Denna uppsats är skriven i samverkan med Luleå kommuns personalkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder studenter vid Luleå tekniska universitet har till Luleå kommun som potentiell arbetsgivare samt att undersöka vilka attityder studenterna har till arbete. Detta har gjorts genom en enkätstudie. Under perioden 2001-2011 behöver Sveriges kommuner till följd av bland annat pensionsavgångar nyrekrytera en stor mängd personal. Bara inom Luleå kommun måste cirka 6600 personer rekryteras under denna period.

The purpose of this study is to find out how teachers work with fairytales in preschools raising several questions;How would the teachers describe the literary environment at the preschools? What does theory say about the literary environment?What type of fairytales do the teachers perceive that they work with? How does theory describe these fairytales?What is the underlying purpose for teachers working with fairytales? What purposes are described in theory?My study is based on qualitative interviews conducted with three teachers working in preschool in a small town. The study is based on hermeneutic theory.  I have also used other theory to complete the study.         The teachers all see the possibility of using storytelling as a means to developing the children´ s vocabulary. Some of the teachers also use books and stories as a way of indirectly addressing ongoing personal problems.                                                                                                      The results of my study show that fairytales can be a valuable tool for personal development for children. Working with fairytales could be crucial to how children develop their curiosity and desire to learn and manage ongoing traumas in their lives.

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anställningsintervjuer är att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven är samt förstå de primära emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. Vår frågeställning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anställningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi få de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men även få en bredare förståelse för etnisk diskriminering genom intervju med vår nyckelinformant som var en utredare från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med två arbetsgivare, en från privat respektive en från offentlig sektor, ville vi få veta deras allmänna syn på anställning och etnisk diskriminering, hur de går tillväga vid anställning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men även för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar någon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras på arbetsmarknaden.Våra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder på att upplevelserna kan se olika ut, beroende på hur man är som person.

The purpose of this study was to illustrate a parental perspective of children´s participation and quality of live through personal assistance. Important aspects of parents' experiences were highlighted based on how they experienced participation and quality of life for their children. We chose to use a qualitative approach in the form of four individual interviews with parents from different municipalities in central Sweden. The study was conducted with a narrative approach in which we used a holistic perspective. Parents' experiences were highlighted over time to create a complete picture.

Hälsa har beskrivits som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Studier har visat att det finns positiva samband mellan fysisk aktivitet och välbefinnande. Fler arbetsgivare stödjer idag en sund livsstil och arbetsgivare kan erbjuda sin personal skattefria friskvårdsförmåner, som omfattar enklare slag av motion och annan friskvård, med syfte att främja hälsa inom arbetslivet. Att undersöka hur friskvårdsbidraget nyttjades hos personalen på ett stort företag samt hur personalen upplevde sitt välbefinnande. Populationen utgjordes av alla 154 anställda oavsett anställningsform, på ett kommunalt företag i Luleå.

This essay is about two Swedish folk musicians, Anders Rosén and Leif Stinnerbom, who have been playing two important rolls in the developing process of Swedish folk music, on their separate ways. The main part of this work is focused on the era called ?The Folk Music Vogue?, which was the era when my informants were in the limelight on the Swedish fiddler scene of the 70s.Our music culture is constantly lying under the change of progress and I find it interesting to reflect how these kinds of changes are affecting the role of the musician.In this essay I am reflecting on the different perspectives of the musicianship according to my informants and how they both are referring to their role as musicians. The purpose is further on to see how they have been relating to the change of progress on the field of the Swedish folk music during the 70s and up to this date. Throughout interviews with the informants I am analyzing their personal relationship to their life as folk musicians.

AIM This report studies the Swedish vintage store company Myrorna from a branding perspective.METHOD The study has applied the qualitative method where four personal interviews have taken a fundamental ground. The four respondents are taken from different professionals and from different positions by the reason that the brand would be based on a fair assessment. The study is obtaining data that further was collected from the library of University of Gävle, the articles from Emerladinsight.com and remaining pictures- and text materials is taken from the organization Myrorna. The theoretical material have been adapted on the brand Myrorna and then been used to analyze the empirical part. From the general impression that portrays the brand the researcher leads the discussion.RESULT AND CONCLUSION The result shows that the brand Myrorna in some extent do not fulfill the image the brand in the media mediate, between the illusion and the reality there is an empty space according to the research.

This essay is about two Swedish folk musicians, Anders Rosén and Leif Stinnerbom, who have been playing two important rolls in the developing process of Swedish folk music, on their separate ways. The main part of this work is focused on the era called ?The Folk Music Vogue?, which was the era when my informants were in the limelight on the Swedish fiddler scene of the 70s.Our music culture is constantly lying under the change of progress and I find it interesting to reflect how these kinds of changes are affecting the role of the musician.In this essay I am reflecting on the different perspectives of the musicianship according to my informants and how they both are referring to their role as musicians. The purpose is further on to see how they have been relating to the change of progress on the field of the Swedish folk music during the 70s and up to this date. Throughout interviews with the informants I am analyzing their personal relationship to their life as folk musicians.

Innan anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den preoperativa bedömning, som ofta utförs av anestesiläkare. När endotrackealtuben inte placerats på rätt plats i trackea efter två till tre intubationsförsök med bästa möjliga förutsättningar, beskrivs den som svår. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, då detta främjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det är även viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svåra intubationen på olika sätt och syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke.

Bakgrund: Personer som injicerar droger riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Tidigare studier har visat att personal som möter personer i risk inte har tillräckligt med kunskap för att erbjuda hälsofrämjande insatser.Syfte:Att kartlägga personalens kunskap om infektioner som kan drabba personer som injicerar droger,samt undersöka om utbildnings intervention ökar personalens kunskap och motivation till preventiva samtal.Metod:Totalt genomfördes fem utbildningar med 26 deltagare från psykiatri-, och infektionsavdelning, samt ungdomsmottagning. Studien genomfördes med enkät före och en månad efter utbildning. Enkäten innehöll kunskapsfrågor och frågor om erfarenhet av preventionssamtal med personer i risk.Resultat:Studien visade att personalen saknade tillräcklig kunskap om smitta vid injektion av droger och att personer i risk inte i tillräcklig omfattning erbjöds information och stöd. Innan utbildning skulle enbart 60 % av personalen samtala om smitta vid injektion av droger om de fick frågor av personer i risk.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Syfte:Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende i Uppsala uppfattar kvalitéten på den mat som levereras färdig till boendet och sedan serveras. Metod: Studien har en kvalitativ design och genomfördes genom intervjuer på fem äldre och fem personal på ett vårdboende. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: I studien framkom att de äldre och personalen ofta hade samma uppfattning om vad bra mat var. De äldre hade dock kritik angående matens temperatur, doft, smaksättning och variation i större utsträckning än personalen.

Denna empiriska studie syftade till att inom en stor offentlig verksamhet undersöka HR-personal och chefers upplevelse av rekryteringsmetoden kompetensbaserad rekrytering, hur de olika bedömningsverktygen användes i praktiken och hur beslutsprocessen påverkades av metoden. Studien intog en psykologisk utgångspunkt och var en kvalitativ fallstudie konstruerad genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval gjordes för att problemformuleringen skulle stämma in på deltagarna, var sedan ett bekvämlighetsurval gjordes för att ta fram tio (n = 10) respondenter. Urvalet var fördelat på fem HR-personer och fem chefer, med fördelningen tre män och två kvinnor från varje yrkesgrupp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare utifrån en konstruerad intervjumall, varpå resultaten analyserades med inspiration från analysmetoden tematisk analys.