Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun.

Bakgrund: 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Avskaffandet i Danmark och Storbritannien medförde problem för mindre företag att bli beviljade krediter hos bankerna. Därmed är det intressant att studera hur avskaffandet har påverkat kreditbedömningen av mindre företag i Sverige.Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som har betydelse vid kreditgivning till mindre företag. Fokus ligger på hur tillförlitlig små respektive stora banker anser att en icke reviderad årsredovisning är jämfört med en reviderad årsredovisning eller om andra faktorer anses viktigare. Studien ska därmed underlätta för mindre företag som står inför beslutet att välja revision eller inte.Metod: Studien är genomförd ur en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom semi-strukturerade besöksintervjuer.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011. Vidare påvisas ett starkt samband mellan förändringen av produktivitet och förändringen av de två Konradvariablerna vinst per anställd och förädlingsvärde per anställd hos de enskilda undersökningsobjekten.

Miljöfrågan är idag mer aktuell än någonsin och ständigt debatteras företags negativa inverkan på miljön. Ett viktigt steg på vägen mot en förbättrad miljösituation är att företag redovisar för sin inverkan på miljön. Miljöredovisning innebär att det blir lättare att ställa krav och hålla företag ansvariga för deras miljöpåverkan. I Sverige behöver dock inte privata företag redovisa för miljöaspekter så länge de inte bedriver en direkt miljöfarlig verksamhet. Vidare är Sverige är ett land vars befolkning har en hög miljömedvetenhet och svenska staten har beslutat att alla statligt ägda företag ska miljöredovisa för att agera föredömen och driva på utvecklingen inom miljöredovisning.

Näringslivet har förändrats till att kunskapsföretag blivit allt fler i förhållande till tillverkande företag. Denna förändring har pågått länge och det finns inga tecken på att den kommer att avta. Kunskapsföretags tillgångar består till stor del av mjuka värden såsom humankapital. Den traditionella redovisningen är anpassad till tillverkande företag och klarar således inte av att ge en rättvisande bild av kunskapsföretag på grund av dess mjuka värden. Då redovisningen inte hunnit anpassa sig till kunskapsföretags behov tillkommer problem för externa intressenter, såsom finansanalytiker, vid värdering av företag.

1 januari 2005 infördes nya redovisningsstandarder enligt IFRS/IAS. Alla börsnoterade bolag inom EU skall tillämpa de nya redovisningsreglerna. Syftet med införandet av de internationella redovisningsreglerna var att göra de finansiella rapporterna mer internationellt gångbara och jämförbara samt bidra till en mer rättvisande bild av företagets tillgångar. Uppsatsen granskar om företag uppfyller upplysningskraven enligt IAS 36 punkt 134 rörande att immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte längre skrivs av utan årligen nedskrivningsprövas. Vi genomförde en undersökning av totalt tjugo företag från IT- och läkemedelsbranschen med redovisad goodwillpost.

InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfråganlyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontramått enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som används för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nären individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan.

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR.

Titel: Basel II, redovisnings - och rapporteringseffekter för banker. Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591. Magisteruppsats i redovisning. 10 p (15 ECTS). Författare: Lourdes Bendeck Berrios och Sofie Elving Handledare: Ek.

Accounting for financial instruments can either be based on a transactions approach or an eco-nomic approach. Under a transactions approach instruments are reported at cost whereas under an economic approach instruments are reported at fair value. Hence, under a transactions approach realization becomes a criterion for recognizing fair value fluctuations as revenue whereas under an economic approach it does not. A mixed model is defined as a combination of the transactions approach and the economic approach insofar it records some accounting items at cost and other items at fair value. The mixed model gives rise to an issue commonly referred to as an accounting mismatch.

SyfteSyftet med undersökningen var att få en bild av flickors och pojkars läsvanor i skolår fyra på fritiden. Frågeställningarna var: Hur ofta läser eleverna på sin fritid? Vad läser eleverna på sin fritid? Finns det någon skillnad mellan flickornas och pojkarnas läsning?Teori Tiden i skolan räcker inte alltid till för att bli en duktig läsare, utan eleverna måste även läsa på sin fritid. Genom att ta del av elevernas egna läspreferenser och använda den kunskapen kan undervisningen utvecklas och anpassas för att tillmötesgå elevernas egna intressen och behov. Detta i sin tur kan leda till ett ökat läsintresse på fritiden.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade. Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

Sedan 2005 måste alla börsnoterade företag samt de företag som upprättar en koncernredovisning tillämpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers åsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har därför naturligt lett oss in på uppsatsens problemformulering ?Hur ser svenska respektive danska revisorer på problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angående immateriella tillgångar?? Syftet med uppsatsen är att ta reda på ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan länders olika redovisningar. Vi har valt att titta på standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgångar.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder.