Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa.

Purpose: The aim of the thesis is to identify principles of valuation and to reach a solution for how Statens järnvägar can present their leased railroad vehicles in the future.Methodology: The authors have done a case study through a qualitative approach. Interviews have been done with Statens järnvägar, Näringsdepartementet and Riksrevisionen. Annual reports from Banverket and Luftfartsverket have been studied.Theoretical perspectives: The regulations that rule the authorities are a base for the study.Earlier researches done within the subject are presented in this section.Empirical foundation: The empirical foundation of this study consists of primary- and secondary data. The primary data is collected from the interviews that have been done, whilst the secondary data is composed of annual reports, regulations and various other documents.Conclusions: The authors have come to the conclusion that the method of valuation that Statens järnvägar choose, depends a lot on the vehicles hypothetical future. It is difficult to say that only one of the methods would be the correct one..

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

Bakgrund och problem: Genom att erbjuda val vid redovisning av aktuariella vinster ochförluster minskar möjligheten till jämförelse mellan bolag och länder. IASB har valt attgenomföra ett borttagande av korridormetoden, vilket är den redovisningsmetod som i dagslägettillämpas av majoriteten av företagen på Stockholmsbörsen Large Cap-lista. Detta har belystssom ett problem i flertalet studier och kommer leda till en väsentlig påverkan för många av deföretag som tvingas till ett byte 2013.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka varför vissa företag på Stockholmsbörsen inte tillämparkorridormetoden och vilken metod de valt istället samt vad den reviderade standarden IAS 19kan komma att få för effekt för företag som tvingas till ett byte från korridormetoden 2013.Avgränsningar: Uppsatsen studerar enbart företag noterade på Stockholmsbörsen Large Caplista.Vidare kommer enbart de företag som tillämpar förmånsbestämd redovisning avpensionsåtagandet att studeras. En avgränsning till industrisektorn enligt OMX Nasdaq ICBindelning har sedan gjorts för att djupare studera företagens motiv till att redovisa i övrigttotalresultat samt de förväntade effekter av borttagandet av korridormetoden.Metod: Uppsatsen baseras på en flerfaldig strategi där både en kvantitativ och kvalitativ metodtillämpats. Vid insamlandet av de totalt 58 årsredovisningarna från företag noterade påStockholmsbörsen Large Cap-lista som ligger till grund för studien tillämpades en kvantitativansats.

Bakgrund och problem: De stora företagens förutsättningar har i alltför stor omfattningpåverkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN påbörjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benämns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket är frivilligt atttillämpa från den 31 december 2008. K2 medför både förenklingar och begränsningar, och detfinns skäl för alla mindre företag att enskilt överväga om de ska välja att tillämpa detallmänna rådet. Med anledning av detta har vi ställt oss två frågor; Vilka effekter får K2:sregelverk på mindre företags årsredovisningar? Medför K2 några skillnader eller är detallmänna rådet redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur tillämpningen av K2-reglerna kommeratt påverka mindre företags årsredovisningar.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag somär noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sättkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer påABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vårt arbete.Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

The valuation of an asset is one of the most important thing with accounting, though one of the most difficult thing as well. However, in deciding useful service life for an intangible asset and property, plant and equipment, there are quite a margin for the companies, which creates a difference between companies and industries. When computing the value of the inventories there are a few possibilities available for the companies, which also can generate differencesbetween companies and industries. Although these differences can occur, there might be some similarities in the companies? estimates.

Syftet med denna studie är att åskådliggöra och analysera de konsekvenser som IAS 41 medför. Vi avser att uppfylla studiens syfte genom att svara på följande forskningsfråga: Vilka fördelar och nackdelar uppkommer i svensk redovisning då IAS 41 implementeras? För att genomföra studien på ett vetenskapligt sätt har en induktiv/kvalitativ ansats använts. Det empiriska materialet baseras på intervjuer med respondenter från närinslivet, normsättare och revisorer. Den generella uppfattningen hos respondenterna är att det inte är förknippat med några större svårigheter att värdera de biologiska tillgångarna till verkligt värde.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor. Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

The valuation of an asset is one of the most important thing with accounting, though one of the most difficult thing as well. However, in deciding useful service life for an intangible asset and property, plant and equipment, there are quite a margin for the companies, which creates a difference between companies and industries. When computing the value of the inventories there are a few possibilities available for the companies, which also can generate differencesbetween companies and industries. Although these differences can occur, there might be some similarities in the companies? estimates.

Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utsträckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgångar fastställda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sätt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstår när kapitalmarknaden inte har relevant och fullständig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras på. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjälp av regressionsanalys där omfattningen av upplysningar om immateriella tillgångar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivå av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.

Från och med 1 januari 2005 har onoterade bolag kunnat värdera sina fastigheter enligt IAS 40. IAS 40 är en standard som kommer från den största internationella normgivare inom redovisning, IASB. IAS 40 ger företag möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Den stora skillnaden från tidigare är att man numer kan värdera till verkligt värde i stället för till anskaffningsvärde som endast är tillåten enligt årsredovisningslagen.Syftet med vår uppsats är att undersöka om de onoterade fastighetsbolagen väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Vi vill även undersöka hur insatta de är i den nya standarden och vad de har för inställning till den.För att ta reda på detta har vi läst igenom teori inom ämnet, intervjuat ett onoterat fastighetsbolag och granskat fyra slumpmässigt utvalda årsredovisningar.

Bakgrund och problem: Bokföringsnämnden bestämde sig 2004 att ändra inriktning isin normgivning, detta eftersom reglerna för de mindre företagen var alltför omfattandeoch komplexa. Bakgrundet till att det blivit såhär är att grundtanken i svensk lagstiftninginnebar att alla företag skulle följa samma regler. Den nya norminriktningen leddefram till att ett nytt regelverk togs fram, K-projektet som innehåller avsnitten K1, K2,K3 och K4 för olika företagsformer. K2-regelverket kunde börja tillämpas från år 2008,det har varit sparsamt med undersökningar gällande om företag valt att tillämpa regelverketeller inte. KPMG har dock försökt kartlägga detta vilket visade att regelverketanvänts av ytterst få företag.

I dagens samhälle väljer många att leva i ett samboförhållande och inte ingå äktenskap. Syftet med detta arbete har varit att utreda de eventuella likheter och skillnader respektive för- och nackdelar mellan äktenskap- och sambolagstiftning för att få en förklaring till framväxten av samboförhållandet. I denna rättsdogmatiska utredning har en historisk redovisning framställts för att skapa en överblick av det valda rättsområdets utveckling. Äktenskapsbalken utgjorde en grund vid stiftandet av Sambolagen, tanken var emellertid aldrig att Sambolagen skulle inneha lika omfattande regler som Äktenskapsbalken och därmed utgöra ett äktenskapsliknande system av B-lagskaraktär, utan tanken var att skapa ett nytt rättsinstitut med mildare bestämmelser. De tydligaste skillnaderna mellan de olika rättsinstituten framgår i bestämmelserna om bodelning och arv.