Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur företagen redovisar sitt intellektuella kapital i sina årsredovisningar. Dessutom vill vi undersöka om Konradgruppens rekommendationer har bidragit till utveckling och förändring hos företagen, med avseende på redovisning av intellektuellt kapital. Syftet är även att studera varför företagen redovisar sitt intellektuella kapital som de gör. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv/deskriptiv undersökningsmetod där vi har gjort ett a-priori-antagande i form av tre forskningsfrågor vilka vi sedan besvarar. Undersökningen är kvantitativ då vi undersöker vilken data olika företag presenterar i sin årsredovisning.

AbstractTitle: How has IAS 38 affected accounting in small and large companies?A study of the differences in the accounting of financial ratios between small and large companies.Authors: Jasmine Choudrey & Rana QadriMain Course: Business EconomicsThe aim of this study is to make a comparative examination between small and large companies in Sweden and to analyse how accounting of intangible assets has been affected or changed due to the introduction of the new accounting recommendations and IAS 38.Main theory: There are no theories available on these type of researches due to the fact that the introduction of the IFRS is relatively new. Instead the essay discusses facts about the financial ratios and IFRS as a starting point for the study.Method: The examination will be a combination of both quantitative and qualitative techniques. The quantitative part will be based on statistics and financial ratios from the different companies annual reports. These financial ratios will be analyzed by performing a confidence interval.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.

Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen.

Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet är att göra de europeiska bolagens så konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera ändrats så till vida att de allra minsta företagen ej längre är tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förändringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill säga omfatta fler företag.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att påverka studenternas inställning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sätta studenternas inställning i fokus är för att vi anser att den gruppen inte tillräckligt uppmärksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .Metod: Studien grundar sig på en kvantitativ angreppsätt där vi enbart riktat oss mot studenterna som läser andra, tredje och fjärde året och valt att läsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rättvisande bild på inställningen av avskaffandet av revisionsplikten. Vår fallstudie gjorde vi i närbelägna lärosäten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vår data med hjälp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förståelse kring utfallen.Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fått fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas inställning till revisoryrket inte förändrats, att de är minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jämförelse kring vad forskningen ansåg innan avskaffandet och hur det såg ut efter.Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyråer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu när det får vetskap om hur studenternas förhållning till yrket kommer att förändras..

Bakgrund och problem: K2-regelverket är framarbetat utav Bokföringsnämnden ochskatteverket. Detta regelverk gäller än så länge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket är att det skall förenkla redovisningen och därigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslås är delsgenom färre periodiseringar men också att företag kan använda sig avschablonmässiga värderingar. Mindre aktiebolags främsta intressenter, skatteverketoch långivare använder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning.

Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande.

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa.Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien.

I form av en utvärdering har Stiftelsen för Insamlingskontroll (nedan kallat SFI) granskats med avseende på hur deras kontroll av 90-kontoinnehavare ser ut. Syftet med utvärderingen är att skapa en bild av granskningen i dagsläget samt att kartlägga var eventuella brister finns. Informationen som ligger till grund för undersökningen har hämtats direkt från SFI men kompletterande data har även inhämtats från organisationer som innehar ett 90-konto. Till följd av att brister upptäckts har jag försökt kartlägga hur kontrollen kan göras mer tillförlitlig. Huvudsakligen bottnar bristerna i otydlighet från SFI:s sida samt för lågt ställda krav på kontoinnehavarna.

Under år 2001 skedde en stor börsnedgång som tillsammans med flera redovisningsskandaler gjorde att nya trender framträdde inom redovisningen och bolagsrapporteringen. I och med dessa skandaler blev intressenterna mer försiktiga, och deras förtroende för företag minskade. För att återupprätta förtroendet blev företagen tvungna att gå mot en större öppenhet i sin redovisning. Det blev allt viktigare för företagen att bevisa att det inte fanns några oegentligheter i företaget, samt att man hade en bra ägarstruktur. Även medias framlyftande av företags etiska och sociala ansvar har kommit i hetluften.

Den första januari 2005 infördes en ny internationell redovisningsstandard inom EU, IFRS/IAS, som alla börsnoterade bolag är skyldiga att tillämpa. Även onoterade kan välja att använda sig av denna standard, men för dem utgör den inget tvång. Detta utgör ett stort steg i den pågående harmoniseringsprocess som tog sin början på 1960-talet, vars syfte är att skapa ett gemensamt redovisningsspråk. Debatten kring denna process har framförallt behandlat hur tillgångar skall värderas, dvs. till anskaffningsvärde eller till verkligt värde.

Titel: Revisionsplikt och trovärdighet ? ur ett ägarperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st små aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.Empiri: Presentation av enkätsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer.

Den externa redovisningen är ett viktigt verktyg för företaget att förmedla informationtill de externa intressenterna. De externa intressenternas starka inflytande på externredovisningen har inneburit att lagstiftningen har upprättats med hänsyn till deras krav.Trots befintlig lagstiftning kan förekomsten av informationsasymmetri mellan företagetoch intressenterna i samband med extern redovisning däremot inte uteslutas. Problemetmed informationsasymmetri kan delvis lösas genom att intressenterna delges mertilläggsinformation i den externa redovisningen.Under de senaste årtiondena har behovet av tilläggsinformation ökat med hänsyn tillförekomsten av företagets övervärde på marknaden. Övervärdet innebär att det finnsresurser som inte tas upp till balansräkningen men som skapar värde för företaget. Ettexempel på en sådan resurs är humankapitalet.