Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.

Denna uppsats undersöker de operativa och finansiella konsekvenserna hos skadeförsäkringsbolag efter förvärv genom en fallstudie av Codan A/S:s förvärv av Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ) och Sampo Oyj:s förvärv av If Skadeförsäkring Holding AB (publ). Genom att utreda målbolagens operativa och finansiella ställning före och efter transaktionerna och jämföra deras utveckling med ett jämförelsebolag och branschen i övrigt företas sedan en analys avseende de konsekvenser transaktionerna haft..

Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen.Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM.Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen.Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Controller, 4FE12E, VT 2014Författare: Madeleine Olsson och Julia HenrikssonExaminator och Handledare: Fredrik Karlsson Titel: Prestationsmätningssystem: Planering, Styrning och Uppföljning i tjänsteföretag ? en utvärdering av IKEA Hemmas PMS Nyckelord: Prestationsmätningssystem, KPI, nyckeltal, utvärdering, utvärderingsstudie, tjänsteföretag, informationsflöde Bakgrund: Det är vitalt att organisationer löpande förvaltar sitt prestationsmätningssystem (PMS) i syfte att säkerställa att rätt saker mäts. Om inte måtten följs upp kontinuerligt och utvärderas, kan prestationsmätning bli en kostsam process som inte leder till några förbättringar för organisationen. Önskemål från IKEA Hemma var att utvärdera deras PMS. Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera funktionaliteten i IKEA Hemmas prestationsmätningssystem. Systemets uppbyggnad samt effekterna av PMS:et analyseras för att identifiera prestationsmätningssystemets utvecklingsområden.

SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitetEkonomistyrning, FE 3073, VT 2009 Författare: Linda Andersson, Sofie Brodin och Ulrika DietrichsonHandledare: Fredrik KarlssonFöretagets kontaktperson: Annelie Ekstedt, kvalitetschefTitel: Prestationsmätning - Vad är prestation inom VA-avdelningen i Växjö kommun för abonnenterna? Bakgrund: Prestationsmätning är ett mycket aktuellt ämne i dagens samhälle och kraven på organisationer och dess förmåga att förmedla sin verksamhet till sina intressenter ökar ständigt. Inom den kommunala verksamheten för vatten och avlopp finns idag inget standardiserat sätt att mäta prestationen inom verksamheten. Inom VA-avdelningen i Växjö kommun har det sedan länge funnits en missnöjdhet kring verksamhetens prestationsmätningssystem vilken legat till grund för studien. Syfte: Huvudsyftet med studien är att utveckla och ge förslag på ett mätsystem för VA-avdelningen i Växjö kommun. Det här innebär mer konkret att identifiera nya samt utveckla nuvarande nyckeltal ur ett externt abonnentperspektiv som speglar VA-avdelningens prestation samt resursanvändning. Avgränsning: Analysen är avgränsad till VA-avdelningens nyckeltal inom prestationsmätningen, vilket innebär att ingen vidare analys kommer att göras över avdelningens uppsatta verksamhetsmått. Metod: Studiens referensram tar upp relevanta teorier som sedan ligger till grund för den insamlade empirin.

Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling.

Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna.Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna.

Denna studie utgår från de diskussioner kring IAS40 som ägde rum i svensk affärspress under 2004. Diskussionerna handlade om de möjliga risker som implementeringen av redovisningsrekommendationen IAS 40 kunde innebära för aktiemarknaden. Vårt syfte är att bidra till att en del av det informationsgap som uppstått i spåren av IAS 40 fylls. Syftet är att undersöka IAS 40s inverkan på värderingen av förvaltningsfastighetsbolag i aktiemarknaden. Studiens slutsats är att aktiemarknaden har tagit hänsyn till de nya reglerna och att de flesta nyckeltal som IAS40 påverkar saknar värderelevans..

Ideella föreningar har varken ett syfte eller mål att generera vinst. Trots detta ska de redovisa på samma sätt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svårt att bedöma föreningens måluppfyllelse utifrån redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mäter måluppfyllelsen samt hur mätningen av måluppfyllelsen kan göras mer effektiv. Vår slutsats är att en kombination av finansiella mål, som kan mätas med nyckeltal, och icke-finansiella mål, som visar på kvalitén hos aktiviteterna, är hur föreningarna mäter måluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjälp av ett balanserat styrkort..

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större.

1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmål. Miljömål 15 heter God bebyggd miljö och det har ett delmål, nummer 4, som heter Uttag av naturgrus. Delmålet strävar mot att uttaget av naturgrus ska vara högst 12 miljoner ton per år. Detta ska vara uppnått år 2010. Definitionen på naturgrus är: Naturligt sorterad jordart som består av sten, grus och sand och har bildats under eller efter inlandsisens avsmältning.

När statens kostnader för sjukskrivningar kraftigt ökade från slutet av 1990-talet till början på 2000-talet uppstod en diskussion om eventuella åtgärder för att förhindra en fortsatt negativ utveckling. Tillföljd av detta utvecklades hälsobokslut som ett medel för att belysa sambandet mellan medarbetareshälsa och dess ekonomiska konsekvenser. Det är ett faktum att en medarbetare som blir sjuk ellerskadas i arbetet kostar pengar för företaget, samhället och individen själv. Genom att synliggörakostnaderna av ohälsa och vinsterna av hälsa är hälsobokslutet avsett att få arbetsgivare att agera fören bättre hälsa hos personalen.Hälsobokslut ses som en förenklad variant av den komplexa personalekonomiska redovisningen, ochproduceras på frivillig basis i företag. Det kritiseras för att vara komplicerat och inte tillföra någraförändringar i arbetslivet trots dess påstådda användbarhet.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka bakomliggande skäl som finns till implementering avhälsobokslut samt vilka funktioner det kan ha i praktiken, i de företag som studien undersökt.Studiens resultat visar att de undersökta företagen redan jobbade framgångrikt med hälsofrågor och attde med hälsobokslut såg ett verktyg att belysa och strukturera det befintliga hälsoarbetet.

?The language of management is money?, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation.

I dagsläget samlas data från tunneldrivning in manuellt och skrivs sedan in i ett dataprotokoll.Dessa protokoll används sedan som dokumentation och redovisning gentemot beställaren. Föratt effektivisera denna datahantering har här en ny systembeskrivning upprättats. Värdena som inhämtas från tunneldrivningsmaskinerna skall automatiskt skickas över till en databas, vilket innebär att all information kommer att vara digital. Syftet är att utveckla ett nätverk som är kopplat mellan maskinerna nere i tunneln och datorerna på kontoret.Alla viktiga värden som fås i samband med bergdrift ska samlas från olika tunnelprojekt och lagras i en databas. Med viktiga värden menas all tänkbar typ av data som ärtill nytta för kalkylering, uppföljning, ekonomi och KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljö) för projektet som t.ex.

Hållbarhet är ett begrepp som har fått en allt större och viktigare betydelse i samband med evenemang. Denna genomslagskraft beror på flera skäl såsom etiska, strukturella och marknadsföringsmässiga. Tack vare utvecklingen har många organisationer fått upp ögonen för detta fenomen och Malmö stad och Region Skåne, som bär huvudansvaret för Eurovision Song Contests kringaktiviteter, är inga undantag. Ett mål som Malmö stad har under sitt värdskap är att ISO-certifiera organisationens arbete vid kringaktiviteter i samband med musiktävlingen. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka vad ett hållbart evenemang är.