The aim of this study is to enlighten how todays working environment affects young individuals descriptions of how to reach success in work life, now often titled as ?career?. Our purpose has been to analyse how the term career is constituted discursively among young people in jobs characterized by flexibility. The study is based on six qualitative interviews with young adults in the media industry, all between 20-30 years old. By utilising a Foucaultdian discourse analysis we want to expose how the competing and dominating discourses, that our interviewees? statements are based on, can be associated with a wider social context.  The study reveals that our interviewees describe career in two separate ways, both positively and negatively.

This Master?s thesis provides insights into adult women?s fictional reading within the conceptual phrase ?a good book?. Eight qualitative and semi-structured interviews were performed in order to examine the nature of response and perceived benefits. The collected data were analyzed by Louise M. Rosenblatt?s reception-oriented transactional theory of reading and the cognitive psychology-based model of reading developed within the joint Nordic project SKRIN.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding.Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring.Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det. Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Att förskolans lärmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsättningar för barns lek och lärande. Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lärande. Utvecklingsarbetet genomfördes på en förskola på en avdelning med barn i åldern 1-3 år. Metoder som användes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frågeformulär till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum).

Sveriges befolkning blir allt äldre och med hög ålder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland någon form av särskilt boende. Den boendeform som bäst passar för personer med Alzheimers sjukdom är ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rätt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men också problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansågs också som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvärderades och kvalitetssäkrades.

Enligt Maslows behovshierarki är de högre behoven, autonomi, uppskattning och självkänsla viktiga faktorer för att uppnå motivation på arbetsplatsen. Autonomi ökar arbetstagarens engagemang i arbetet. Uppskattning är nödvändigt för att uppleva intresse att prestera bättre. Hög självkänsla behöver arbetstagaren för välmående och trygghet. Om självkänslan däremot är låg finns det risk att arbetstagaren blir beroende av uppskattning och överpresterar för att uppnå bekräftelse. Denna prestationsbaserade självkänsla har vid tidigare studier visats öka risken för ohälsa.

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma då de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bättre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshälsovård och arbetsmiljö för att stimulera och behålla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjälper företag att verka konkurrenskraftiga i en föränderlig miljö. Dock har det påvisats svårigheter i att mäta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen få en bättre uppfattning kring investeringens effekt.

Aim: The aim of this essay is to study the communication strategy that the company SATS developed before taking over the company e2. The following questions are to be answered: - what was the planned communication strategy before taking over the company e2? - did SATS follow their original plan when implementing this strategy? ? Which strengths and weaknesses of the communication strategy can be identified based on opinions of the employees?Material/Method: Together with literature and document studies, a qualitative method has been used and seven personal interviews have been conducted. One informant was selected due to professional position; the other six respondents were former employees of the affected company e2.Main results: The main results from the study show that the company SATS did in fact follow their plan very accurately with only some minor changes such as an earlier started education program and exclusion of an initially planned evaluation activity. Communication about the takeover of e2 to employees was quick and clear.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påver-kat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Begreppet mobil kommunikation har funnits ett bra tag, och mobila enheter är idag mycket vanliga och nya modeller kommer hela tiden. Dessa enheter har med tiden blivit mindre och kraftfullare, och möjligheterna att använda dem har blivit fler och fler. Alltför ofta är dock diskussionen kring mobil kommunikation fokuserad på konsumentinriktade tjänster, och ofta förbises de verkliga användningsområdena för mobil kommunikation. Det är viktigt att komma ihåg att det är inom vissa yrkesgrupper som mobil kommunikation kan vara riktigt användbart. Med denna uppsats vill vi visa att fältarbetande personal är en av dessa yrkesgrupper som kan ha stor användning av mobil kommunikation, samt visa hur denna teknik påverkar fältarbetarnas informationshantering.

Bakgrund: Smärta från rörelseorganen ligger bakom många sjukskrivningar. För att stärka den medicinska rehabiliteringen gjorde Socialdepartementet en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2008; Rehabgarantin. Den insats som skulle få prestationsersättning var multimodal rehabilitering. I Landstinget Dalarna har man startat multimodala team med resurser från Rehabgarantin i primärvården. Denna uppsats beskriver ett sådant teams uppbyggnad och faktorer som personal uppfattar som viktiga för teamets uppbyggnad och arbete.Syfte: Syftet med förändringsarbetet är att patienter med långvarig värk ska få ett snabbt och adekvat omhändertagande av ett team som har kunskaper och erfarenhet av att jobba tillsammans.Studiefrågor: Vilka effekter för patienterna kan kopplas till ansatsen att skapa multimodal rehabilitering på en primärvårdspraktik? Vilka faktorer, upplever personal på vårdcentralen, har påverkat skapandet av ett smärtteam på vårdcentralen?Metod: En blandad studie med flera metoder för datainsamling.

Title: Identity management on Facebook: a qualitative study in approaches to personal identity between two different age groups on the most public stage of our time (Identitetshantering på Facebook: En kvalitativ studie om förhållningssättet till den egna identiteten hos två olika åldersgrupper på vår tids mest offentliga scen).Number of pages: 43.Author: Isabelle Kåge.Tutor: Amelie Hössjer.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall Semester 2010.University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: To identify differences in attitudes towards and management of personal identity onFacebook within two different age groups.Material/Method: Personal interviews, literature, electronic sources, Internet sources.Main results: Those in the younger age group present themselves differently depending on the person or persons with whom they are communicating. Those in the older age group however, present themselves in a more consequent matter based upon the visibility their actions have to all their friends on Facebook as a whole. The definitions of certain elements on Facebook, such as what constitutes private information or anexcess of photo-tags, differ between the two age groups. Comments and feedback differ in importance and effect between the two age groups. Those in the younger age group are more likely to modify their attitudes towards their identities based upon the functions of Facebook.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är maskulinitet en social konstruktion som ständigt förändras i interaktionen mellan män och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter på institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två personal och två patienter, alla män.

This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself..