Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken.

Bakgrund och problem: Företagens redovisning är ett underlag för utvärdering av ochjämförelse mellan företag. Att redovisningen håller hög kvalitet är en viktig aspekt. För attkunna uttala sig om redovisningen måste de bakomliggande aktiviteterna granskas, vilket kanvara svårt att se enbart genom de finansiella rapporterna. Därför är det av intresse attundersöka om ytterligare information så som produktivitetsförändringar avspeglas iredovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera redovisningens kvalitet med hjälp av befintlig dataöver flygbolags produktivitet och finansiella rapporter. Genom statistiska tester undersöks omdet finns ett samband mellan produktivitetsförändringar och resultaträkningar.Avgränsningar: Studien omfattar 41 flygbolag inom EES, Europeiska ekonomiskasamarbetsområdet.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprätta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Bokföringsnämnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benämns K-regelverket och har som syfte att underlätta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar på hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas efter anvisningarna i K3.Värderingsförutsättningarna för materiella anläggningstillgångar har ändrats i och med en reglering i K3. Tillgångens anskaffningsvärde ska fördelas på komponenter istället för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgångens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgång ska komponenterna ha betydande värde i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde.

Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra..

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bild över hur en controller arbetar i ett medelstort företag. Studien har genomförts med en fallstudie av två företag över en tre veckors period. Studien visar att controllers i medelstora företag har många olika arbetsuppgifter. Controllern tenderar att arbeta med redovisning och den framtida styrningen av företaget har en lägre prioritet. Hursomhelst har vi funnit att en controller i ett medelstort företag har fler arbetsuppgifter än vad litteraturen beskriver att en controller har.

I dagsläget samlas data från tunneldrivning in manuellt och skrivs sedan in i ett dataprotokoll.Dessa protokoll används sedan som dokumentation och redovisning gentemot beställaren. Föratt effektivisera denna datahantering har här en ny systembeskrivning upprättats. Värdena som inhämtas från tunneldrivningsmaskinerna skall automatiskt skickas över till en databas, vilket innebär att all information kommer att vara digital. Syftet är att utveckla ett nätverk som är kopplat mellan maskinerna nere i tunneln och datorerna på kontoret.Alla viktiga värden som fås i samband med bergdrift ska samlas från olika tunnelprojekt och lagras i en databas. Med viktiga värden menas all tänkbar typ av data som ärtill nytta för kalkylering, uppföljning, ekonomi och KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljö) för projektet som t.ex.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom redovisningen har gått mot förenkling och att denadministrativa bördan skall lättas för mindre aktiebolag. Detta har lett till att Bokföringsnämnden harstartat K?projektet som ska ge företagen möjlighet att välja ett samordnat och förenklat regelverk. Idet nya projektet har framförallt kategorin som gäller för mindre aktiebolag, K2, varit hettomdebatterat. Författarna tycker därför att det är intressant att studera vad som skulle hända medredovisningen i ett specifikt FoU?företag vid en övergång till detta regelverk då diskussioner förts omdenna typ av företag kan komma att stöta på problem.

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog.Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter.

Detta examensarbete är utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap på Linköpings universitet som en avslutade del av mina studier i Medie- och Kommunikationsteknik. Målet med examensarbetet vär att utveckla ett datorspel med Macromedia Director i vilket man kan spela mot andra spelare över Internet.Examensarbetet ska också resultera i en presentation av några av de tillgängliga metoderna för att skapa nätverksapplikationer med Macromedia Director.Rapporten inleds med en teoridel som beskriver Macromedia Director och vad det kan användas till, samt en redovisning av olika metoder för att skapa nätverksapplikationer i Macromedia Director. Därefter följer en beskrivning hur spelet är uppbyggt och en genomgång av de viktigaste funktionerna. Programkoden till dessa funktioner finns i bilagorna till rapporten..

Detta utvecklingsarbete är utfört på Komvux i Kalix med syfte att utveckla och fördjupa ett gruppcentrerat lärande genom att använda PBL. Arbetet genomfördes under sex veckor och bestod av en inledande planeringsvecka följt av fyra veckor för genomförande och avslutades med en utvärderingsvecka. Undersökningen visade att eleverna utvecklat sig på följande områden: informationssökning, strukturering, muntlig redovisning, kritisk granskning samt arbete i grupp. I utvärderingen fann vi att eleverna särskilt uppskattade den ökade gruppkänsla som momentet medförde. De ansåg att PBL-momentet skapat en grupp av vad som tidigare var en samling individer.

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna.

Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge ägare bättre kontrollmöjligheter samt för att hjälpa till att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebär en trygghet för företagets intressenter då de vet att informationen är granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att små företag ofta har sämre kvalitet på redovisningen jämfört med stora. En förklaring till detta är att små företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprättas. Brist på internkontroll leder även till att dessa företag är speciellt känsliga för fel och bedrägerier.

Syfte med denna uppsats är att göra en beskrivning och analys av redovisningspraxis i några idrotts ? och handikappföreningar.Vår metod är litteraturstudie, insamling av information genom frågeformulär och personliga intervjuerSamtliga undersökta föreningar har ordnad bokföring Föreningar har anställd personal som driver den dagliga verksamheten. Vår slutsats är att undersökta ideella föreningar avslutar sina räkenskaper med års/ekonomisk redovisning. Inga av undersökta föreningar använder fullt ut gällande redovisningsnormer. Våra hypoteser har inte fått stöd i empiriska materialet..