Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna.

Till stor del bygger samhällsplanering på förändring och utveckling av den fysiska miljön, vilket närboende kan ha olika synpunkter på. För att uppnå acceptans vid en förändring är det viktigt att berörda känner delaktighet i processen samt att informationen är tydlig och begriplig även för den som inte är kunnig inom området. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för dess tänkta genomförande. För att de berörda fastighetsägarna ska kunna läsa och förstå hur de påverkas av en detaljplan måste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tänkta genomförandets konsekvenser.Syftet med studien är att få svar på i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrågor förekommer och om kraven i 2011 års Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar år 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner många gånger är bristfälliga eller saknas helt.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att ge en bild av de situationer då hybridkapital kan vara attraktivt som kapitalanskaffningsinstrument och beskriva hur låntagaren hanterar detta instrument i sin externa redovisning. Uppsatsen har på så sätt ett klart redovisningstekniskt perspektiv. Den använda metoden är kvalitativ och bygger på intervjuer samt studier av på marknaden förekommande villkor rörande hybridinstrument.Uppsatsens slutsats visar att hybridkapital ur en låntagares synvinkel är av intresse i främst tre situationer. För det första har instrumentet kommit att tillämpas av låntagare i syfte att undvika att hamna i en situation där aktiebolagslagen kräver att en kontrollbalansräkning upprättas och i förlängningen för att undvika likvidationsplikt. För det andra kan instrumentet vara intressant då låntagaren har ett behov av att minska sin nettoskuld för att undvika att bryta mot av banken uppställda villkor i kreditavtalet.

Sammanfattning: Det har under lång tid tillbaka varit praxis att tillämpa alternativregeln vid intäktsrapporteringen av pågående arbeten på löpande räkning, vilket innebär att man som redovisare väljer att inte aktivera företagets ofakturerade pågående arbeten. I HFD 2011 ref. 20 blev det fastställt att området pågående arbeten på löpande räkning är frikopplat från beskattning. Det i sin tur innebar att de flesta normgivningsorgan ändrade sina råd och rekommendationer, dock inte BFN.Syftet med studien är därmed att undersöka hur parterna och instanserna i fallet från 2011 har argumenterat i frågan samt att se hur domen påverkar redovisningen av pågående arbeten på löpande räkning.För att kunna genomföra studien och finna svar på studiens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra utvalda respondenter och grundligt undersökt akten från rättsfallet 2011. Vi har även tagit del av den pågående debatten gällande studiens område i tidskriften Balans.

Bakgrund: Redovisningsprinciper gällande goodwill kräver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill årligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras på framtida ekonomisk försämring av kassaflöden. Således bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan länder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika länder.Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förväntade framtida kassaflöden i enlighet med rådande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar även om det finns skillnader gällande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgränsningar: Undersökningen fokuserar enbart på den amerikanska och svenska marknaden.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken funktion årsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de två syftena bakom redovisningen som angetts, både i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte används som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har påverkan på detta är flera men grundar sig i huvudsak på den särprägel som den kommunala verksamheten innebär. För att kunna få en bättre kommunal årsredovisning anser vi att man i grunden bör utgå ifrån vilka som använder den och hur den används.

Samhället har på senare tid allt mer uppmärksammat frågor angående miljö och klimatförändringar. För många företag har det blivit en viktig del att visa på miljöengagemang, varpå marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag.Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning på grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete.De fyra fallföretagen är verksamma i energibranschen och har alla sitt säte i sydsverige. De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur väl företagen lyckades med frågor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en väl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovärdigt bakomliggande miljöarbete..

Syfte:Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om införandet av hälsobokslut fått några effekter på sjukfrånvaron. Frågeställningar: Hur redovisas sjukfrånvaron av företagen? Kommenteras vald redovisning av företagen och i så fall hur? Hur har sjukfrånvaron förändrats sedan införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro?Metod:För att undersöka detta har årsredovisningar från 25 privata företag analyserats. Årsredovisningarna från 2003 har jämförts med motsvarande årsredovisningarna för 2004. Företagen kommer från fem av de största branscherna i Stockholms län.

Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta är att lönesättningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstått. Redovisningen inom området har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation på området behövs för att redovisningen skall upprätthålla sin trovärdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. Utifrån detta torde därför dessa tas upp som en kostnad i årsredovisningen för att ge en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.

Miljöfrågan är ett ständigt aktuellt ämne i samhällsdebatten och det gäller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt från dess på början på 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sätt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa så är det viktigt att ta hänsyn till intressenternas krav så att informationen blir användbar.Syftet med uppsatsen är att studera företagens syn på deras miljöredovisning men även hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen måste veta hur de ska presentera informationen på ett sådant vis att intressenterna kan använda den.

Titel:              K2 i årsredovisningsprogram-          Är årsredovisningsprogrammen anpassad för K2? Nivå:             Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp i ämnet företagsekonomi Författare:     Helena Sjödén Handledare:  Fredrik Hartwig Datum:          2012-03-10 Syfte:            Syftet med studien är att undersöka om årsredovisningsprogrammen har anpassats så att ett mindre aktiebolag kan upprätta sin årsredovisning enligt BFNAR 2008:1 (K2). Mina forskningsfrågor är:-          Har årsredovisningsprogrammen anpassats till att upprätta årsredovisning utifrån kraven i K2?-          Finns möjligheten att ge fler upplysningar i årsredovisningen är minimikravet i K2? Metod:          Utifrån skillnaderna i K2 och Årsredovisningslagen (ÅRL) har årsredovisningsprogram på marknaden undersökts i syfte att se om man kan upprätta en årsredovisning utifrån K2-reglerna. Jag har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt då jag utgått från teori och min förförståelse för att gå vidare med att bearbeta och tolka mina undersökningar. Resultat och slutsats:  Utifrån min undersökning av tre utvalda årsredovisningsprogram anser jag mig kunna konstatera att för de allra minsta företagen med en okomplicerad redovisning har årsredovisningsprogrammen anpassats till att kunna upprätta en årsredovisning utifrån K2.

Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.

Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk.

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.