Syftet med vår magisteruppsats är att ta reda på hur några mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begränsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har någon form av internredovisning, även om den inte alltid är så formaliserad. Endast de två företag som har den mest utvecklade internredovisningen är själva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begränsande faktorer vi har identifierat är kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillväxtambitioner och rådgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Bakgrund och problem: Goodwill har länge varit en omdiskuterad post i företags balansräkningar, inte minst efter finanskrisen som bröt ut under hösten år 2008. År 2005 infördes IFRS 3 för att förbättra kvaliteten vid redovisning av rörelseförvärv. Tidigare gjordes avskrivningar av goodwill varje år men i och med införandet av den nya standarden skall företagen istället göra årliga nedskrivningsprövningar. Dock verkar ingen tydlig bild finnas för hur nedskrivning och värdering av goodwill skall göras och goodwillposterna i företags balansräkningar har ökat sedan införandet av IFRS 3.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur de utvalda Low- och Hitechföretagen redovisat sin goodwill och att jämföra hur de har gjort sina nedskrivningar av goodwill. Med bakgrund till finanskrisen vill vi även se hur företagens redovisning av goodwill har påverkats.Avgränsningar: Denna undersökning omfattar bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Largecaplistor.

Vårt syfte med denna uppsats var att analysera föreställningar i praktiken kring redovisning av goodwill enligt IFRS/IAS i Sverige. Uppsatsen syftade vidare till att belysa eventuella skillnader hos revisorer respektive företag avseende dessa föreställningar. Resultatet av vår studie visar att såväl revisorer som företag anser att redovisningen av goodwill har blivit mer jämförbar och transparent, men även detaljerad och subjektiv i högre utsträckning. Dock råder det delade uppfattningar om huvuvida avskaffandet av avskrivningar på goodwill är positivt. Även åsikterna om marknadsvärdering och interaktionen mellan revisorer och företag skiljer sig åt..

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Titel:Kassaflödesanalyser i börsnoterade företagSeminariedatum:2003-12-15Ämne:Extern redovisningFörfattare:Pervan SamraHandledare:Per Magnu's Andersson, Carl R HellbergSökord:Årsredovisning, Kassaflödesanaly's, finansieringsanaly's, RR 7Syfte:Syfte med uppsatsen är att analysera och beskriva hur svenska börsnoterade företag tillämpar RR 7 i sina kassaflödesanalyser och om jämförelser mellan dessa företag är möjliga.Genomförande:Genom att studera valda företag's årsredovisningar har jag undersökt hur företag tillämpar Redovisningsrådet's rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar i kassaflödesanalyser. Resultat: Granskning av kassaflödesanalyser visar att det är svårt att göra jämförelser mellan kassaflödesanalyser eftersom företagen väljer att följa RR 7 med de anpassningar som är nödvändiga med hänsyn till företaget's verksamhet..

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor.Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor.

Bakgrund/problemområde: Goodwill har under en lång tid varit underlag för en rad studier om hur företagen redovisar och ska redovisa goodwill. IFRS baserar värderingen av goodwill på att företagsledningarna ska göra subjektiva bedömningar i form av uppskattningar och antaganden. Detta uppmuntrar vissa företag till att välja tillvägagångssätt som ger ett önskvärt resultat hos företagsledningen. Goodwill speglar den framtida intjäningsförmågan hos det förvärvade företaget och relaterar därmed till värderingen av verksamheten som en helhet. Det finns indikationer på att den information som bankerna ger ut gällande framtida goodwillnedskrivningar är avgörande för intressenterna i deras bedömning om bankernas prestationer över tiden.

I takt med Försvarsmaktens ökade engagemang internationellt och det faktum att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka på alla konfliktnivåer och i en urban miljö kommer nya krav och behov på bekämpningsförmågan att uppstå avseende precisionsbekämpning.Med hjälp av ett GIS kopplat till EOI:et vid en insats i en urban miljö kan en rad vinster erhållas för att stödja artilleriet vad avser precisionsbekämpning. Exempel på sådana områden är: målverifiering, justering av målkoordinater, lägesuppfattning avseende målets närmiljö, redovisning och presentation av verkansområde inför en insats för dimensionering av verkan..

