The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ?A meeting of learning ? personal development dialogue that is led by children and young people?, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and ?owning? their personal development dialogue, especially the students themselves.

The purpose with this qualitative interview-study was to try, from the carer´s point of view, to describe the meaning and the essence of the good meeting. The participants were selectively chosen and were all women of varying life- and professional experience. They were interviewed with four interrogative forms that dealt with the experiences of the meaning and the essence of the good meeting. The analysis of the contents of the four interviews produced five themes: the meaning and the essence of aware presence in the good meeting, the meaning and the essence of the personal alliance, the carer's need of being seen and getting appreciation, the courage to bring up insulting behaviors while still preserving the relationship, personal qualities of the care. Aware presence was to be a main theme through out the meeting.

När vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stärka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad från tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som är centralt, för så väl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi även utifrån resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanställd personal och fackliga representanter. Under studiens gång har vi även genomfört en observation på arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning är av stor vikt då den i slutändan påverkar organisationsidentiteten.

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan.

Framför dig har du nu en studie som berör ämnet självbestämmande ur ett personalperspektiv. Studien bygger på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerande intervjuer. De frågeställningar som ställs i denna studie är: Hur kan personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning i sitt professionella förhållnings- och arbetssätt ta hänsyn till den enskildes rätt till självbestämmande? När personal och den enskilde har olika åsikter om vad som ska bestämmas för den enskilde, hur utvecklas då rätten till självbestämmande för den enskilde? Vilka normer och värderingar kan bli dominerande från personalens sida när oenighet uppstår mellan personal och den enskilde om vad som ska bestämmas för henom?Det viktigaste resultatet från denna studie är att personalen upplever en svårighet i att den enskilde ska bestämma själv och samtidigt få stöd och hjälp..

Sharia or western equality?womenin Egyptian legislationThe Islamic law (Sharia) in most of the countries in Middle East and North Africa has been the basis for modern laws which regulate issues such as marriage, divorce and inheritance. These laws (personal status law or family law) have been debated frequently in the last decades.There are those who consider personal status law (PSL) as unjust, male-biased and discriminating against women especially in the issue of divorce. On the other hand there are voices who call to go back to the Sharia, because muslims has to follow the islamic law and its values, they are universal as they claim. In this essay I try to enlighten these two points of view which can be found in the debate in Egypt.

The purpose of this essay was to sort out parents attitudes concerning children and their use of smartphones, primarily in regards to the integrity-aspect. I have studied if parents believe that their children should have smartphones, if they want to control their use, how they want to control their use and what implications this might have. I've chosen two methods for my research, one quantitative, online questionnaires, and one qualitative, semi-structured interviews. My base has been previous research in the area, to the extent it existed. My findings suggest that parents, on the whole, are positive to letting their children use smartphones but that they?d like some sort of control over their use.

AbstractAuthor: Sofie JakobssonCourse: Media and Communication Studies CUniversity: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPeriod: Spring 2012Key words: Job ads, Professional Communicator, Public Relations Officer, Trait Theory, Five Factor Theory, Big Five, personal traits, work tasks.Title: The Independent Specialist. A study of requested personal types in Professional Communicators.Number of pages: 35Purpose/ Aim: The study aims to evaluate what kind of personality type that would make a good fit for a Professional Communicator. The study examines personal traits and work tasks that are presented in job ads for Professional Communicators in Sweden today. From this material the author wants to calculate what kind of personal type that characterize the profession with the help of the Big Five theory.Material/ Method: Quantitative research method based on job ads.Main results: The study shows that personal traits that employers look for in Professional Communicators today are mainly traits from the Conscientiousness group with characteristics such as independent, structured and planning. The second biggest personality group is Extraversion where personal traits like driving, outgoing and social were put.

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.Frågeställningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?Syfte: Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding.

The purpose of this study is to extend the understanding of how professionals in modern organisations want to be managed. We especially investigate professionals changing industries to describe if, and how, aprofessional in this situation is becoming a professional again after the change. This to find connections between intrinsic motivation and attitudes towards professionalism on one side, and applicable managerial methodson the other. Best practice in managing professionals is traditionally considered to be non-invasive methodologies such as indoctrination and training. Beyond that, operational-level management is usually considered to be bound to fail.The analysis suggests the following:? A professional changing industry will become professional again.? The driving force for becoming professional again is the strive for horisontal specialization, induced by higher education.? Management of professionals needs to account for the integrity of the horizontal specialization of the professional.

The aim of this Master?s thesis is to survey what personal encounter at the library can signify, and to examine Swedish public libraries? policies for personal encounter. The posed questions are: What does personal encounter at the library signify? How are users and library staff represented in the collected policies? What do the policies say about digital encounter? 290 e-mail queries were sent to Swedish public libraries in May 2010. Of 140 responses, 107 stated that they did not have a written policy on personal encounter.

De senaste decennierna har globaliseringen påverkat företagen i allt större utsträckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sätt att effektivisera är att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, så kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillåten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats är att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende på inhyrning av personal, utifrån John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Syftet med studien är att sätta ord på förändringarna som sker på Möllevången i Malmö genom att testa om det skulle kunna förklaras med ordet gentrifiering. Samt hur dessa förändringar har påverkat och kommer att påverka människor. Metoden för genomförandet kommer till största del att bestå av djupgående intervjuer med människor som bor och vistas i området. Detta för att uppmärksamma vilka förändringar som sker, har skett och hur de upplevs. Sedan kommer berättelserna från intervjupersonerna att jämföras med gentrifieringen som den beskrivs av samhällsvetare och författare. Resultatet visar att det med högsta sannolikhet pågår en gentrifiering av Möllevången men att denna uppfattas olika av olika människor och inte behöver vara negativ..

Our understanding is that responsibility is shifting from the community towards the individual within the field of social work. This resulted in our essay, which aims to study how the representatives within social service assistance and churches in Helsingborg work with personal power. Our aim is also to illustrate how these representatives view the boundaries of responsibility between the individual and the community. Our questions are: How do the representatives work with personal power from a micro and macro perspective? How do the representatives look upon their position as representatives? What do the representatives consider as responsibility of the individual respective the community? And; Are there preventing factors from individual responsibility? We obtained our empirical material from a qualitative method consisting of interviews.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker också vilka motsättningar och spänningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstås utifrån diskursteori. En utgångspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkännande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrån olika retoriska positioner. Vår studie genomförs 10-15 år senare än Berglunds och ger därmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgår från diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt från bland annat notiser, intervjuer och krönikor där HR:s roll behandlas.