Vårt syfte med uppsatsen är att öka vår förståelse för förändringsarbete inom ekonomistyrningen. Det gör vi genom att undersöka processen kring införandet av nya mått och metoder i ett företags ekonomistyrning. Det väsentliga är att undersöka hur personalen mottagit förändringarna. Det undersökta företaget har inte infört förändringarna i sin ekonomistyrning enligt de teorier som finns inom ämnet. Det kan ha påverkat de anställdas mottagande av förändringen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik.

Rapporten visar på hur eleverna på en skola ser på skolans drogförebyggande arbete, samt hur de skulle vilja bli informerade om droger och drogers verkan. Studien utgår ifrån elevernas och två ur personalens syn på hur det drogförebyggande arbetet fungerar på deras skola. Studien visar att skolan arbetar aktivt med olika projekt som har med drogförebyggande arbete att göra, även om det inte finns något uttalat eller nedskrivet program för detta. Skolan förefaller prioritera att ha en god kontakt med föräldrarna, samt involvera dessa i det drogförebyggande arbetet när eventuella problem uppstår. Studien visar även att ett större och mer uttalat samarbete med polisen skulle gagna denna skola.

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter.Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Syfte: Att undersöka upplevelsen av att vara MRSA positiv. Metod: En litteraturöversikt efter anvisningar av Axelsson (2008). De nio artiklar som ingick kvalitetsgranskades efter en modifierad mall av Carlsson & Eiman (2003). Resultat: Av de granskade artiklarna framkom sex teman som redovisas: Kunskap/ uppfattning, Informationsbehov, Personalens kunskap, Rädsla för att föra smittan vidare, Information vid isoleringsvård och Psykisk påverkan vid isoleringsvård. Slutsats: Upplevelsen av att vara MRSA positiv varierar bland deltagarna i studierna. Det framkommer att kunskapen om MRSA är bristfällig.

Frågeställningen för uppsatsen tog sin utgångspunkt i ohälsan i arbetslivet vilket är ett viktigt och omdebatterat område. Syftet med uppsatsen var dock inte att lägga fokus på det sjuka utan att försöka hitta exempel på en arbetsplats som anser sig ha ett gott arbetsklimat. Ett gott arbetsklimat definierades i uppsatsen som: upplevelser av trivsel, möjlighet till utveckling samt en god hälsa. Utifrån fallstudien som metod genomfördes en studie på en sjukvårdsavdelning där teamarbete använts för att skapa ett gott arbetsklimat. Det genomfördes åtta intervjuer och utöver det har även styrdokument legat till grund för uppsatsen.

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete..

The study reported has been conducted in care service guided by the Swedish law LSS( LSS- act concerning support and service for the disabled). The aim of this study is to examine the experiences of the personnel who have attended the Taktipro introductory course with special focus on how they describe the possible effects this may have had on their daily attendance to their special needs users.The method used is a qualitative method of enquiry, based on interview questions sent by mail to all the participants of the Taktipro introductory course. The result shows that the personnel have a positive view on skills in progress and that this program has facilitated the contact between personnel and their special needs users. An awareness about the importance of physical contact has also been revealed as well as an awareness of their own impact on situations at work. The result also indicates that the personnel feel that they have been able to improve the well being for the special needs users. .

Organisationsledningens betydelse för arbetstagarnas arbetsmiljö och arbetsmotivation har fått allt större betydelse i dagens allt mer föränderliga och flexibla organisationer. Medarbetarnas välbefinnande och hälsa påverkas såväl positivt som negativt av olika faktorer i deras arbetssituation. Uppsatsens syfte var att belysa vilken genomslagskraft HELA-projektet har haft på Luleå tekniska universitets administrativa personals arbetsmiljö. Vi eftersträvade ett helhetsperspektiv och valde därför ett kvantitativt angreppssätt i form av en enkätundersökning för att på bästa sätt försöka uppnå syftet. En av de slutsatser som framkom utifrån enkätundersökningens svar var att respondenternas relativt goda arbetsmiljö inte kan hänföras till de olika förändringar som HELA-projektet medförde..

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete på Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika kunskapsformer har i detta. Utifrån frå-geställningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick också från att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjälpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras på mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet från totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter på Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgått fån tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrån de fyra kunskapsformerna episteme, techne, fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.

Syftet med den här studien är att belysa erfarenheter och upp-levelser från personal som arbetar med ungdomar på anstalter, och ansvarar för att motivera dem till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Vidareundersöks vilkainsatser som erbjudsoch vilka hinder och möjligheter det finns i motivationsarbetet. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk utgångspunkt. Undersökningenär genomförd med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att unga lagöverträdare är en svår grupp att motivera till förändring då de fortfarande ser vinster med kriminalitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett jämställdhetsarbete på två förskolor utvecklats och vad som påverkat utvecklingen. Studiens syfte har varit att undersöka vilken syn personalen på de två förskolorna har på sitt jämställdhetsarbete samt vad som har hindrat respektive stimulerat en utveckling av jämställdhetsarbetet. Undersökningsgruppen består av personal från två förskolor, 24 personer, och undersökningsmetoderna har varit enkäter och intervjuer. Resultaten visar att personalens syn på jämställdhetsarbetet kan delas in i tre kategorier; ?Det går framåt?, ?Det står still? och ?Det är bra som det är?.

Resultatet av undersökningen på Försäkringskassan, Gävleborg, visar att majoriteten i båda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. Därefter skiljer sig meningarna åt både mellan respondentgrupperna men även inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnå känslan av delaktighet och, indirekt, förtroende är att ge information så tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen måste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen från huvudkontoret i Stockholm har erhållits i omgångar vilket lett till att det har funnits få svar att ge på personalens frågor.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.