vÄrdkvaliteten samt framhÀver vikten av att ta hÀnsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Vem Àr vi eller vad Àr vi? : -En studie av identiteter hos ett tjÀnsteföretag

Ledningen för försÀkringsbolaget i denna studie arbetar med att implementera ett nytt kommunikationskoncept som vi kallar ?socialt ansvarstagande?. Detta koncept ska förankras, bÄde externt ut mot kund samt internt hos personal. Men hur formas uppfattningar kring identiteten inom ett företag? Syftet för denna uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur personalen pÄ försÀkringsbolaget uppfattar vad företaget stÄr för, och dess identitet/identiteter.

Cancerpatienters uppfattning av vÄrdmiljön

Syftet var att undersöka cancerpatienters uppfattning av vÄrdmiljön och dess inverkan pÄ upplevelsen av omhÀndertagandet.Studien var kvalitativ med explorativ design. Urvalet var strategiskt och Ätta cancerpatienter intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades med en innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analysen resulterade i ett övergripande tema, hur vÄrdmiljön ser ut Àr underordnat, det viktigaste för uppfattningen av vÄrdmiljön Àr personalens bemötande och omhÀndertagande. Onkologverksamhetens integrering i vÄrdavdelningen hade betydelse för tryggheten och integriteten. Deltagarna saknade att kunna vÀlja avskildhet eller gemenskap och behovet av integritet tillgodosÄgs inte.

Styrdokument kring familjeliv och personlig integritet och deras betydelse för personalens hantering av sexualitet hos mÀnniskor med utvecklingsstörning

Dagens lagstiftning anger att varje mÀnniska med funktionshinder ska kunna skapa sig ett vÀrdigt liv som Àr sÄ likt andra mÀnniskors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att lagar inte diskriminerar mÀnniskor med funktionsnedsÀttning nÀr det gÀller sexuella relationer, Àktenskap och förÀldraskap. Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos mÀnniskor med utvecklingsstörning. Vi har Àven undersökt hur lagar och styrdokument rörande familjeliv och sexualitet Àr integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjÀlp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal pÄ ett gruppboende för mÀnniskor med utvecklingsstörning.

Kvinnors upplevelser av mödrahÀlsovÄrden under graviditet

Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

DELAKTIGHET OCH SJÄLVBESTÄMMANDE FÖR PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur personalen i tvÄ olika gruppbostÀder upplever ramarna för delaktighet och sjÀlvbestÀmmande i vardagliga sysslor för personer med utvecklingsstörningar. UtifrÄn studiens upplÀgg formulerades följande frÄgor: Vilka möjligheter och hinder fanns det för brukarens delaktighet och sjÀlvbestÀmmande i gruppbostaden. Vilka faktorer kunde öka möjligheten till delaktighet och sjÀlvbestÀmmande för brukaren i gruppbostad. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ metod och forskningsmaterialet har samlats genom intervjuer med personal pÄ respektive gruppbostad. Författarna till studien har i sin kvalitativa analys inspirerats av Grounded Theory vilket innebÀr att arbeta induktivt frÄn data till teori.

Mat för Àldre : Àldres och personals upplevelse av levererad mat pÄ ett vÄrdboende

Syfte:Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur Àldre personer och personal pÄ ett vÄrdboende i Uppsala uppfattar kvalitéten pÄ den mat som levereras fÀrdig till boendet och sedan serveras. Metod: Studien har en kvalitativ design och genomfördes genom intervjuer pÄ fem Àldre och fem personal pÄ ett vÄrdboende. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: I studien framkom att de Àldre och personalen ofta hade samma uppfattning om vad bra mat var. De Àldre hade dock kritik angÄende matens temperatur, doft, smaksÀttning och variation i större utstrÀckning Àn personalen.

?Att de skulle fÄ kÀnna dofter? det skulle vara ett önskescenario?: : En kvalitativ studie om personalens erfarenheter och instÀllningar kring mÄltiden och mÄltidssituationen inom Àldreomsorgen

BakgrundDet dominerande nutritionsrelaterade problemet pÄ svenska Àldreboenden Àr undernÀring, vilket associeras med bland annat försÀmrad livskvalitet, depression, fallolyckor samt för tidig död. UndernÀring kan bero pÄ att nÀringsintaget kompliceras av Äldersrelaterade funktionshinder och sjuklighet, och kan förhindra ett hÀlsosamt Äldrande. Forskning har visat att förÀndringar kring mÄltidssituationen kan pÄverka de boendes matintag positivt vilket skulle frÀmja det hÀlsosamma Äldrandet. Det Àr kÀnt hur Àldre tycker att en mÄltid ska vara för att kÀnna tillfredsstÀllelse vid denna. Det Àr dock angelÀget att Àven lyfta personalens uppfattning om situationen samt deras Äsikter om eventuellt förÀndringsarbete.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka personalens erfarenheter och instÀllningar kring mÄltiden och mÄltidssituationen inom Àldreomsorgen.MetodSju kvalitativa intervjuer genomfördes med personal pÄ tvÄ Àldreboenden.