Det här arbetet är en jämförande kvalitativ studie av den svenska och kinesiska ledarstilen. Denna studie är till för den som ska åka iväg och jobba i Kina i en ledarroll. Det är inte en lätt uppgift då dem två ledarstilarna skiljer så väl åt, vilket har sin grund i att båda kulturerna också skiljer sig åt. Studien går därför in och redovisar för båda kulturerna, jämför och letar efter skillnader samt likheter. Den börjar med en redovisning av vad kultur är som definierat av den framstående kulturforskaren Geert Hofstede.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida redovisningens kvalitativa egenskaper påverkats sedan implementeringen av IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Undersökningen utfördes genom två kvalitativa intervjuer med auktoriserade revisorer, insatta i problematiken kring redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Resultatet av den empiriska undersökningen påvisade att relevansen har ökat, då värderingar till verkligt värde förstärker aktualiteten och ligger i paritet med rådande marknadssituation. Angående den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet kan den sägas ligga på en ungefärligt bibehållen nivå, dock finns vissa reservationer som kan tyda på att den har försvagats något. Avslutningsvis har jämförelsen mellan företag förbättrats.

Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvängningar i världsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svängningar. Detta resulterade i den lagändring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjämningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg där medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sämre. Lagändringen är frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. Då kommuner har olika förutsättningar kan detta leda till att motiven till ställningstagandet kring ett införande av en resultatutjämningsreserv skiljer sig mellan kommuner.

According to the current regulations described in IAS 27 - Consolidated and Separate Financial Statements, an investment company is required to consolidate all entities that it controls. However, this thesis outlines the creation of a new system, where those entities are instead measured at fair value, taking changes in fair value into account in the income statement. By recalculating the consolidated accounts for five major investment companies in accordance with the new system, this investigation concludes that the new system would provide investors with more relevant but less reliable accounting information. In addition, the historical financial performance of Investor, Industrivärden, Ratos, Kinnevik, and Lundbergföretagen, is evaluated using their recalculated consolidated financial statements. The evaluation indicates that the overall volatility in the companies' consolidated financial statements would have been higher during the time period 2005-2009, in comparison to official reports..

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker.Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden..

SammandragVi har studerat massmedias roll på värdepappersmarknaden och syftet med vår studie har varit att utreda om massmedias bevakning av företags kvartalsrapportering påverkar aktiers kursutveckling på kort sikt. Utifrån rådande teoribildning har vi kunnat anta att det bör finnas en massmedial påverkan. Detta har studerats genom analys av massmedias kommentarer på företags kvartalsrapporter. Vi har sedan ställt detta i jämförelse med kursutvecklingen för de enskilda aktierna under publiceringsdagen av kvartalsrapporten för att se om ett samband förekommer. Våra statistiska resultat indikerar att en massmedial påverkan på aktiekurserna kan uteslutas på kort sikt, men att mer djupgående studier inom området är nödvändiga för att kunna fastställa huruvida detta stämmer.Nyckelord: kvartalsrapporter, massmedia, investerare, aktiekursutveckling.

Föreliggande arbete är en redovisning av en enkätundersökning som genomfördes 2010 gällande språkstuderande gymnasieelevers uppfattning om vad de lär sig via verktyget eTwinning samt huruvida eTwinning har en positiv inverkan på språkinlärningen. Enkätens resultat har jämförts med Gy2011 samt kursplanen för Moderna språk för att studera verktygets möjlighet till måluppfyllnad. Resultatet från undersökningen visar att eTwinning uppfyller ett flertal mål i läroplanen för de frivilliga skolformerna samt för kursplanen för Moderna språk. Detta bekräftas av elever som använder verktyget i skolan. Slutsatsen blev att eTwinning är ett verktyg att använda i språkundervisningen då det förutom att uppfylla läroplanens intentioner dessutom engagerar eleverna i språkundervisningen och har en positiv inverkan på elevers språkinlärning..