"Det Àr ÀndÄ barnen som gÄr först": en studie om sjÀlvbestÀmmande och delaktighet för barn under korttidsvistelsen

Syftet med studien var att undersöka möjligheterna till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet för barn som har insatsen korttidsvistelse utifrÄn förÀldrars och personalens perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och fyra förÀldrar och fyra personal har intervjuats för att fÄ svar pÄ frÄgorna hur personalen arbetar för att göra det möjligt för barnen att ha sjÀlvbestÀmmande och vara delaktiga, samt vilken uppfattning förÀldrarna har om deras barns möjlighet till detta under korttidsvistelsen. Intervjupersonerna Àr samstÀmmiga i beskrivningen av begreppen sjÀlvbestÀmmande och delaktighet, och att det har en stor betydelse för barnens sjÀlvförtroende och utveckling. Personalen arbetar utifrÄn varje individ och lyssnar och försöker tillgodose barnens önskemÄl och försöker fÄ dem delaktiga i det som sker under korttidsvistelsen. FörÀldrarna uppger att de har förtroende för personalen pÄ korttidshemmet och att de har valt att inte vara sÄ involverade i personalens arbete mer Àn att de vill veta vad barnen har gjort under korttidsvistelsen.

?Should they stay, or should they go?? : En enkÀtundersökning om gotlÀndska förÀldrars val respektive bortval av fritidshemsplats inför barnens övergÄng till Ärskurs fyra

En enkÀtstudie genomförd med en urvalsgrupp av alla förÀldrar som hade ett barn inskrivet i Region Gotlands fritidshemsverksamhet i Ärskurs tre vÄrterminen 2012 gÀllande deras tankar för valet av att ha fritidshemsplats i Ärskurs fyra. Studien har genomförts med en digital enkÀt i verktyget Google docs och det Àr 467 respondenter som fÄtt möjlighet att svara pÄ denna enkÀt. Av dessa inkom det 132 svar. FrÄgorna i enkÀten rör personal, aktiviteter samt övriga aspekter som kan vara av betydelse för valet att ha kvar eller sÀga upp sin fritidshemsplats till inför övergÄngen till Ärskurs fyra höstterminen 2012.Studien visar pÄ att det som föreligger att ha störst betydelse för att man skall ha kvar sin plats Àr personalens bemötande, personalens engagemang, meningsfulla aktiviteter samt att barnen sjÀlv vill gÄ kvar. Det som visar sig ha minst betydelse för valet att bÄde ha kvar eller sÀga upp sin plats pÄ fritidshemmet i Ärskurs fyra Àr avgiftens storlek..

Butiksmiljön : En uppsats om hur man i inredning- och möbelbutiker arbetar för att pÄverka kunden

Den hÀr uppsatsen tar upp en studie om hur den exteriöra, interiöra och psykosociala butiksmiljön anvÀnds av personalen för att pÄverka kunderana beteende. Den tar upp omrÄden som till exempel entré, exponering, fÀrgsÀttning, ljud och personalens bemötande mot kunden..

Organisationskulturens pÄverkan pÄ vÀrdskapet inom hospitalitybranschen

Inom hospitalitybranschen Àr det mötet mellan gÀst och personal som Àr i fokus. Det blir allt viktigare för organisationen att tillfredsstÀlla gÀsten pÄ ett emotionellt plan, utöver den grundlÀggande servicen. Forskning visar pÄ att kulturen i organisationen pÄverkar personalens förhÄllningssÀtt till gÀsten, och att ett gott vÀrdskap kan bidra till gÀstnöjdhet och lojalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur organisationskulturen pÄverkar vÀrdskapet mot gÀsten inom hospitalitybranschen.Uppsatsen var en litteraturstudie som grundades pÄ fem vetenskapliga artiklar vilka granskades, bearbetades och sammanfattades utifrÄn uppsatsens syfte. Resultatet av studien visade pÄ att det inte Àr den fysiska produkten som Àr av störst vÀrde för gÀsten, utan miljön och vÀrdskapet runt omkring.

En studie av personalens besvÀr av inomhusklimatet i tvÄ kontorsfastigheter

Bakgrund: Arbetsmiljöverket konstaterade vattenskador och mögelproblem vid en inspektion 2008 pĂ„ Arbetslivskontoret och Introduktionsenheten i SödertĂ€lje kommun.Personalen hyste oro för sin hĂ€lsa. Undersökningen försökte klarlĂ€gga om personalens upplevda besvĂ€r med inomhusklimatet i en kontorsfastighet kunde ha samband med de vatten- och mögelskador som konstaterats. Personalen stod i begrepp att flytta till en annan kontorsfastighet.Syfte: Syftet var att genom en enkĂ€tundersökningar se om personalens upplevda problem med inomhusklimatet var avvikande frĂ„n det normalt förekommande i kontor, samt om personalen upplevde en förbĂ€ttring av inomhusklimatet efter flytten.Undersökt grupp: 53 personer som arbetat i de vattenskadade lokalerna. Samma personer tillfrĂ„gades efter flytten, och 43 personer svarade denna gĂ„ng.Metod: ÖrebroenkĂ€ten MM 040 NA kontorResultat: Den första enkĂ€ten i februari 2009 visade en hög frekvens av klagomĂ„l pĂ„ temperaturförhĂ„llanden,?dĂ„lig? luft, lukter samt allmĂ€nsymtomen.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->